Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Folkskola - Folkskolans Barntidning - Folkskolan som bottenskola - Folkskolans Vän - Folkskoleavgift, Personlig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
741
Folkskolans Barntidning—Folkskoleavgift
742
vade erfarenheter och därför är för dem
lätt-tillgängligt och väl behövligt vid sidan av de
övervägande formella övningar i läsning,
skrivning och räkning, vilka måste utgöra
huvudbeståndsdelen i dessa års undervisning.
Övriga läroämnen äro modersmålet, räkning
och geometri, geografi, naturkunnighet och
historia. Även i fråga om undervisningen i
geografi och naturkunnighet har
undervis-ningsplanen inneburit en genomgripande
omläggning, i det att behandlingen av växter
och djur sättes i samband med genomgången
av olika geografiska områden och alltså ej i
första hand sker efter systematiska
grundsatser. Härigenom tillgodoses kravet på
koncentration i undervisningen. Som
obligatoriska övningsämnen ingå teckning, sång,
gymnastik med lek och idrott samt
trädgårdsskötsel. Till dem kunna, efter beslut av
vederbörande kommunala myndighet, komma slöjd
och hushållsgöi omål. De obligatoriska
ämnenas sammanlagda veckotimantal växlar för
olika klasser mellan 24 och 30 timmar.
Undervisningsstatistikens uppgifter
hänförde sig tidigare till ett i många fall fiktivt
begrepp, »skola»; man räknar numera med
läraravdelning, varmed avses de barn,
vilkas undervisning tar en lärarkraft i
anspråk, om läraren har full tjänstgöring, och
undervisningsavdelning, varmed
menas de barn, som på samma gång erhålla
undervisning av en lärare; en läraravdelning
kan alltså (i halvtidsläsande skola) bestå av
två (undantagsvis av flera)
undervisningsav-delningar. De senast tillgängliga statistiska
uppgifterna avse redovisningsåret 1 juli 1924
—30 juni 1925. Antalet skoldistrikt utgjorde
2,447, därav 112 städer, antalet
läraravdel-ningar 26,374, därav 5,939 i städerna, och
antalet undervisningsavdelningar 29,845, därav
5,952 i städerna. Hela antalet lärjungar
uppgick till 680,249, av vilka 513,501 tillhörde
landsbygden och 166,748 städerna. Av dessa
undervisades 548,147 i heltidsläsande och
78,587 i halvtidsläsande f. samt 53,515 i
mindre f. (därav 22,449 i heltidsläsande och
31.066 i halvtidsläsande skolor); 6,355
lärjungar tillhörde f:s högre avd., och 3,749
undervisades i hjälpklasser. Antalet
lärarbefatt-ningar utgjorde 26,507, därav 14,341 vid f.,
9,675 vid småskolor och 2.491 vid mindre f.
Av samtliga befattningar innehades 71 % av
kvinnliga lärare, av de på folkskolestadiet
tjänstgörande ord. lärarna utgjorde 41,5 %, på
småskolestadiet 99,7 % och vid mindre f. 97,8
% kvinnor. Jämte nu nämnda lärare funnos
2,169 särskilda lärare i övningsämnen,
flertalet i manlig och kvinnlig slöjd.
Statens kostnader för folkskoleväsendet
uppgå givetvis till avsevärda belopp.
Förslagsanslaget till avlöning åt lärare vid f.
har för budgetåret 1927—28 beräknats till
48,350,000 kr.; för anordnande av slöjd i f.
utgör anslaget 3.060,000 kr., för främjande
av folkundervisningen i rikets nordligaste
gränsorter 466,000 kr., till
folkskolebyggna-der i vissa nordliga gränsorter 325,000 kr., till
inackorderingsbidrag för barn i Jämtlands,
Västerbottens och Norrbottens län 200,000 kr.
Se vidare Enhetsskola,
Ersättnings-skola, Fortsättningsskolor och Högre
folkskola.
Litt.: P. Paulsson, »Historik öfver
folkundervisningen i Sverige från äldsta till
närvarande tid» (1866); N. Torpson, »Svenska
folkundervisningens utveckling från
reformationen till 1842» (1888); C. O. Arcadius,
»Bilder ur svenska folkundervisningens historia»
(1897); B. G. W. Westling, »Hufvuddragen af
den svenska folkundervisningens historia»
(1900) och »Lärobok i undervisningsväsendets,
särskildt folkskolans historia» (1901; 2:a
tillökade uppl. 1911); N. G. W. Lagerstedt,
»Svenska uppfostringsväsendets historia» (1903);
K. L. E. Sandberg, »Folkskoleförfattningar»
(1923); S. Nylund, »Vår f.» (1924). W. B.
Folkskolans Barntidning, uppsatt 1892 av
lärarinnan Stina Quint (1859—1924),
vec-kotidskrift för skolbarn, innehåller god
nöjes-läsning; utkommer ej under ferierna.
Folkskolan som bottenskola, se
Enhetsskola.
Folkskolans Vän uppsattes 1884 i Stockholm
som månadsskrift men flyttades 1888 till
Göteborg och blev då veckotidning. Äges av
a.-b. Folkskolans vän; redaktör sedan 1888
folkskolläraren K. Åkesson. Den vill verka för
folkskolans utveckling på kristlig grund och
är organ för föreningen Svenska
folkskolans vänner (se d. o.).
Folkskoleavgift, Personlig, medgavs
redan i 1842 års folkskolestadga, varförutom
enl. samma stadga en årlig avgift finge
upptagas för varje barn, som begagnade
folkskolan, dock med befrielse för medellösa.
Sagda avgifter fastställdes genom k. kung.
30 nov. 1876 till högst 50 öre. Genom k.
kung. 1 juni 1883 bestämdes, med upphävande
av ovannämnda stadganden, att behövliga
tillskott till bestridande av kostnaden för
skolväsendet skola inom varje distrikt
samman-skjutas efter de grunder, som för
kommunal-utskylders utgörande i allm. äro stadgade.
Dock får skoldistrikt som bidrag härtill
upptaga en särskild avgift av var och en, som
erlägger mantalspenningar, till belopp av
högst 50 öre av man och hälften av kvinna.
Tidigare gällde, att hälften av den till
statsverket ingående s. k. personliga
skyddsavgif-ten skulle under namn av f. tillfalla de resp,
församlingarna för att användas till
folkundervisningen samt att hälften av den
återstående personliga skyddsavgiften finge utgå
till vissa närmare bestämda
folkundervis-ningsändamål (småskolors inrättande,
tillskott till lärarlöner m. m.). Genom k. kung.
22 juni 1871 avskaffades denna statliga f. och;
ersattes med andra former av statsbidrag till
skoldistrikten. W. B.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
