Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Folkdräkt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
705
Folkdräkt
706
Bild 5. Vingåkersbor 1794. Bild 6. Skåningar 1794. Bild 7. Blekingar 1794.
kön utan ock för olika tillfällen (brud- och
brudgumsdräkt, brudtärnedräkt, sorgdräkt,
nattvardsdräkt o. s. v.). Ej allenast gift och
ogift utan stundom även överårig ogift kvinna
hade något särskilt utmärkande i sin dräkt
(jfr. A. Alm, »Dräktalmanacka för Leksands
socken», 1912). De äldsta uppgifter om och
teckningar av f., som man äger, förskriva sig
från slutet av 1600- och början av 1700-talet.
Vid 1700-talets mitt blev genom Linnés
inflytande intresset för f. mera vaket och har
under de senaste årtiondena särskilt genom
Nordiska museet fått livligt uppsving.
De sv. f., som mest tilldragit sig
uppmärksamhet, torde vara följande. Bland
Hälsinglands f. är Delsbodräkten, beskriven vid
mitten av 1700-talet (K. Nilsson-Lenæus,
»Delsboa illustrata», 1764), särskilt bekant (se
pl. II), och f. från Bjuråkers, Järvsö, Alf ta,
Ljusdals m. fl. socknar äro kända. I
Gästrikland torde Hedesunda- och Valbodräkterna
företrädesvis böra omnämnas (se A. A.
Hül-phers, »Gestrikland», 1793). Om Dalarna,
där f. på ett aktningsvärt sätt fortfarande inom
flera socknar bibehålla sig, finnas redan tidigt
goda och utförliga underrättelser dels av
Linné om f. i Rättviks, Mora (bild 3), Nås (om
dessa se pl. II), Orsa, Älvdalens, Gagnefs,
Floda, Särna, Malungs och Lima socknar
(»Iter Dalecarlicum institutum 1734», i »C. v.
Linnés ungdomsskrifter», ser. 2, 1889), dels
av Hülphers, som även behandlar dräkterna
i Äl, Leksand och Ore (se pl. II), Vänjan,
Transtrand, Äppelbo, Järna, Sundborn,
Svärdsjö, Hedemora, Söderbärke och Norrbärke (A.
A. Hülphers, »Dagbok öfwer en resa igenom
... Stora Kopparbergs höfdingedöme .. . och
Dalarne», 1762). Inom Dalarnas och
Västmanlands bergslager bars av bergsmännen redan
vid slutet av 1600-talet den s. k.
bergsmansdräkten, bestående av lågkullig
filthatt, rock med häktor eller, senare,
tygknappar, utan fickor men med ärmuppslag
och uppstående krage, knäbyxor, strumpor,
skor och handskar, allt i svart eller
svart-brunt. Som käpp brukades den för detta stånd
kännetecknande bergsmansyxan. Kvinnornas
dräkt liknade de enklare borgarfruarnas. Från
Västmanland är eg. endast en f. känd,
näml, den s. k. Fellingsbrodräkten, om vars
ålder från Engelbrekts tid sagor uppdiktats
(se A. Garfvé, »Fellingsbro sockens historia»,
1926). Inom Värmland har företrädesvis
Nordmarks härad (se pl. II) gjort sig känt
för sina ännu efter mitten av 1800-talet
bibehållna f. Från mitten av 1700-talet finnas
dock beskrivningar över flera sockendräkter
inom Karlstads och Kils (E. Ekman,
»Wär-meland i sitt ämne och i sin upodling», 1765)
samt från Fryksdals härad, inom vilket
kvinnorna burit gröna tröjor och röda kjolar av
kläde. En dylik kjortel värderades till 4 daler
och en tröja till 5 daler, under det att en ko
vid samma tid kostade 3^2 daler. I Älvdals
härad — Dalby och Norra Ny socknar — buros
ännu vid mitten av 1800-talet särskilda
sockendräkter (se M. Axelson, »Vandring i
Wermlands elfdal och finnskogar», 1852).
Närke torde ha varit rätt fattigt på f. Från
Kräklinge socken finnes dock en beskrivning
över en 1600-talets allmogedräkt, som vid
mitten av 1700-talet förändrades (G. Hedin,
»Beskrifning öfver Kräklinge socken i
Neri-ket», i »Vet.-akad:s handl.», XV, 1754), och
från Kumla socken finnes en f. beskriven.
Märklig är ock f. i Stora Mellösa socken (jfr
R. Dybecks Runa, 1843, h. 4, samt även H.
Hofberg, »Nerikes gamla minnen», 1868). Vad
Uppland angår, finnes från 1711 en
beskrivning över f. i Sko socken under
1600-talet, vilken tydligt visar huru man på detta
håll redan tidigt sökte imitera herreklassen.
Häverö (se pl. II) och Tierps socknar hade
även en karakteristisk f. (se »Uppland,
skildring af land och folk», bd 2, 1908). Inom
Södermanland ådraga sig främst Västra och
östra Vingåkers f. uppmärksamhet genom
såväl sin ålderdomlighet som sin måleriska
karaktär. Om den redan vid 1500-talets slut
omnämnda Västra Vingåkers (se bild 5 och pl.
II) kvinnodräkt finnas uppgifter från slutet av
1600-talet, varav framgår, att kvinnorna buro
kort tröja av svart kläde, röd, brun eller grön
klädeskjortel, sammansömmad med snörlivet,
vilket var av brokigt siden, huckle av
kammarduk, läderbälte med vidhängande nålhus,
pung, silversked och slidkniv, handskar,
strumpor av grönt kläde eller av sämsk samt skor
VII. 23
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
