Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Folkhögskolor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
719
Folkhögskolor
720
Enl. nämnda stadga skola som obligatoriska
undervisningsämnen förekomma modersmålet
och dess litteratur, historia, samhällskunskap,
geografi, matematik, naturlära med hälsolära
samt sång och gymnastik eller andra
lämpliga kroppsövningar. I de flesta skolor har
man därutöver undervisning i bokföring samt
för manliga elever i linearritning,
fältmätning m. m och för de kvinnliga i slöjd och
hushållsgöromål. Inom detta program ha f.
i verkligheten den största möjliga
rörelsefrihet och äro ej bundna av några föreskrifter
i fråga om kurser eller undervisningsmetoder.
I sistnämnda avseende har från början det
muntliga föredraget efter danskt mönster
ansetts som den lämpligaste meddelelseformen,
särskilt inom de humanistiska ämnena, men
man har även från början lagt vikt vid att
eleverna inhämta vissa kunskaper, och man
har av dem fordrat eget arbete, mera än
förhållandet i allm. är i Danmark. I synnerhet
inom den naturvetenskapliga undervisningen
men även inom samhällslära m. m. har man
på senare tider rätt mycket anlitat den från
annan folkbildningsverksamhet kända
studiecirkelmetoden. Där tillgångarna så medgivit,
har man inrättat skolan som internat för
att så mycket som möjligt ge den karaktär
av hem. En f. (Lapplands) är flyttande.
Arbetsåret omfattar vid flertalet f. en
huvudkurs (vinterkurs) för manliga eller
manliga och kvinnliga elever av 21—24 veckor
samt en fristående kvinnlig kurs
(sommarkurs) på 13—16 veckor. Omkr. ett dussin
skolor ha endast huvudkurs, vilken då är
anordnad för såväl manliga som kvinnliga
elever. En andra årskurs eller övre avdelning
är inrättad vid ett 20-tal skolor. I denna
meddelas vidare gående undervisning i första
årskursens läroämnen, ofta med tillägg av något
främmande språk. Vid de kvinnliga
sommarkurserna är andra årskursen i regel inrättad
som husmodersskola. Utom husligt arbete för
de kvinnliga eleverna förekommer egentlig
yrkesundervisning endast undantagsvis, då mest
i lanthushållning och förlagd till andra
årskursen. Omkr. halva antalet f. äro emellertid
förenade med en lantmannaskola (se d. o.).
Utom de ord. kurserna förekomma vid f.
ofta kortare utbildningskurser dels i
praktiska ämnen, dels i allmänt folkbildningssyfte.
På senare åren har mångenstädes genom
samarbete med Arbetarnes bildningsförbund s. k.
semesterkurser för industriarbetare kommit
att förläggas till f. Då lärarna dessutom
flitigt medverka i föreläsningsverksamheten
och som ledare för studiecirklar, kan man med
skäl tillerkänna f. stor betydelse som
medelpunkter för folkbildningsarbetet över huvud
inom den ort, där de äro förlagda. Bland
forna elever söker f. fortsätta sin
bildnings-verksamhet genom elevförbund, som oftast
flera gånger om året bruka samlas vid skolan
för att åhöra föredrag, musikunderhållning
m. m. Flera elevförbund utgiva tidskrifter.
F. voro till en början i huvudsak avsedda
för och nästan uteslutande besökta av
ungdom från hemmansbrukarklassen. Annu
komma de flesta eleverna från jordbrukarhem,
men småbrukar- och lantarbetarklasserna ha
med tiden lämnat allt större bidrag till
elevstocken. Med upprättandet av en särskild
ar-betarfolkhögskola i Brunnsvik (genom K. E.
Forsslund 1910) väcktes bland
industriarbetarna intresse för sådan utbildning. En andra
arbetarfolkhögskola, Birkagården i Stockholm,
öppnades 1916 (av N. Beskow).
Arbetarung-domen har sedan i icke obetydlig utsträckning
sökt sig in även i andra f.; icke minst gäller
detta de kvinnliga kurserna. En av de större
nykterhetsorganisationerna har en
folkhögskola (Vendelsberg), den ungkyrkliga
rörelsen har (genom rektor M. Björkqvist)
inrättat en f. i Sigtuna, och i Jakobsberg (rektor
K. Petander) finnes en f. för biträden inom
den kooperativa rörelsen.
Elevantalet vid de svenska f. når ej på
långt när upp till de danskas men har dock
på det hela taget varit i ständig tillväxt. Vid
slutet av första tioårsperioden hade f. 605
elever läsåret 1877—78, året 1887—88: 856,
1897—98: 1,427, 1907—08: 2,206 och 1917—
18: 3,037. Högsta elevsiffran nåddes 1921—22
med 3,638. Sedan har någon tillbakagång
varit märkbar, särskilt i antalet manliga
elever. Läsåret 1925—26 uppvisade 3,457 elever
(1,358 manliga och 2,099 kvinnliga).
Ekonomien uppehälles väsentligen genom
understöd av staten och landstingen.
Statsbidrag beviljades f. ggn av riksdagen 1872
efter motion av Ola Andersson. I samband
med en väsentlig höjning av statsunderstödet
vid riksdagen 1912 beslöts att tillsätta en
särskild inspektör för f., vilken efter
Skolöverstyrelsens upprättande kom att ingå som
konsulent och inspektör under denna myndighet.
1919 genomfördes en lönereglering för f:s
lärarpersonal med därav betingad förhöjning av
statsbidraget. K. m :t utfärdade då en
särskild stadga för f., i vilken föreskrifter
lämnas förutom om undervisningen även om
antalet ord. lärare, lärarnas antagande och
entledigande m. m. F. ha dock alltjämt fått
behålla större mått av rörelsefrihet, framför
allt på det pedagogiska området, än andra
statsunderstödda undervisningsanstalter. För
budgetåret 1926—27 beräknades ord.
understödet åt f. till 830,000 kr. (förslagsanslag).
Därtill kom ett extra förslagsanslag på 75,000
kr. Sedan 1882 har riksdagen jämväl beviljat
anslag till understöd åt behövande elever vid
f. Detta har under senare åren avsett att
medgiva stipendier av 30 kr. per läsmånad för
obemedlade och 15 kr. för mindre bemedlade
elever (1926 anvisades ett förslagsanslag av
220,000 kr.). — Landstingen lämna jämväl
betydande bidrag till f.; under senare år har
summan av landstingens anslag varit i det
närmaste lika stor som statens.
Samtliga svenska f. utgiva tryckta årsredo-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
