Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Forsman, Jakob (Jaakko) Oskar - Forsmark (socken) - Forsmark (gods och träindustriort) - Forsmo - Forsnäs - Forssa - Forssberg, Gustaf Petrus - Forssberg, Johan Rudolf Ferdinand - Forsse - Forssell, släkter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
817
Farsmark—Forssell
818
Huvudbyggnaden på Forsmarks gods.
Yrjö-Koskinen. Blev 1874 jur. utr. dr med
den första på finska tryckta juridiska
dispu-tationen. 1869—78 var han t. f. e. o. prof,
i finska språket i jur. fakulteten och 1879—
99 prof, i straffrätt och rättshistoria vid
Helsingfors univ. F. skrev bl. a. »Grunderna för
läran om delaktighet i brott» (1879) och
»Bidrag till läran om skadestånd i brottmål
enligt finsk rätt» (1893). Hans viktiga
föreläsningar utgåvos efter hans död (3:e uppl.
1914 och 1917). F. deltog i det politiska livet
som representant i prästeståndet vid
lantdagarna 1882—99 och tillhörde det
fennoman-ska partiets mest framträdande personligheter.
H. E.P.
Forsmark, socken i Stockholms län.
Frösåkers härad, intill öregrundsgrepen av
Bottniska viken, v. n. v. om öregrund; 87,20
kvkm, 944 inv. (1927). Omfattar jämna
skogsmarker. 504 har åker, 4,630 har skogs- och
hagmark. Nästan hela F. äges av
Forsmarks bruk (se följ. art.). Pastorat i
Ärkestiftet, Olands och Frösåkers kontrakt.
Forsmark, gods och träindustriort, f. d.
järnbruk, i Roslagen i Forsmarks socken.
Omfattar med underlydande 19,725 har, därav
1,295 har åker; tax.-värde 1,920,200 kr. Har
sulfatfabrik, sågverk och hyvleri med en
årstillverkning av 6,000 ton sulfatcellulosa,
1,000 stds trävaror. Arb.-antal 100, tax.-värde
506.900 kr. (1926). Den slottslika, av sten
uppförda huvudbyggnaden (1767—74) i tre
våningar omges av en vidsträckt park. — F.
är ett av de äldsta s. k. Dannemoraverken.
1570 funnos där 3 masugnar. F. har bl. a.
tillhört släkterna De Besche, De Geer och
Jen-nings och från 1782 af Ugglas. Bruket
brändes 1719 av ryssarna.
Forsmo, järnvägsstation vid Stambanan
genom övre Norrland, vid Ångermanälven och
Forsmo bro, en av Sveriges största
järnvägsbroar. Den uppfördes 1887—88 över
Änger-manälven och ersattes 1912 av en ny,
parallellt gående bro, varvid den gamla
ombyggdes till landsvägsbro (se Bro, sp. 1267 och
pl. 2, bild 25). Från F. utgår en tvärbana
(121 km) till Hoting vid Inlandsbanan,
öppnad för allmän trafik 1925. Vacker turistled.
Forsnäs, frälsesäteri i s. Östergötland, Sunds
socken, vid sjön ö. Lägern; 1,202 har, därav
65 har åker; tax.-värde 340,300 kr. (1926).
Omnämnes redan på 1300-talet; nuv. byggnad
från 1700-talets slut. Beboddes 1843—72 av
fornforskaren L. F. Rääf (se d. o.). Tillhör nu
det av hans arvingar 1895 bildade Forsnäs a.-b.
Forssa. 1. Köpingskommun och
församling i Tavastehus län, Finland;
köpingsrät-tigheter från 1 jan. 1923; 151 kvkm, 7,590
inv. (1925), finsktalande. — 2.
Bomullsmanu-fakturverk i ovannämnda köping. Anlädes
1847, äges sedan 1859 av F. a.-b. med ett
aktiekap. av 24 mill. fmk. Verket består f. n.
av spinneri med 45,000 spindlar, väveri med
1,400 vävstolar, garnfärgeri, tygfärgeri,
tygtryckeri och appretyrverk m. m. Tillv.-värdet
utgjorde 1926 omkr. 90 mill. fmk; antalet
arb. är omkr. 2,000. O. Brn.
Forssberg, Gustaf Petrus, konstsmed
(f. 1880 b/5). Utbildades i Stockholm
(Tekniska skolan), i Tyskland och Österrike. F. har
verksamt bidragit till det finare järnsmidets
formförädling och utfört skyltar, lyktor,
skärmar m. m. i en efter materialet anpassad
enkel, kärv stil. E. L-k.
Forssberg, Johan Rudolf
Ferdinand. skådespelare (1818—79). Var 1838—
44 anställd vid Kungl. teatern, 1844—50 vid
Djurströmska sällskapet som dess ledare och
från 1850 hos Elfforss. Bland F :s roller
märkas Karl Moor i »Rövarbandet», Birger jarl
i »Bröllopet på Ulfåsa», Edmund Kean och
örnulf i »Härmännen på Helgeland». F:s
styrka var det stora skådespelet, där klarhet,
natur och sanning voro såväl hans medel som
hans mål. G. K-g.
Forsse, träsliperi i Ångermanland vid
Fax-älven (se d. o. ochtlraningeverken).
Forssell, svenska släkter.
1. Härstammar från bonden Lars i Fors
socken (Västergötland), som levde i slutet av
1500-talet. Hans son antog efter socknen
namnet Forsselius och sonsöner till denne
namnet F. En av dessa var Daniel F., om vars
sonsöner Carl Gustaf och Jacob jfr Forsell,
släktöversikten; deras brorson veterinären
Nils Edvard F. (1821—83) blev 1856
lektor vid och 1858 föreståndare för Skara
veterinärinrättning samt 1877 hedersdr i Uppsala;
fick 1880 professors titel. Hans son Carl
Bror Jacob F. (1856—98), sedan 1885
lektor i Karlstad, var lavforskare och utgav
några mycket använda läroböcker i botanik.
Om Daniel F :s brorsons son Chr. D. F. se nedan.
2. Härstammar från bondsonen Olof
Jons
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
