Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fornyrdislag - Fornåsa - Foroni, Jacopo Giovanni Battista - Forrest, Edwin - Forrest, sir John - Fors (mytologi) - Fors (Eskilstuna) - Fors (Jämtlands län) - Fors (Älvsborgs län)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
805
Fornyr dislag—Fors
806
Medeltida järnbeslagen dörr
från Fornåsa kyrka.
Fornyrdislag, »fornviseform», fornnordiskt
versmått, använt i flertalet eddadikter.
Strofen består normalt av åtta »kortverser»,
förbundna två och två genom allitteration. Två
dylika verspar (»långverser») bilda
tillsammans en halvstrof, »helming». Varje
kortvers innehåller två metriskt betonade
stavelser, höjningar. Ett eller två ord i versparets
udda rad allitterera med ett ord i den jämna.
Helmingen utgör i regel en syntaktisk och
rytmisk enhet, och det är endast i några få
(yngre) dikter meningen griper över
halv-strofgränsen. Exempel på f. är följ, strof ur
»Trymskvida» (allitterationsstavarna äro
antydda genom fetstil):
Ganga hér at garöi
gullhyrnöar kyr,
øxn alsvartir,
iytni at gamni;
fiylö ä ek meiöma,
fiyld ä ek menia,
einnar mér Freyio
åvant pikkir.
Variationer av f. äro k viöuhät tr (med
3 stavelser i de udda verserna) och m
åla-fa ä 11 r (med normalt 5 stavelser i varje
vers). — F. är ett episkt versmått, den
nordiska utvecklingen
av den
samgerman-ska episka versen. F.
förekommer på
Rökstenen (se d. o.) och
i andra svenska
runinskrifter. E. W-én.
Fornåsa, socken i
Östergötland,
Bobergs härad, på
öst-götaslätten, 13 km
ö. s. ö. om Motala;
25,52 kvkm, 813 inv.
(1927). Är en
små-kullig, bördig slätt,
i v. rikt
skogbe-vuxen. 1,509 har
åker, 865 har
skogs-och hagmark. Den
till väsentliga delar
medeltida kyrkan
med lämningar av
romanska
murmålningar förvanskades genom en
restaurering 1900.
Bildar med Lönsås
ett pastorat i
Linköpings stift,
Gull-bergs och Bobergs
kontrakt.
Foroni [fårå’ni], Jacopo Giovanni
Battista, italiensk tonsättare (1825—58).
Studerade musik i Milano, där han fick
uppförda sina första två operor, »I gladiatori»
och »Mai gherita»; kom 1849 med ett
italienskt operasällskap till Stockholm. Där
väckte hans energiska och livfulla dirige-
ring så stor uppmärksamhet, att han s. å.
efter J. F. Berwald erhöll
hovkapellmästar-befattningen. F. lärde sig snart svenska och
blev varmt avhållen av alla för sin innerliga
och uppoffrande natur; även hans
kompositioner vunno rikt erkännande. F. dog i kolera
i Stockholm. 1849
skrev han för det
italienska sällskapet
operan »Cristina di
Suezia», sedan för
Kungl. teatern
»Advokaten Patelin»
(premiär 1858), den
sistnämnda ännu under
de senare åren given
på Kungl. teatern.
Även i övrigt voro
hans verk tacksamma
konsertnummer; en
»fantastisk uvertyr» tillägnades hovkapellet;
nämnas må även en triumfmarsch. F. var
en energisk konsertledare, som uppförde de
främsta klassiska verken, och därjämte en
betydande pianist. T. N.
Förrest [få’ristj, Edwin, amerikansk
skådespelare (1806—72), f. i Filadelfia och sedan
1826 verksam där. F. företog även turnéer
genom Amerika och spelade 1836 och 1846
i Europa. F. anses som den amerikanska
skådespelarkonstens fader. Han utmärkte sig
genom medryckande temperament och
flödande ingivelse. Bland F:s roller märkas Kung
Lear, Richard III, Macbeth och Othello. G. K-g.
Förrest [få’rist], sir John, australisk
upptäcktsresande och politiker (1847—1918).
Ledde 1869 en expedition till Australiens
inre för att söka efter spåren av Leichhardts
förolyckade expedition. 1874 framti ängde
han från västkusten till
överlandstelegraf-linjen. F. var 1883—90 kommissarie för
Väst-australiens kronland, var (1890—1901)
Väst-australiens förste premiärminister, 1901—07
efter vartannat post-, inrikes- och
finansminister i Australiska statsförbundet samt ånyo
finansminister 1909—10, 1913—14 och 1917—
18. Han fick 1891 knightvärdighet och
upphöjdes 1918 till pär (lord F.). (O. Sjn.)
Fors, rom. myt., slumpen, se F o r t u n a.
Fors, f. d. socken, se Eskilstuna.
Fors, socken i Jämtlands län, Ragunda
tingslag, invid Ångermanlands- och
Medel-padsgiänsen; 494 kvkm, 2,568 inv. (1927).
Genomflytes av Indalsälven. Närmast älven
väl odlade dalterrasser 60—100 m över älven,
däromkring vidsträckta skogs- och
myrmarker, berg och moränkullar intill 470 m ö. h.
1,117 har åker, 42.841 har skogs- och
hagmark. Inom F. Bispgården (se d. o.). Pastorat
i Härnösands stift, Östersunds kontrakt.
Fors, socken i Älvsborgs län, Flundre härad,
intill Göta älv; 40,77 kvkm, 2.005 inv. (1927).
Skäres av Lerumsån (till Göta älv); omfattar
närmast ån ett mindre slättområde, n. och s.
däiom skogiga bergstrakter. 1,517 har åker,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
