Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Folke, Erik - Folke Algotsson - Folkens förbund - Folkepos - Folkestad, Bernhard Dorotheus - Folkestone - Folket - Folketinget - Folkets Dagblad Politiken - Folkets hus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
709
Folke Algotsson—Folkets hus
710
hemmansägarson från Dalarna, blev student
1885, reste 1887 på egen hand som missionär
till Kina och blev banbrytare för svensk
mission där. Hans mission kallades till en början
»Erik Folkes mission», senare »Svenska
missionen i Kina». Den står i nära förbindelse med
Kina-inland-missionen. Frånsett verksamhet
i hemlandet 1904—17 verkade han t. o. m.
1920 som missionär och har efter återkomsten
1921 varit Svenska missionens i Kina
missionsföreståndare. F. har utgivit en övers,
av Lao-tses skrift »Tao-te-king» (i
»Främmande religionsurkunder») och författat
»Tänkare i det gamla Kina» (1922); till kinesiska
har han översatt Luthers »Om en kristen
människas frihet», en biblisk historia av A.
Johansson m. m. A. K.*
Folke Algotsson, se Algotssönerna.
Folkens förbund, se Nationernas
förbund.
Folkepos, se Epos.
Folkestad, Bernhard Dorotheus,
norsk målare (f. 1879). Studerade i Köpenhamn
(hos Tuxen och Zahrtmann, 1902—03),
Amsterdam och Paris (1909). F. är en
framstående kolorist, vilket i synnerhet hans
interiörer och stilleben visa. Den
impressionistiska stilen i detta äldre måleri fick på
1910-talet en dekorativ anstrykning, tydligen
under påverkan av samtida norsk
expressio-nistkonst. Även som grafiker och
skriftställare har F. gjort sig känd. E. L-k.
Folkestone [fåu’kston], stad i eng. grevsk.
Kent, vid Pas de Calais; 34,250 inv. (1925).
Stort havsbad; överfartsort till Frankrike
(Boulogne).
Folket, socialdemokratisk daglig
aftontidning i Eskilstuna. Började utges 1905 med
Fredrik Ström som huvudredaktör. Senare
huvudredaktörer ha varit A. Kämpe (1908—
10), C. E. Svensson (se d. o.; 1910—17) och
Conrad Jonsson (från 1917; f. 1886).
Tidningen äges av tryckeri-a.-b. Folket
(aktie-kap. 180,000 kr.).
Folketinget, se Danmark, sp. 464—465.
Folkets Dagblad Politiken, huvudorgan för
Sveriges kommunistiska parti (sektion av
Kommunistiska internationalen), utkommer
varje helgfri morgon i Stockholm.
Tidningen grundades av oppositionen inom
socialdemokratiska partiet och benämndes först
endast Politiken. Första numret utkom
27 april 1916. Tidningen utgavs först
varannan dag men blev fr. o. m. 1917 daglig.
Titeln ändrades från 2 nov. 1917 till den nuv.
Från dec. 1918 utkommer tidningen från eget
tryckeri. Vid Sveriges socialdemokratiska
vänsterpartis bildande 13 maj 1917 blev F.
dess officiella huvudorgan, och när detta
parti sprängdes i mars 1921 och dess
majoritet ombildade partiet till Sveriges
kommunistiska parti med anslutning till
Kommunistiska internationalen, blev tidningen
organ för sistnämnda parti. Då även
Sveriges kommunistiska parti sprängdes i juli
1924, förde F. först den Moskvafientliga
riktningens talan. Genom en kupp av de
Mosk-vatrogna avsattes emellertid den dåv.
huvudredaktören, Z. Höglund, och tidningen blev
så organ för rörelsens majoritet, som höll
fast vid Kommunistiska internationalen och
dess idéer.
Tidningens förste redaktör var Ture
Ner-man, varefter Fredrik Ström hösten 1918—
aug. 1919 skötte denna post (en kort period
tills, m. Carl Lindhagen). Aug. 1919 blev
Zeth Höglund huvudredaktör, vilken
befattning han uppehöll till juli 1924, då han genom
kuppen avlöstes av Karl Kilbom, som
alltsedan fungerat som huvudredaktör. Som
utlands-redaktör fungerade C. W. Carleson intill mars
1923, då han lämnade kommunistiska partiet
på grund av sin hållning i förbudsfrågan. Bland
politiska eller litterära medarbetare märktes
under tidningens första period Erik Hedén,
Fabian Månsson och Ivar Vennerström samt
senare H. Bergegren, Algot Ruhe, P.
Freuden-thal, A. Kämpe m. fl. R. L-dm.
Folkets hus i Stockholm.
Folkets hus, byggnader, uppförda i syfte
att bereda arbetarorganisationer
samlings-och expeditionslokaler. De ägas av
F.-för-eningar, andelsföreningar, i vilka
fackföreningarna på industriplatserna äro de
största delägarna men vilka på smärre orter
huvudsakligen bestå av arbetare, som äro
enskilda delägare. Det första F. byggdes i
Malmö i början av 1890-talet. Stockholms
F. uppfördes 1898—1902. I detta är inrymt
Social-Demokratens redaktion,
Arbetarrörelsens arkiv, Stockholms arbetarkommuns
expedition, Arbetarens och fackföreningarnas
tryckerier, ett flertal
fackföreningsexpedi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
