Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Forel, Auguste Henri - Forel, François Alphonse - Foreland - Forell - Forel-Rossis skala - Forenede Dampskibsselskab, Det - Forenede venstre, Det - Forensisk - Forey, Élie Frédéric - Forez, Mons du - Forfar el. Angus - Forfeit - Forficula - Forgách el. Forgács - Forholdstalsvalg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
785
Forel—Forholdstalsvalg
786
ForeT, Auguste Henri, schweizisk
läkare, naturforskare och nykterhetsfrämjare (f.
1848 Va), kusin till F. A. F. Var 1879—98
prof, i psykiatri i Zürich. F. har med
framgång arbetat inom
hjärnanatomien och
som hospitalsläkare;
han har sysslat med
hypnotismen och
studerat myrornas liv.
Slutligen har han
ägnat sig åt
bekämpandet av alkoholismen
och är en av nutidens
allra främsta
representanter för den
totala avhållsamhetens
idé. Bland hans
skrif
ter märkas »Les fourmis de la Suisse» (1874),
»Expériences et remarques critiques sur les
sensations des insectes» (3 bd, 1886—87),
»Der Hypnotismus» (1889; 12 :e uppl. 1923;
sv. övers. 1890), »Gehirn und Seele» (1894; 11 :e
uppl. 1922), »Die sexuelle Frage. Eine
natur-wissenschaftliche, psykologische, hygienische
und soziologische Studie für Gebildete» (1905;
15 :e uppl. 1923; sv. övers. 1905). R. T-dt.*
ForeT, Frangois Alphonse,
schweizisk zoolog, glaciärforskare och hydrograf
(1841—1912). Var 1869—95 prof, i anatomi
i Lausanne och grundläde genom sina studier
av de schweiziska sjöarna, särskilt Genèvesjön,
limnologien (se d. o.) som vetenskap. Skrev
bl. a. »Le Léman» (3 bd, 1892—1904),
»Hand-buch der Seenkunde» (1901). O. Sjn.
Foreland [fäTond], två kritklippor, North
F. och South F., på Kents s. kust, England,
med tills. 3 fyrtorn. Vid North F. segrade
1—4 juli 1666 holländarna under Ruyter i ett
sjöslag över engelsmännen under Monk.
ForeTl, se Laxfiskar.
ForeT-Ro’ssis skala, se Jordbävning.
Forenede Dampskibsselskab, Det,
Danmarks största rederi, stiftades 11 dec. 1866
genom sammanslutning av tre äldre rederier
under ledning av C. F. Tietgen. Det började
med 22 fartyg på 8,000 bruttoton och ett
kapital av 3 mill. kr., fick ganska snabbt så
gott som hela inrikes ångbåtstrafiken om
hand och övertog under förra hälften av
1880-talet nästan alla danska exportlinjer på
utlandet. 1895 öppnade det en linje New
Orleans—Köpenhamn och övertog 1898 linjen till
U. S. A.; efter världskriget anlöpes också
Kanada. Flottan, som 1891 utgjorde 107
fartyg om 71,659 bruttoton, var 1914 122 fartyg
om 182,049 bruttoton, 1926 114 fartyg om
230,844 bruttoton, därav 8 motorfartyg och
1 bark. I bolagets tjänst stå omkr. 8,000
pers. Aktiekap. är 30 mill. kr.
Bruttoinkomster och -utgifter kulminerade 1920 med
omkr. 150 och 120 mill. kr.; 1924 utgjorde
de omkr. 85 mill. kr. P. E-t.
Forenede venstre, Det, danskt politiskt
parti, se Danmark, sp. 473.
Fore’nsisk (lat. fore’nsis, av forum, se d. o.),
till Forum hörande, som har avseende på
rättegångsväsendet, t. ex. forensiskt tal (tal inför
rätta), f. medicin (rättsmedicin).
Forey [fårä’], Élie Frédéric, fransk
militär (1804—72). Tjänade 14 år i Algeriet,
gjordes av Cavaignac till brigadgeneral
(1848), deltog i statskuppen 1851 och blev
divisionsgeneral. Under italienska fälttåget
vann F. striden vid Montebello (20 maj 1859).
Han ledde 1862—63 franska expeditionen till
Mexiko och intog därvid maj 1863 fästningen
Puebla, vilket ledde till huvudstadens fall.
F. utnämndes som belöning därför till
marskalk men avlöstes s. å. av Bazaine. C. O. N.*
Forez, M o n t s du [må dy fåra’z],
bergparti i mellersta Frankrike, mellan floderna
Loire och Allier. Högst når Pierre sur Haute
(1,640 m ö. h.).
Forfar [få’fo] el. A n g u s, grevskap i ö.
Skottland, vid Nordsjön, n. om Tayviken;
med stadsgrevskapet Dundee 2,262 kvkm,
269,800 inv. (1926). I n. fylles F. av
utgre-ningar av Grampianbergen (Braes of Angus),
centrum intages av Strathmoreslätten (Howe
of Angus), i s. ligga Sidlawkullarna och en
bördig kustslätt. Huvudnäringarna äro
jordbruk och boskapsskötsel, fiske samt
textilindustri (lin och jute). Största stad är Dundee
(se d. o.); huvudstad är F o r f a r, 9,585
inv. (1921). Textilindustri. — Från F.
härstammar Skottlands förnämsta
nötboskaps-slag, Aberdeen-Angusrasen, som,
numera talrikt förekommande även i grevsk.
Aberdeen, Banff och Moray, spelar stor roll
på den engelska köttmarknaden. Rasen har
utpräglad gödtyp, är kullig och till färgen
glänsande svart, och storleken uppgår till
omkr. 125—130 cm över manken.
Avelsled-ningen handhas sedan 1879 av The
Aberdeen-Angus society. O. Sjn; E. T. N.
Forfeit [fåTit], eng. (av lat. fo’ris, utanför,
och fa’cere, göra), förseelse, något genom brott
eller eget förvållande förverkat; även böter,
straff; i Sverige blott kapplöpningsterm,
betecknande den avgift, som skall erläggas för
varje anmäld häst, även om den ej startar.
Foifi’cula, zool., se Tvestjärtar.
Forgäch el. Forgäcs [få’rgat.f], ungersk
adelssläkt, känd sedan 1200-talet. Av dess
medl. märkas historieskrivaren F e r e n c F.
(1530—75) samt greve J ä n o s F. (f. 1870 24/10),
som 1907—11 var österrikisk-ungersk
minister i Belgrad och därvid under
Friedjung-processen (se F r i e d j u n g, H.)
komprometterades såsom sannolikt medveten om
politiska dokumentförfalskningar av
underordnade tjänstemän vid legationen. Som
sektionschef 1914—17 i utrikesministeriet i Wien
var han en av Berchtolds mot Serbien
hätskaste medhjälpare i juli 1914. Jfr R. Gooss,
»Das Wiener Kabinett und die Entstehung
des Weltkrieges» (1919). ‘ V. S-g.
Forholdstalsvalg, da. och no.,
proportionella val.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
