Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Forster, François - Forster, Georg - Forster, Hans - Forster, John - Forster, William Edward - Forsterit - Forstinstitut - Forstlig, Forstman - Forstmästare - Forststyrelsen i Finland - Forstvetenskapliga försöksanstalten i Finland - Forstväsen - Forsvik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
827
Forster—Forsvik
828
Forster [fårsta’r], Frangois, fransk
kopparstickare (1790—1872). F. i Schweiz,
var i Paris elev av P. G. Langlois. Utförde
förträffliga gravyrer efter Lionardo da Vinci,
Rafael, Guérin, Gros m. fl. G-gN.
Fo’rster, Georg, tysk vetenskapsman och
skriftställare (1754—94). Medföljde sin fader,
naturforskaren Johann Reinhold F.
(1729—98), på Cooks andra världsomsegling,
var senare lärare i naturvetenskap i Kassel
och blev 1788 bibliotekarie i Mainz. F. var
en ivrig entusiast för franska revolutionen
och arbetade för vänstra Rhenstrandens
införlivande med Frankrike. Han skrev flera
klassiska reseskildringar, bl. a. »A voyage
round the world» (1777; ty. uppl. 1778—80)
och »Ansichten vom Niederrhein» (3 bd, 1791
—94; ny uppl. 1893). Biogr. av W.
Lange-wiesche (1923).
Fo’rster, Hans, se Forster.
Forster [fä’sta], John, engelsk
skriftställare (1812—76). Förvärvade sig namn som
essäförfattare. Då Dickens 1846 nedlade
ledningen av Daily News, blev F. för några
månader dennes efterträdare. Ryktbarast blev
F. genom sina historiska och biografiska verk,
bland vilka »The life of Charles Dickens» (3
bd, 1872—74) torde vara mest känt; bland de
övriga märkas »The life and times of
Oliver Goldsmith» (1848), »Walter Savage
Lan-dor» (1869) samt essäer över Defoe, Richard
Steele och Samuel Foote. (S. B. L.)
Forster [fä’sta], William Edward,
engelsk statsman (1818 u/v—86 5/4). Var son
till en kväkare, blev delägare i en stor
yllefabrik i Bradford, gjorde sig känd som
filan-trop och övergick efter
sitt giftermål med
Thomas Arnolds
dotter till statskyrkan.
Från 1861 till sin död
var F.
underhusledamot för Bradford. Nov.
1865—juli 1866 var han
understatssek reterare
för kolonierna i
Rus-sells ministär. 1
Glad-stones första ministär
(1868—74) var F. v.
president i Privy coun-
cil och undervisningsminister och genomdrev
1870 års viktiga reform av den lägre
undervisningen, vilken genom den s. k.
Cowper-Temple-klausulen sökte ordna religionsundervisningen
på ett sätt, som tillfredsställde sekterna. F.
hade stor förtjänst om lagen om sluten
omröstning vid parlamentsvalen (Ballot act,
1872). Då Gladstone 1875 för en tid drog
sig tillbaka från politiken, erbjöds . F.
ledarskapet för det liberala partiet men avböjde.
Då Gladstones andra ministär bildades (1880),
inträdde F. som sekr. för Irland, genomdrev
trots häftig nationalistobstruktion en hård
tvångslagstiftning mot den irländska
upp-rorsrörelsen samt tillämpade den med
sträng
het, samtidigt som han sökte förbättra
arren-datorernas ställning. F:s kraftåtgärder
förvärrade förhållandena på Irland, han ådrog
sig irländarnas bittra hat och undgick flera
gånger med knapp nöd att bli mördad. Då
Gladstone lyckades komma till uppgörelse
med Parnell, irländarnas ledare, avgick F.
(1882). Under sina sista år var han en
förkämpe för imperialistisk politik samt
bekämpade Gladstones egyptiska politik och dennes
irländska home-rule-förslag. — F. var en fast
och orädd karaktär, varm framstegsvän, med
blick för demokratiens avigsidor. Biogr. av
T. Wemyss Reid (2 bd, 1888). (A. A-t.)
Forste: It, miner., se O 1 i v i n.
Forstinstitut (se Fors t), läroverk, där
undervisning meddelas i skogens rationella
skötsel.
Forstlig, Forstman, se F o r s t.
Forstmästare (jfr F o r s t), i Sverige titel
på personer, som genomgått Skogsinstitutets
lägre kurs eller Skogshögskolans
forstmästar-kurs, i Finland titel för högre
skogstjänste-män, motsv. jägmästare i Sverige.
Forststyrelsen i Finland inrättades 1851
för vården av landets kronoskogar och
omorganiserades senast 1921. Chef är en
överdirektör, vid vars sida står en biträdande
överdirektör. F. är fördelad på 2 sektioner,
en för statsskogarna och en för
privatskogarna. Den förra består av 4 avd.:
taxations-avd.; avd. för statsjordarnas disposition (bl. a.
utarrendering och skogarnas bevakning);
in-genjöravd. (flottleder och vägar m.m.);
affärs-avd., som bl. a. omhänderhar statens
fabriks-mässiga träförädling och försäljning av
skogs-alster. Vid styrelsen finnes statistiskt
kontor. — Underlydande statsjordar äro fördelade
på 4 distrikt (under distriktschefer), vidare i
10 inspektionsområden och 90 revir (av vilka
6 ej höra till något distrikt utan disponeras
för forstundervisningens behov). — Under
styrelsen lyda forstvetenskapliga
försöksanstalten, fyra forstskolor, statens sågverk och
länsskogsnämnderna. O. Brn.
Forstvetenskapliga försöksanstalten i
Finland, statlig institution i Helsingfors för
vetenskapliga undersökningar i rationell
skogshushållning. Vid anstalten, som trädde i
verksamhet 1918, äro fast anställda 3 professorer
och 3 assistenter. Anstalten utger en
skriftserie, Meddelanden. O. Brn.
Forstväsen (se Fors t), skogsväsen.
Forsvik, bruks- och lantegendom i n.
Västergötland, Undenäs socken, vid Bottensjön
och Göta kanal. Utgöres av
jordbruksfastigheter i Undenäs och Mölltorps socknar; 3,535
har, därav 375 har åker; tax.-värde 835.300
kr. (1926); gjuteri och mek. verkstad,
skeppsvarv, trämassefabrik, sågverk m. m. Äges av
Forsviks a.-b. (aktiekap. 600.000 kr.). — F.
tillhörde på 1300-talet ätterna Blå och Tre
Rosor, på 1400-talet Vadstena kloster samt
senare släkterna Rosensköld, Tham,
Pal-mær m. fl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
