Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Folkets hus - Folkets hus’ teater - Folkets palats - Folkets parker, Folkparker - Folkets Röst - Folkets Tidning - Folketymologi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
711
Folkets hus’ teater—Folketymologi
712
tioner, flera samlingssalar samt en teater (se
Stockholms teatrar). Stockholms F.
invigdes i dec. 1901 och firade i dec. 1926
sitt 25-årsjubileum, varvid utgavs en av
Sigfrid Hansson författad historik över
företaget. Nämnda företag har 1923 inköpt den
angränsande fastigheten Vallingatan 21, i
vilken flera fackföreningsexpeditioner äro
inrymda. F.-byggnaden är belägen vid
Barnhusgatan 14. I dess omedelbara närhet har
Landsorganisationen först 1908 inköpt
fastigheten Barnhusgatan 16 och 1926
Barnhusgatan 18. I dessa sistnämnda fastigheter äro
inrymda Socialdemokratiska partistyrelsen,
Arbetarnas bildningsförbund (Barnhusgatan
16) och Landssekretariatet (Barnhusgatan 18),
varförutom en rad fackförbund ha sina
centrala expeditioner i dessa hus. 1925 inköpte
Svenska typografförbundet fastigheten
Barn-hpsgatan 20, där expeditioner och
samlingssalar äro inrymda.
För att möjliggöra byggandet av F. i alla
delar av landet upprättade
Landsorganisationen 1907 en F.-fond genom att avsätta 2
öre per helt betalande och 1 öre per halvt
betalande medlem i månaden för varje till
Landsorganisationen ansluten person. 1915
höjdes avgiften till 4, resp. 2, öre per medlem
och månad. Vid Landsorganisationens
kongress 1922 upplystes, att fonden uppgick till
omkr. 1 mill. kr. och att den för framtiden
borde kunna fylla sin uppgift utan fortsatta
direkta tillskott av kontingentmedel, och med
anledning därav beslöt kongressen, att
kontingenten till F.-fonden skulle upphöra fr. o.
m. 1 jan. 1923. Fonden uppgick 1927 till
omkr. 1,200,000 kr. Därur lämnas lån till
F.-föreningar för uppförande av byggnader.
— På omkr. 400 platser i Sverige finnas
större eller mindre F., i vissa fall även i
förbindelse med Folkets parker (se d. o.). Dessa
F. tagas numera icke i anspråk uteslutande av
de organiserade arbetarna utan tjäna i stor
utsträckning uppgiften att vara allmänna
teaterlokaler, samlingsställen för statsunderstödd
föreläsningsverksamhet o. s. v. R. L-dm.
Folkets hus’ teater i Stockholm, se
Stockholms teatrar.
Folkets palats (eng. Peopl^s palace), en i
arbetarstadsdelen Eastend i London belägen
institution till nytta och nöje för de lägre
folkklasserna. Idén gavs 1882 genom W.
Be-sants (se d. o.) roman »All sorts and
condi-tions of men». Det stora byggnadskomplexet,
i sin helhet öppnat 1892, inrymmer bl. a.
dans-och konsertsalong, bibliotek med läsrum,
sim-och tennishallar samt ett folkuniversitet (The
East London college), numera ifilial till
Lon-donuniversitetet.
Folkets parker, Folkparker, en för
Sverige säregen gren av arbetarrörelsen, med
uppgift att i städer och industrisamhällen
bereda rekreations- och förlustelseställen för
arbetarna och deras familjer under
sommartiden. Initiativet till skapandet av f. togs
i Skåne i början av 1890-talet. Den första
folkparken kom till i Malmö 1893. F. i
Träl-leborg och Eskilstuna, som därnäst kommo
till, invigdes 1897. Är 1927 funnos omkr. 120
f. i hela landet. Av dessa tillhörde 104
Folkets parkers centralorganisation, som
bildades 1905, med huvudsaklig uppgift att sörja
för gemenskap vid engagemang av
teatersällskap och artister m. m. Dessutom finnes en
särskild centralorganisation för de skånska
folkparkerna, Skånes förenade folkparker,
som omfattar omkr. 10 parkföretag. De
skånska f. skilja sig därutinnan från de övriga,
att de förra endast i ringa omfattning idka
teaterverksamhet.
Folkets parkers centralorganisation, med
styrelse i Eskilstuna, sysselsatte
sommarsäsongen 1927 16 teatersällskap, däribland 3
egna. Teaterföreställningarnas antal uppgå
till något över 1,000 per säsong. Repertoaren
omfattar ofta stycken av Strindberg, Ibsen,
Sudermann, Björnson o. s. v. Denna höga
nivå hos folkparksteatern har gjort, att många
f. draga till sig avsevärd publik även från
andra samhällslager än arbetarklassen. En
gren, som mycket odlas på folkparksscenen,
är operetten. Det inträffar ej sällan, att
folkparkernas teaterföreställningar kunna
besökas av 2,000—3,000 pers. — Folkets parkers
centralorganisation utger sedan 1915 ett
organ för rörelsen, tidskriften Folkparken, som
utkommer månatligen och redigeras av
centralstyrelsen. Folkparksrörelsen är utbredd
över alla delar av landet och har på vissa
platser organisatoriskt samband med Folkets
hus (se d. o.). R. L-dm.
Folkets Röst, vecko-, från 1 okt. 1852
halvveckotidning i Stockholm 6 okt. 1849—16 mars
1861, utg. av hovrättsnotarien Franz Sjöberg.
Bland medarbetarna voro M. J. Crusenstolpe
och J. G. Wahlbom (tecknare och träsnidare).
F. var socialistisk och antisemitisk, förföljde
C. J. L. Almquist och Aftonbladet, frossade
i polismål och skandaler och anslog en
pö-belaktig ton. Dess ansvaringar dömdes flera
gånger för smädeskriveri. R-n B.
Folkets Tidning, radikal tidning, uppsatt
1857 i Lund av Chr. Bülow; övertogs 1891 av
hans son W. Bülow (se d. o.), som bl. a. i
tidningen skrev kvicka småartiklar.
Tidningen sammanslogs nov. 1920 med
Skånetid-ningen Dagen, men båda upphörde mars 1921.
Folketymologi (jfr Etymologi), en på god
tro gjord, av yttre ljudlikhet föranledd folklig
(icke vetenskaplig) anknytning, varigenom ett
ord (historiskt sett) felaktigt hänföres till ett
annat ord; oftast om förändring av ett ords
form (stundom av dess betydelse), förorsakad
av dylik anknytning; stundom även konkret,
om det sålunda förändrade ordet. Ex. i
svenskan: undervisitet för universitet,
pantomin för pantomim, nackdel av ty. Nachteil,
aktiv uppfattat som »aktsam». Från f. bör
skiljas ordleken (vits, se d. o.), som fullt
avsiktligt sammanställer det etymologiskt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>