Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Forssell, släkter - Forssell, Carl Abraham - Forssell, Carl Arne - Forssell, Carl Ebbe Gerhard - Forssell, Christian Didrik - Forssell, Gösta (Carl Gustaf Arbahamsson)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
819
Forssell, C. A.—Forssell, G.
820
son i Järvsö socken (Hälsingland), som från
1712, dä han blev soldat, bar namnet F. Om
hans sonson O. H. F. och dennes sonson H.
L. F. se nedan. Den senares bror Carl
Abraham F. (f. 1848 u/7), som var ordf, och
verkst. dir. i a.-b. Ofotens malmfält 1903—11,
är fader till professorerna C. A. F., C. E. G. F.
och Gösta F. samt fil. dr C. A. F. (om dem se
nedan); en annan son, Carl Nils Olof F.
(f. 1889 17/s), fil. lic. 1920, har gjort sig känd
som historiker och journalist samt bl. a.
författat arbetena »Karl XIV Johan» (1924),
»Fouché» (1925) och »Metternich» (1926).
Foissell, Carl Abraham, civilingenjör,
högskolelärare (f. 1881 4/io); se
släktövèrsik-ten 2. Utexaminerades från Tekniska
högskolan 1904, blev 1905 lärare och 1913 prof, där i
byggnadsstatik. F., som 1918 utnämndes till
kapten i Väg- och vattenbyggnadskåren, har
varit en av föregångsmännen inom Sverige
på betongbyggnadsteknikens område och en
produktiv författare inom de nämnda
grenarna av den tekniska vetenskapen. G. H-r.
Forssell, Carl Arne, skriftställare,
politiker (f. 1887 °/i); se släktöversikten 2.
Blev 1913 fil. lic. och 1918 fil. dr i Uppsala.
F. var 1914 redaktör för den under striderna
om försvarsfrågan utgivna tidningen
Vård-kasen och sedermera medarbetare i Svensk
Lösen och 1918—21 huvudredaktör för
Göteborgs Aftonblad (från nov. 1918 Göteborgs
Dagblad). Av Andra kammaren har han varit
led. 1919—20 och sedan 1925; han tillhör
kammarens högerparti. F. är sedan 1922 förste
amanuens i Riksarkivet. Han var 1922 sekr.
hos sakkunniga för omorganisation av den
kyrkliga kommunen. Har skrivit bl. a.
»Ministerier och kollegier, studier i
departemental-reformens förhistoria till 1812» (1918) samt
bidrag till tidskrifter och dagspressen. E. N-nn.
Forssell, Carl Ebbe Gerhard,
veterinär (f. 1882 30/ii); se släktöversikten 2. Var
1901—05 elev vid Veterinärinstitutet, blev
där 1908 assistent vid kirurgiska kliniken
samt 1915 ord. laborator vid kirurgiska
kliniken med undervisningsskyldighet i allmän
kirurgi och operationslära. F., som 1911—19
var bataljonsläkare i FäÄveterinärkåren, är
sedan 1916 sekr. i Svenska
militärveterinär-sällskapet. Han var 1918 chef för Röda
stjärnans hästambulans i Finland under
frihetskriget. Sedan 1926 är han prof, i kirurgi vid
Veterinärhögskolan. F. har utgivit
»Världskrigets lärdomar och svenska armén, VIII:
Veterinärväsendet» (1916) jämte en mängd
art. i veterinärtidskrifter samt »Die
Operation gegen das Kehlkopf-Pfeifen des Pferdes
nach Günther-Williams» (1926). E. T. N.
Forssell, Christian Didrik,
koppar-stickare (1777—1852); jfr släktöversikten 1.
Blev student i Lund, kom så till Amsterdam,
lärde där guldsmedsyrket och koppargravyr,
kom till Paris 1806, var där elev av gravören
Bervic och hade framgång. 1816 flyttade han
till Stockholm, där han året förut blivit led.
av Konstakademien (vice prof. 1817). F. vann
anseende som den främste koppargravören i
landet. Han gjorde stor lycka med en
ypperlig gravyr efter Gérards porträtt av Karl
XIV Johan i helfigur
(hängande bl. a. i de
flesta svenska
kyrkor) och utgav det
omfattande verket »Ett
år i Sverige» med
kopparstick efter
teckningar av Sandberg
och med text av A.
Giafström (1827—35;
fiausk bearb. 1836). I
utförandet av
bilderna medverkade några
av F:s elever. Bland
graverade blad av F. märkes även ett porträtt
av Es. Tegnér (efter Maria Röhls teckning).
F:s gravyrer äro alster av fransk skola, som
förenar fast teckning med mjuk modellering
men som kan bli något stel och torr och är
av föga pittoresk verkan. En farlig
medtävlare fingo hans gravyrer i litografien, som
vid denna tid spreds i Sverige och drog till
sig såväl konstnärernas som allmänhetens
intresse. Av F :s elever övergingo Johan
Car-don, Billmark och Maria Röhl till litografien.
Biogr. av T. G. Rudbeck (F:s måg), »F., den
siste kopparstickaren» (1861). G-gN.
Forssell, Gösta (Carl Gustaf
Abraham sson), läkare, röntgenolog (f. 1876 2/a);
se släktöversikten 2. Blev 1906 med. lic. och
1913 med. dr vid Karolinska institutet samt
fick personlig
professur i medicinsk
radiologi där 1916. F. är
föreståndare för
Sera-fimerlasarettets röntgeninstitut från 1906.
Sedan 1910 är han
överläkare vid
Radiumhemmet, som av
honom organiserats.
F. har tagit
initiativet till Svensk
förening för medicinsk
radiologi (1918) och
till Nordisk förening för medicinsk
radiologi (1919) samt deltagit i stiftandet av
Svenska sällskapet för medicinsk forskning.
Han är den förste i Sverige, som
meddelat systematisk undervisning i medicinsk
radiologi (sedan 1908). Det av F. ledda
Röntgeninstitutet är ett centrum för
röntgenteknikens och röntgendiagnostikens
utveckling i Skandinavien, liksom Radiumhemmet
är av den största betydelse för
radiumterapien. F. har utom en högt skattad lärar- och
läkarverksamhet på sitt område varit en
flitig och framgångsrik vetenskaplig
skriftställare. Bland hans skrifter märkas »Über die
Beziehung der Röntgenbilder des menschlichen
Magens zu seinem anatomischen Bau» (dok-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
