Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Folkhögskolor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Folkhögskolor
sinnade män med professorn vid Kiels univ.
Chr. Flor i spetsen insamlat medel till
upprättande av en f. för bondeungdom. Denna
öppnades i Rödding i Nordslesvig hösten 1844
och kom med sin i Grundtvigs anda ledda,
nationellt väckande undervisning att spela en
betydande roll i striden för danskheten inom
Sönderjylland. Skolan i Rödding måste
upphöra, när Slesvig efter kriget 1864 skildes
från Danmark; den har återupprättats i våra
dagar. — På 1850-talet öppnades flera f. i
olika delar av Danmark (Hindholm, Ryslinge,
Grundtvigs höjskole i Lyngby, åstadkommen
genom insamling bland Grundtvigs vänner).
Störst i betydelse bland ledarna för dessa
äldsta f. blev Kristen Mikkelsen Kold (sed. o.).
I sin skola, öppnad 1851 i Ryslinge på Fyn,
sedermera flyttad till Dalum, lade Kold så gott
som all vikt på elevernas andliga väckelse;
meddelande av kunskaper och färdigheter var
för honom blott en bisak till utfyllnad mellan
de åt föredrag eller uppläsning av diktverk
ägnade timmarna. Kolds skola var den första,
som öppnades även för kvinnlig ungdom; för
denna inrättades en tre månaders
sommarkurs, medan den manliga f. pågick under fem
vintermånader, en anordning, som allt
framgent blivit regel inom dansk f.
Danmarks olyckor 1864 framkallade, i all
synnerhet inom de kretsar, som voro
påverkade av Grundtvig, kraftiga ansträngningar
till att återuppresa det slagna folkets
livsmod. En mäktig hävstång därtill blev f., som
nu uppnådde en märklig blomstringstid. En
hel rad begåvade och för sin sak hänförda
unga män, av vilka de flesta studerat teologi
vid Köpenhamns univ. men framför allt fått
sin prägel av Grundtvigs anda, upprättade
ute på landsbygden f., vilka snart fingo en
storartad tillslutning. Under året efter
kriget tillkommo sålunda f. i Askov genom L.
Schröder, i Vallekilde genom Ernst Trier, i
Testrup genom Jens Nörregaard m. fl. Under
perioden 1865—70 upprättades 43 f. Då f. i
Danmark 1894 fyllde 50 år, hade inalles 120
sådana skolor upprättats, men av dessa hade
omkr. 50 nedlagts. Under 1900-talets första
årtionden har antalet på en gång verksamma
skolor hållit sig vid omkr. 70—80 och efter
världskriget gått ned till omkr. 60.
Undervisningssättet var från början och är
till stor del alltjämt präglat av Grundtvigs
idéer. Det fria, muntliga föredraget är den
meddelelseform, som företrädesvis kommer till
användning, och historien jämte diktningen
de läroämnen, som intaga högsätet. F. har
dock upptagit sådana läroämnen som
naturvetenskap och samhällslära samt berett
eleverna tillfälle att förvärva ökade kunskaper
i modersmålet, räkning och andra »nyttiga»
ämnen. Åtskilliga smärre f. ha upptagit
jord-bruksundervisning el. dyl. på sitt program,
men på ledande håll har man ansett detta
som ett avsteg från f:s ursprungliga syfte.
Några skolor ha även inrättat avdelningar
716
för yrkesundervisning (för
byggnadshantver-kare, fiskare, sjömän m. fl.). På 1880-talet
infördes Lings gymnastik, numera
moderniserad som »dansk gymnastik». Genom
kurser för utbildning av ledare för frivilliga
gymnastikföreningar ha f. kraftigt bidragit
att utbreda gymnastiken på landsbygden.
Det stora flertalet f. tillhör den
grundt-vigska riktningen, men det finnes också
skolor av annan typ. »Inre missionen» har
sålunda upprättat några f., där undervisningen
bedrives i pietistisk anda. I Esbjerg finnes
en arbetarfolkhögskola, nära förbunden med
det socialdemokratiska partiet. I Köpenhamn
är »Borups höjskole» ett mellanting mellan
arbetarinstitut och f. Även i Amerika har
det upprättats danska f. i bygder med en
större befolkning av dansk härkomst.
En särskild ställning intager Askovs
»utvidgade» f., belägen strax n. om gränsen till
Slesvig. Dess grundare, Ludvig Schröder (se
d. o.), har jämte Kold haft den största
betydelsen för utformningen av Grundtvigs
folk-högskoleprogram. På Askov (se d. o.)
skapade han en bildningsanstalt, som efter hand
utvecklats till ett slags folkuniversitet, vilket
även utbildat en stor del av den danska (och
norska) folkhögskolans lärarkrafter.
Årliga elevantalet vid de danska f. nådde
på 1850-talet upp till omkr. 250. Man var
1875 uppe i över 3,000, och 1914 hade man
hunnit upp till inemot 7,000. Krigsutbrottet
vållade en tillfällig, snart utjämnad
tillbakagång. De ekonomiska förhållandena under
de allra senaste åren ha medfört såväl
nedläggning av flera skolor som någon
minskning i elevantalet i det hela. 1926 var f:s
antal endast 59 mot 71 år 1916. Antalet
elever 1925—26 var 6,276, därav 3,021 manliga.
De danska f. ägas i regel (i motsats till
de svenska) av föreståndaren, men ofta har
denne för skolans upprättande kunnat
påräkna betydande understöd av ortens
befolkning. Statens bidrag var länge ganska
obetydligt och är alltjämt mindre än i de övriga
skandinaviska länderna. Det utgick 1926 med
sammanlagt 385,758 kr. och med belopp från
5,000 till 14,000 kr. för varje skola. Ett
ganska betydande anslagsbelopp — för 1926
uppgående till 397,600 kr. — har plägat beviljas
till understöd åt obemedlade elever.
Stipendierna räcka i regel att bestrida hälften av
elevens kostnader för uppehållet vid en skola.
F. i Danmark ha haft utomordentligt stor
betydelse för höjandet av det danska folkets
hela andliga nivå. Forna folkhögskoleelever
ha blivit ledare för den kommunala
verksamheten såväl som inom det politiska livet på
landsbygden. Genom årliga »efteraarsmöden» på
skolorna liksom genom de många
föredrags-föreningarna ha folkhögskolelärarna ständigt
kunnat uppehålla kontakt med sina förra
elever och nå till ännu vidare kretsar. Även
ha f. — naturligtvis i samverkan med de
med dem nära befryndade lantbruksskolorna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
