Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Folkdräkt - Folke - Folke, Erik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
707
Folke—Folke, E.
70S
(se N. A. Lundgren, »Beskrifning öfver Vestra
Vingåkers socken», 1873). Även från Mörkö
(se pl. II och C. U. Ekström, »Beskrifning
öfver Mörkö socken», 1828) samt Sorunda
socken (se R. Dybeck i Runa, majhäftet 1844)
äro f. kända. I Östergötland märkas
särskilt dräkterna inom Vånga (se pl. I) och
Skedevi (se pl. I) socknar. Egendomliga voro
i synnerhet i den förra socknens mansdräkt
de korta, nedtill öppna vidbyxorna (se art. av
R. Dybeck i Runa 1844). Om f. i Näsby
(nu sammanslagen med Rystads) socken i
början och vid mitten av 1700-talet finnes en
beskrivning (avh. av H. Hederström i
»Vet.-akad :s handl.», XVIII, 1757). Bland
Västergötlands f. är den vackra Toarpsdräkten
(se pl. I) mest förtjänt av omnämnande.
Småland har liksom Dalarna och Skåne
många utpräglade, i allm. redan tidigt
uppmärksammade och beskrivna dräkter. Mest
berömd av dessa är den värendska
kvinnodräkten (se pl. I), som genom sägnen om Blenda
fått oberättigat historiskt skimmer. Om
Vä-rendsdräkterna i skilda socknar finnas flera
sroda och utförliga beskrivningar (»C.
Lin-næi Öländska och Gothländska resa åhr 1741»,
1745, »C. Linnæi Skånska resa åhr 1749»,
1751, och S. Krok, »Om Urshults pastorats
inbyggares seder», 1768); utförlig
undersökning hos G. O. Hyltén-Cavallius, »Wärend
och wirdarne», d. 2 (1868). Andra märkliga f.
finnas bl. a. i Sunnerbo härad (se pl. I) samt
Östra härad (se P. G. Wistrand, »En småländsk
folkdräkt från 1830-talet», i »Meddelanden från
Nordiska museet 1901», 1903) och Västbo härad
(se J. Gaslander, »Beskrifning, Om swenska
allmogens sinnelag, seder», 1774, och G.
Djur-klou, »Unnarsboarnes seder och lif», 1874).
Även den till Kalmar län hörande delen av
landskapet har haft sina särskilda f. (se M.
G. Crælius, »Försök till ett landskaps
beskrifning, uti en berättelse om Tuna läns,
Sefwedes och Aspelands häraders fögderie»,
1774, samt A. Modeer, »Oeconomisk
beskrifning öfver Halltorps och Voxtorps
socknar», i »Vet.-akad:s handl.», XXVIII, 1767,
och A. Wijkström, »Ålhems sockens
beskrifning», ibid., XX, 1759). Smålandsdräkten är
f. ö. en av de svenska f., varom man äger den
äldsta skriftliga uppgiften. 1634 skriver näml,
fransmannen Charles Ogier, vilken då besökte
Sverige, att de småländska bönderna buro
kläder av svart ylle, läderskor -— icke träskor —■
samt nattmössliknande huvudbonader (alltså
toppmössor) och yllevantar. Inom
Bohuslän synas f. ha tidigt försvunnit. I Skee
socken såg dock Kalm en utpräglad f. (»P.
Kalms Västgötha och Bohusländska resa 1742»,
1746). Från Halland finnas från mitten
av 1700-talet beskrivningar över ett par
märkliga f., den ena från n., den andra från s.
delen av landskapet (A. Tidström, »Resa i
Halland, Skåne och Blekinge år 1756», 1891,
och P. Osbeck, »Utkast till beskrifning öfver
Laholms prosteri», 1922). Skånes f. ha
skildrats i ett särskilt planschverk, O.
Wallgren, »Skånska allmogens klädedrägter» (1860
—63). Goda uppgifter om dessa finnas från
1700-talet i Linnés »Skånska resa» samt i
A. Tidströms »Resa i Halland» (1891;
Järre-stads härads f.). Märkliga f. ha ock
förekommit i bl. a. Villands (se pl. I), Östra Göinge
(se pl. I), Vemmenhögs och Ingelstads
härader (se pl. I; om den sistnämnda se N. G.
Bruzelius, »Allmogelifvet i Ingelstads härad i
Skåne», 1876). Skytts härads dräkt beskrives
i N. Lovén (Nicolovius), »Folklifwet i Skytts
härad i Skåne» (1847; ny uppl. 1924).
Blekinge f. (se bild 9 och pl. I) ådrogo sig redan
Gustav III:s intresse och beskrevos av N. H.
Sjöborg i »Utkast til Blekings historia och
beskrifning» (1792). Om Ölands f. (se pl. I)
finnas tidiga och rikhaltiga upplysningar: hos
N. Wallin, »De Oelandia dissertatio
gradua-lis» (1703; med avbildningar), övers, i
»Samfundet för Nordiska museets främjande 1895
•—96» (1897), Linnés »Öländska och
Gothländska resa åhr 1741» (1745; Ås, Gräsgårds,
Hul-terstads och Högby socknar), P. Åhstrand,
»Beskrifning öfwer Öland, besynnerligen det
Norra Motet» (1768), och D. Brusenius,
»Försök till en beskrifning öfver Löt och
Al-böke församlingar på Öland» (i »Vet.-akad:s
handl.»,’ XXXVII, 1776, s. 48 f f.). Om
Gotland berättar biskop H. Spegel 1683, att
denna ö då saknade någon f.; dock påträffade
Linné i Rone socken 1741 en mansdräkt av
1600-talets grundtyp (Linnés »öländska och
Gothländska resa åhr 1741», 1745). Inom
olika landsdelar ha i modern tid f.
rekonstruerats eller konstruerats, t. ex. i Sundborns
socken i Dalarna under ledning av
konstnären Carl Larsson.
Utom till den i det föregående angivna litt.
samt andra ortsbeskrivningar bör hänvisas till
följ, specialarbeten och planschverk över sv.
f.: P. Hilleström och J. F. Martin, »Costumes
des paysans de divers cantons en Suède» (u. å.);
C. Forsell, »Ett år i Sverige» (senaste uppl.
1864); H. Thulstrup, »Afbildningar af
nordiska drägter» (1868—89); P. G. Wistrand,
»Svenska folkdräkter» (1907); Gerda
Ceder-blom och Emelie v. Walterstorff, »Svenska
allmogedräkter» (1921), samt även H.
Schlich-ting, »Trachten der Schweden an den Küsten
Ehstlands und auf Runö» (1854). Bland
arbeten och planschverk över f. i .norden må
nämnas: F. C. Lund, »Danske nationaldragter»
(1861); T. Schvindt, »Finska nationaldräkter»
(1902); E. Lexow, »Joh. F. L. Dreiers Norske
folkedragter» (1913); J. S. Möller,
»Folke-dragter i Nordvestsjælland» (1926). Se även
Dräkt och Nationaldräkt. Om
lapparnas dräkter se L a p p a r. N. E. H.
Folke (lat. Fulco). 1. Namn på flera
medlemmar av Folkungaätten (se d. o.). —
2. Lagman i Västergötland, se Lejon, svensk
släkt. -— 3. Ärkebiskop i Uppsala, se Ä n g e 1,
svensk släkt.
Folke, Erik, missionär (f. 1862 7/7). F. är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
