Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fortifikationen - Fortifikationsbefälhavare - Fortifikationsdepartement - Fortifikationskontoret - Fortifikationsstaben - Fortis, Alessandro - Fortissimo - Fortiter in re, suaviter in modo - Fortlage, Arnold Rudolf Karl - Fortnightly Review - Fortplantning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
837
Fortifikationsbefälhavare—Fortplantning
838
sappörbataljon om 3 kompanier 1873. Då
befäl till dessa trupper skulle lämnas av
Ingenjörkåren, som 1867 återfått sitt gamla
namn, F., ökades vid 1892 års omorganisation
av armén F. till 77 officerare och 60
underofficerare; 1901 års härordning medförde en
ytterligare, ej obetydlig ökning, till stor del
beroende på flera ingenjörtruppers uppsättning.
Antalet officerare blev 128, underofficerare 108.
Genom 1914 års omorganisation ökades kåren
ytterligare till 173 officerare och 140
underofficerare förutom civilmilitär personal.
Genom 1925 års härordning nedsattes personalen
till 133 officerare och 91 underofficerare.
For-tifikationspersonalen är placerad till
tjänstgöring dels vid fortifikationsstaben, dels vid
trupperna. Fortifikationsstaben är fördelad
på huvudstationen, fästningarna och
arméfördelningarna. — F:s uniform har sedan
århundraden haft den gamla svenska mellanblå
färgen. Dess emblem är en av strålar
omgiven femuddig stjärna.
Bland de fästningsarbeten, som efter 1809
genom F:s försorg utföits, märkas dels
nybyggnad av Karlsborg 1819—1907, Enholmen
1853—58, V. Hästholmen 1863—78,
Oskar-Fredriksborg 1866—77, Oskarsvärnslinjerna
1871—82, Fårösund 1885—86, Vaberget 1889
—97, Älvsborg 1899—1907, Boden 1900—19
och Tingstäde 1904—08, dels ombyggnad av
Kungsholmen 1822—56, 1871—77 och 1891,
Vaxholm 1828—63 och Fårösund 1899—1901,
varjämte förstärkningsarbeten utförts vid
olika fästningar. Slutligen har genom F:s
försorg utförts flertalet kasernbyggnader för
armén och kustartilleriet. Se L. W :son
Mun-thes under utgivning varande »Kungl. F:s
historia» (1901 ff.). L. W:sonM. (L. af P.)
Foi tifikationsbefälhavare, en av K. m:t i
en fästning förordnad fortifikationsofficer,
som dels under fästningens kommendant, dels
(vid landfästning) under Arméförvaltningens
fortifikationsdepartement eller (vid
sjöfästning) under Marinförvaltningen omhänderhar
till fortifikationsväsendet hörande ärenden.
Vid de 1899 inrättade fortifikationsområdena,
vilka sammanföllo med de 6
arméfördelningarna och Gotlands militärområde, tillsattes f.,
vilka tillhörde arméfördelningens stab men i
vissa fall stodo direkt under
Arméförvaltningens fortifikationsdep. 1908 borttogos
fortifikationsområdena, och f., under namn av
fortifikationsstabsofficer vid
arméfördelnings-staben, ställdes uteslutande under
arméför-delningschefen. L. af P.
Fortifikationsdepartementet, se A r m é f ö
r-valtningen.
Fortifikationskontoret, se
Fortifikationen.
Foi tifikationsstaben organiserades genom k.
kung. 5 maj 1916. Den består av 22
officerare, fördelade på huvudstationen,
fästningarna och arméfördelningarna. Dess uppgift
är att bidraga till utvecklingen av det
militära ingenjörväsendet, att utbilda officerare
vid staben, att handlägga ärenden rörande
mobilisering m. m. L. af P.
Fo’rtis, A 1 e s s a n d r o, italiensk politiker
(1842—1909). Var urspr. advokat, invaldes
1880 i deputeradekammaren och blev en av
ledarna för yttersta vänstern. Efter hand
gled F. över åt centern, var jordbruks- och
handelsminister i kabinettet Pelloux 1898—99
och efterträdde mars 1905 Giolitti som
konseljpresident och inrikesminister. F.
undertryckte en järnvägsstrejk, men den svåra
finansieringen av statens övertagande av
järnvägarna och en illa sedd handelstraktat med
Spanien försvagade regeringens ställning, och
den föll febr. 1906.
FortFssimo, it., mus., se Forte.
Fohtiter in re, suäviter in mo’do, lat.,
kraftigt i sak, milt i form; regel för talare och
författare, vilken tillskrives jesuitgeneralen
Aquaviva (d. 1615).
Fo’itlage, Arnold Rudolf Karl, tysk
filosof (1806—81); blev 1846 prof, vid univ.
i Jena. F. sökte i sin metafysik förena teism
och panteism till en åskådning, som han själv
kallade »transcendent panteism». I sina
psykologiska studier ville F. hävda
själviakttagelsen eller iakttagelsen av det inre sinnet
som den förnämsta metoden (bl. a. i »System
der Psychologie als empirischer Wissenschaft
aus der Beobachtung des innern Sinnes», 2
bd, 1855). I sin religionsfilosofi uppställde F.
som det sant varande ett enhetligt andligt liv,
som är något annat än universum. Postumt
utgavs »Das Menschheitsideal der Moralität
nach dem Christentum» (i Jahrbücher für
pro-testantische Theologie, bd 9, 1883). C. H-m.
Foitnightly Review [få’tnaitli rivjö’],
engelsk politisk och litterär tidskrift, som 1865
uppsattes av G. H. Lewes som organ för »de
filosofiska radikalerna». Den förvandlades
1867 från halvmånads- till månadsskrift av
John Morley, utgivare 1867—82. Bland senare
utgivare märkas T. H. S. Escott och W. L.
Courtney (från 1894; f. 1850). F. var den
första eng. tidskrift, som tog till regel att
bruka signerade artiklar. V. S-g.
Foi tplantning. 1. (Bot.) Varje levande
varelse har begränsad livslängd, och för artens
fortbestånd är därför f. nödvändig. Det
väsentliga i f. är alltså, att ett individ bildar
nya individ, som leva kvar efter dess död.
Av vikt är även, att de nya individen kunna
frigöras från de gamla och bli självständiga
varelser samt att de bildas i tillräckligt stort
antal, så att f. även medför en förökning.
Hos växterna liksom hos djuren finnas två
slag av f., dels könlös eller vegetativ, dels
könlig eller sexuell. Vid den förra frigöras
celler eller cellgrupper från växten och
utvecklas antingen genast eller efter en
vilo-period direkt till nya individ. Vid den senare
fordras för uppkomsten av en ny varelse en
befruktning (se d. o.), d. v. s. en
sammansmältning av två celler, som var för sig vanl.
ej kunna utvecklas. De flesta växtgrupper äga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
