- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 7. Fackelros - Frölunda /
853-854

(1927) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fossilisation - Fossores - Fossum - Fostbrödralag - Foster

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

853

Fossores—Foster

854

upplöst genom de i jorden cirkulerande
vattenmassorna. Härvid kunna uppstå tomrum
eller håligheter i bergarten, där på ena sidan
bildas ett avtryck, som oftast noga återger
det upplösta djurets (i regel skalets)
yttersida, på andra sidan en »stenkärna», som mer
eller mindre fullständigt återger
kroppshålig-heten eller avtryck av skalets innersida.

Om växtdelar bevaras under utestängande
av luften, antingen genom vatten eller genom
ett skyddande täcke av jordarter, ske
omvandlingen och förmultningen ytterst
långsamt, och de kemiska omsättningar, som äga
rum, försiggå främst inom de vegetabiliska
ämnenas ursprungliga beståndsdelar, vilka
väsentligen äro kolhydrater, så att vatten
och kolsyra gå bort, medan kolet stannar
kvar; det är en förkolning, som äger rum. På
detta sätt äro lagren av fossilt bränsle, torv,
brunkol, stenkol och antracit bildade genom
en alltmer framskriden förkolningsprocess. —
I förkolade lager kan man i allm. endast
sällan iakttaga något av den ursprungliga
strukturen, men i de lager av lera, skifferlera
och sandsten, vilka vanl. följa kollagren,
förekomma i regel växtlämningar och
avtryck av dem, vilka kunna visa de finaste
detaljer av bladens byggnad. Stundom äro
även själva bladen så väl bevarade, att de,
efter vissa kemiska preparationsprocesser,
väsentligen blekning, kunna undersökas
mikroskopiskt alldeles som ett blad av en nu levande
växt. Genom impregnering med ett
mineralämne, som förefunnits i löst form, ss.
kolsyrad kalk eller kiselsyra, alltså en verklig
försteningsprocess, kunna också växtdelar,
både blommor och stammar, bevaras
synnerligen väl, och i sådana fall kan man
förfärdiga slipprov av fossil för mikroskopisk
undersökning. Fossil äro avbildade exempelvis
på pl. till art. Ammoniter och C a 1 a m
i-t e s (bild 2 och 8) samt vid art. C o r d a
i-tales (bild 2 och 3; fotografier av
slipprov). K. A. G.

Fossöres, zool., se Grävsteklar.

Huvudbyggnaden på Fossum.

Fossum, bruksegendo i Telemark fylke,
Norge, 4 km n. om Skien; 14,568 kvkm odlad
jord och omkr. 325 kvkm skog. F. är Norges

äldsta järnbruk med regelbunden bruksdrift
sedan 1543; nedlagt omkr. 1860. Har sedan
1731 ägts av ätten Lövenskiold. F:s ståtliga
huvudbyggnad uppfördes 1811—18 av
ståthållaren Severin Lövenskiold. M. H.

Fostbrödralag, det vänskapsband, som i
nordens forntid för hela livet förenade ynglingar,
vilka uppfostrats tillsammans; även en dylik
förbindelse mellan män, som utan en sådan
förutsättning lärt känna varandra. F. avslöts
medelst vissa ceremonier. Man lossade en lång
grästorva så, att dess ändar hängde fast vid
jorden, och torvans mitt upplyftes av ett
spjut. Under denna jordremsa tillfogade sig
fosterbröderna ett litet sår och läto blodet
rinna tillsammans. Sedan de sålunda »blandat
blod», föllo de på knä och svuro en ed, att
vardera skulle hämnas den andre som sin
broder. Jfr Blodsförbund. Th. W.*

Bild 1—4. Foster vid 1 och vid IV2 månads ålder,
vid slutet av andra och tredje månaden. Nat. storl.

Foster (lat. foè’tus) kallas människan och
däggdjuret, då de ännu tillhöra moderlivet,
den s. k. fosterperioden. Under den
tidigaste delen av denna period, innan
formerna ännu utbildat sig, kallas f. vanl. e
m-bryo (se Embryologi och
Fosterutveckling). Hela fosterperioden utgör
hos människan omkr. 280 dagar eller 40
veckor (10 mån. om 28 dagar). I slutet av första
månaden har ägget storleken av ett duvägg,
embryot är 1 cm långt (se bild 1), starkt
krökt, har gälbågar, tydlig svans och endast
antydan till extremiteter. I slutet av andra
månaden blir ägget hönsäggstort; embryot, 3
cm långt, antager den blivande
fosterkroppens form med tydliga extremiteter (se bild
3). Den fortsatta tillväxten framgår av bild
5. I tredje månaden uppträda i de flesta
benen benkärnor; fingrar, tår och naglar äro
nu tydliga (se bild 4), varjämte de yttre köns-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Jun 4 08:01:12 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfdg/0555.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free