Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Forssner, Gunnar Hjalmar - Forssner, John Hjalmar - Forssner, Tom Hjalmar - Forsstrand, Carl Wilhelm - Forsström, Edvard August - Forsså - Forst (skog) - Forst (stad) - Forstén, Filip August Karl - Forstena, Forsstena - Forstenasläkten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
825
Forssner, J. Hj.—Forstenasläkten
826
och pediatrik i Uppsala 1911. Redan 1912
utbytte han denna lärostol mot den med
överläkartjänsten vid Akademiska sjukhuset
förenade professuren i praktisk medicin. Från
1908 var han läkare vid Ronneby brunn. F :s
mest betydande forskningar gällde
ämnesomsättningens kemi, främst uppkomsten av
ace-tonartade ämnen vid vissa
ämnesomsättnings-rubbningar, särskilt vid sockersjuka.
Forssner, John Hjalmar, läkare (f.
1873 3/io), bror till G. Hj. F. och T. Hj. F. Med.
dr vid Karolinska
institutet 1906, docent
där 1907, prof, i
ob-stetrik och gynekologi
1917 och samtidigt
överläkare vid
Serafi-merlasarettets gyne-kologiska avd. och dir.
för Allmänna
barn-bördshuset. Han var
1922—27 rektor vid
Karolinska institutet.
1919 blev han ordf, i
Sveriges läkarförbund.
Sedan 1923 är han stadsfullmäktig i
Stockholm. F. är en framstående praktiker inom
sitt fack. I läkarkårens sociala verksamhet
har han ivrigt deltagit. (A. W-dt.)
Forssner, Tom Hjalmar, jurist (f.
1874 21/io), bror till G. Hj. F. och J. Hj. F.
Tog 1900 jur. kand.-examen i Uppsala, är
advokat i Stockholm och ordf, i Sveriges
advokatsamfund. 1927 blev han jur. hedersdr
i Uppsala. F. har utgivit skådespelen »Ester»
(tr. 1907, uppf. i Sthlm 1909) och »Den stora
donationen» (tr. 1919, uppf. i Sthlm 1921).
Forsstrand, Carl Wilhelm,
tidningsman, personhistorisk författare (f. 1854 3/7).
Blev fil. dr i Uppsala på en zoologisk avh.
1886, hade bibliotekstjänstgöring 1884—92,
deltog i A. E. Nordenskiölds
Grönlandsexpedition 1883 och- företog som Vegastipendiat
en forskningsfärd till Bermudasöarna 1889,
skildrad i »Bland oleandrar och liljor» (1895).
F. blev fast medarbetare i Svenska
Dagbladet 1898 och pensionerades 1925. Av hans
arbeten, mest ägnade åt stockholmsk
lokal-och personhistoria, märkas bl. a. »Sophie
Hagman» (1911), »De tre gracerna» (1912),
»Skeppsbroadeln» (1916), »Svenska
lyckoriddare i främmande länder» (1916),
»Köpmans-hus i gamla Stockholm» (1917), »Sven
Rin-man» (1920), »Mina Uppsalaminnen» (1922)
och »Vid sjuttio år» (1924).
Forsst;öm, Edvard August, tecknare
(f. 1854 18/b). Studerade vid Konstakademien
1876—83, målade ett par
fantasikompositio-ner, »Tartinis dröm» och »Sandels’ adjutant»,
men ägnade sig huvudsaki. åt teckning i
Sön-dags-Nisse 1880—91 och därefter i Puck. Han
utgav 1900 ett häfte karikatyrer, »Boströms
bilderbok. En statsministers saga». G-g N.
Forsså, träsliperi, trämasse- och pappfabrik
i Hälsingland, Forsa socken, 13,5 km v. om
Hudiksvall. Äges av Forsså bruks a.-b.,
grundat 1911; aktiekap. 2,300.000 kr., arb.-antal
150. Årstillverkning: 18,000 ton mekanisk
trämassa, 9,000 ton kartong och papp, 2,000
stds trävaror.
Forst, ty., skog, åt vilken ägnas skötsel
och tillsyn. F. ingår i flera sv. ord, t. ex.
forstman, en i skogshushållning kunnig
person, och forstväsen, men har alltmer
ersatts av skogs-. — Forstlig, som har
avseende på skogsväsendet.
Forst, stad i preuss. prov. Brandenburg,
Nie-derlausitz, vid Neisse; 35.864 inv. (1925).
Textilindustri (11.000 arb.). Brunkolsgruvor.
Forstén, F,i 1 i p A u gu s t K a r 1, finländsk
sångare (f. 1852 8/7), kusin till pianisten Ina
Lange, f. Forstén. Var framstående
bari-tonist, uppträdde som opera- och
konsert-sångare (1883—87 vid Kungl. teatern i
Stockholm, därefter ofta tills, m. Pauline Lucca)
och blev 1894 lärare vid konservatoriet i Wien.
Forstena, Forsstena, urgammal
sätesgård i Älvsborgs län, V. Tunhems socken, vid
foten av Hunneberg; 385 har, därav 285 har
åker; tax.-värde 333,700 kr. (1926). Ägdes på
1500- och 1600-talet av Forstenasläkten, bl. a.
av fältmarskalken Lennart Torstenson, som
var född på F.
Forstenasläkten, svensk frälsesläkt, känd
sedan 1450 och vid introduktionen 1625
uppkallad efter sätesgården Forstena. P
e-d e r Hansson d. ä. (d. omkr. 1545) slöt
sig tidigt till Gustav Vasa under
befrielsekriget och blev riksråd. Hans sonson Peder
Hansson d. y. blev 1599 ståthållare på
Nyslott (levde ännu 1608). Till en yngre gren
hörde riksrådet Lindorm Brunsson
(levde ännu 1520) och hans bror Torsten
Brunsson, som genom gifte erhöll
Forstena, blev lagman 1529 samt 1540
rege-mentsråd i Västergötland (levde ännu 1545).
Den sistnämnde blev fader till
knekthövits-mannen Lennart Torstensson (d.
1564). Dennes son Anders Lennart
s-son (d. 1605) hade som fältöverste stor
andel i hertig Karls seger vid Stångebro 1598,
blev 1599 ståthållare på Älvsborg, satt vid
Linköpings riksdag 1600 i domstolen över de
anklagade herrarna och blev s. å. riksmarsk.
1602—03 förde han befäl i Livland samt
stupade efter lysande tapperhetsprov vid
Kirk-holm. Hans bror Torsten Lennart
s-s o n (1561—1631) följde Sigismund till
Polen och blev, ehuru luteran, dennes
kammarherre. Han stod på Sigismunds sida vid
Stångebro, följde konungen tillbaka men fick 1599
hertig Karls tillstånd att återvända och blev
ståthållare på Älvsborg 1602. Han
inblandades i de båda Possarnas (Jöran Knutssons och
Jöran Nilssons) stämplingar, flydde med dem
ur riket 1603 men fick trol. 1624 tillstånd
att återvända. Jfr uppsats av F. ödberg i
»Minnen från Västergötland» (1900). Sonen
Lennart Torstenson (se d. o.) blev 1647 greve.
F. utdog i början av 1700-talet. B. H-d.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
