Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Folkskoleseminarium - Folkskolestyrelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
743
Folkskoleseminarium—Folkskolestyrelse
744
Folkskoleseminarium, läroanstalt för
utbildning av lärare för folkskolan. — På grund
av föreskrift i 1842 års folkskolestadga
upprättades detta och följ, år de första statliga
seminarierna. Utbildningskursen, till en
början allenast ettårig, utvidgades 1862 till
treårig och 1878 till fyraårig. Från olika håll
betecknades den svenska
folkskollärarutbild-ningen kring sekelskiftet som mycket
otillfredsställande såväl teoretiskt som praktiskt.
1906 förordnades en särskild kommitté,
sedermera kallad folkundervisningskommittén (se
d. o.), med uppdrag att förbereda en
omorganisation av lärarutbildningen. Ny
seminarie-stadga med undervisningsplan utfärdades, på
grundval av kommitténs 1911 avgivna förslag
och sed.an 1913 års riksdag bifallit K. m:ts
prop. i ämnet, 3 juli 1914 (sedermera i flera
hänseenden ändrad). Enl. den fastställda
planen är till seminariet, som omfattar fyra
ettåriga klasser, knuten en övningsskola,
bestående av fyra läraravdelningar. De flesta
seminarier äro emellertid s. k.
dubbelseminarier med 8 klassavdelningar och 7
läraravdelningar i övningsskolan. Vid två av
enkelseminarierna äro dessutom upprättade
ettåriga kurser för studenter. Provårskurs är
anordnad vid två seminarier. Till seminariet
i Stockholm finnes sedan två år knuten en
särskild utbildningskurs för lärare i hjälp
-klasser (se d. o.).
Reformen medförde en avsevärd höjning av
inträdesfordringarna, så att de i vissa ämnen
motsvara kurserna i realskolans fem nedre
klasser. Seminariernas bildningsmål har
vidgats, och undervisningens allmänna läggning
kan, bortsett från främmande språk, i allm.
jämföras med gymnasiernas. Samtidigt har
den praktiska lärarutbildningen blivit
väsentligen bättre tillgodosedd än tidigare. I syfte
att utveckla elevernas självverksamhet har
»enskilt arbete» med självvalda
studieuppgifter införts som en betydelsefull del av
undervisningen. Läroämnena utgöra
kristendoms-kunskap, modersmålet, matematik, historia,
geografi, biologi och hälsolära, fysik och
kemi, pedagogik och psykologi, ekonomilära
samt ett av språken tyska eller engelska,
öv-ningsämnena utgöra teckning, musik,
trädgårdsskötsel, slöjd, gymnastik med lek och
idrott samt för kvinnliga elever därjämte
hus-hållsgöromål. Ämneslärarna äro i fråga om
avlöning och kompetens likställda med
läroverkens lektorer, övningsskolans lärare utgöras
av folkskollärare. Under de båda senaste
årtiondena ha nya, ändamålsenliga byggnader
uppförts för flertalet folkskoleseminarier.
Seminarier för manliga elever finnas f. n.
i Uppsala, Linköping, Strängnäs, Växjö
(studentkurs), Lund, Göteborg
(provårsseminari-um), Karlstad och Härnösand, för kvinnliga
elever i Stockholm (studentkurs och
provårs-seminarium), Skara, Kalmar, Landskrona,
Falun och Umeå; vid seminariet i Luleå
undervisas både manliga och kvinnliga elever. De
privata f., som varit i verksamhet i
Stockholm och Göteborg, upphörde med läsåret 1926
—27. Antalet elever vid statens f. uppgick
höstterminen 1926 till 2,319, därav 1,441
manliga och 878 kvinnliga; vårterminen 1926
utexaminerades 857 lärare, 459 manliga och 398
kvinnliga. De löpande utgifterna för
folk-skollärarutbildningen uppgå för budgetåret
1927—28 till omkr. 2,300,000 kr., därav omkr.
250,000 kr. till stipendier åt eleverna. — Se
även Småskoleseminarium. W. B.
Folkskolestyrelse. Av 1909 års riksdag
antogs en lag, varigenom stadgas, att i stad,
där stadsfullmäktige finnas och konungen på
framställning av stadsfullmäktige eller
kyrkostämma därom förordnat, folk- och
fort-sättningsskoleväsendet samt frågor om
uppfostran åt vanartade och i sedligt avseende
försummade barn skola utgöra en för hela
staden gemensam angelägenhet, vilken staden
som kommun har att vårda. I sådan stad
ut-göres alltså den beslutande myndigheten ang.
här ifrågavarande angelägenheter av
stadsfullmäktige, och dessas verkställande organ
för samma angelägenheter är en f. Där ej
konungen annorlunda förordnat, utgöres f. av
kyrkoherden i stadsförsamlingen samt, efter
stadsfullmäktiges beprövande, av ett jämnt
antal led., minst 8 och högst 20, utsedda till
hälften av stadsfullmäktige bland stadens vid
fullmäktigeval röstberättigade inbyggare och
till hälften av kyrkostämman bland de på
kyrkostämma röstberättigade. Där stad
omfattar flera stadsförsamlingar, utser
domkapitlet den bland kyrkoherdarna, som skall
vara led. av f., samt bestämmer fördelning
mellan kyrkostämmorna för val av led. F.
utser för kalenderår inom sig ordf, och v. ordf,
samt inom eller utom sig kassaförvaltare.
Styrelsen kan åt särskilda inom denna utsedda
nämnder (t. ex. undervisnings-, läroboks-,
ekonominämnd), envar bestående av minst 4 pers.,
överlämna beslutanderätten ang. vissa i lagen
närmare angivna angelägenheter.
Förutom de uppgifter, som i andra
skoldistrikt utövas av skolrådet,
fortsättnings-skolestyrelse och barnavårdsnämnd,
tillkommer det f. bl. a. att tillsätta och avskeda
lärare. Vården om och befattningen med
fort-sättningsskolan kunna överlämnas åt en
särskild fortsättningsskolestyrelse,
vars led. utses, till det antal staden finner
lämpligt, av stadsfullmäktige och f. sålunda,
att stadsfullmäktige välja det antal led., som
är närmast under hälften, och f. de övriga.
Här ifrågavarande lagstiftning, som från
början torde ha varit avsedd framför allt för
de större städerna och särskilt dem, som
omfatta flera församlingar, har numera vunnit
tillämpning i det stora flertalet (1926 ett
90-tal) av rikets städer. I Stockholm, där
särskild lagstiftning gäller för folkskoleväsendet,
benämnes det mot f. svarande
förvaltningsorganet fr. o. m. 1914 Stockholms
folksko 1 e d i r e k t i o n. K. E. S-g.*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
