Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fosterfördrivning - Fosterföräldrar - Fosterhem - Fosterhöljen, Fosterhinnor - Fosterlandsstiftelsen - Fosterljud - Fosterläge - Fosterländska förbundet - Fosterrörelse - Fostersvulst - Fosterutveckling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
859
Fosterföräldrar—Fosterutveckling
860
övat gärningen, och i detta fall strängare,
om den förövats utan kvinnans samtycke, än
om den verkställts i samförstånd med henne.
Den svenska strafflagen (14: 26—29) har för
bevisningens underlättande uttryckligen nöjt
sig med att det använda medlet kunnat
ha den inträdda effekten till följd. Bevisning
om orsakssammanhanget kräves alltså icke.
Även försöket är i regel straffbelagt. Genom
lag av 13 juni 1921 har i Sverige straffet för
f., som förövats av kvinnan själv, högst
väsentligt nedsatts. Detsamma gäller straffet
för dylik gärning, som förövats av annan med
kvinnans samtycke, för så vitt den ej förövas
vanemässigt eller för att därmed bereda sig
vinning. Man, som genom att lämna en av
honom hävdad kvinna utan hjälp föranleder
f., straffas i vissa fall enl. strafflagen 14: 35.
I svensk rätt torde födsloarbetets början
anses utgöra den tidpunkt, då livsfrukten
upphör att i straffrättslig mening vara foster och
övergår till »människa» med mer omfattande
och effektivt straffskydd enl. bestämmelserna
om mord och dråp (ev. barnamord) samt
misshandel. Jfr Barnamord, Dråp och
Enslighet vid födseln. G. H.; N. S-g.*
Litt. särskilt om Sverige: H. Antell,
»Foster-fördrifningsbrottet» (1895); G. Hedrén, »Om
fosterfördiifning från rättsmedicinsk
synpunkt» etc. (1901), »Zur Statistik und
Ka-suistik der Fruchtabtreibung» (i
Vierteljahr-schrift für gerichtliche Medizin 1905), »Vissa
lagstiftningsfrågor rörande f.» (i Svenska
Läkaresällskapets Förhandlingar 1920) samt
»Betänkande och förslag rörande ändring i
14 kap. 22—27 §§ strafflagen» (1921).
Fostei föi äldrar, se Fosterbarn.
Fosterhem, i svenskt rättsspråk sådant
enskilt hem, vari fosterbarn mottagits mot
ersättning. Se Fosterbarn.
Fosteihöljen, Fosterhinnor, de organ,
som bildas under fosterutvecklingen (se d. o.),
urspr. med uppgift att skydda fostret mot
olika slag av mekanisk påverkan. Hos de
former, vilkas utveckling äger rum i vatten,
uppbäres fostret av detta medium, hos med
f. försedda landdjur däremot av en inom f.
befintlig vätska, fostervatten, vari fostret
hålles svävande. F. förekomma dels hos de
amniota ryggradsdjuren, alltså kräldjur,
fåglar och däggdjur, dels hos vissa
ryggrads-lösa djur, ss. insekterna, och uppkomma
genom veckbildning på ett tidigt stadium av
fosterutvecklingen. Huru f. anläggas hos ett
hönsfoster framgår av bild 12—14 vid art.
Fosterutveckling. På vardera sidan
om fostret med början vid den främre ändan
bildas de båda amnionvecken (bild 12 vid art.
Fosterutveckling, am). Dessa mötas
över fostret, varvid på sätt, som framgår av
bild 14, två höljen bildas, ett yttre, det serösa
höljet eller serosan, och ett inre, amnion (se
d. o.), båda fyllda med vätska. På liknande
sätt uppkomma f. hos däggdjuren. Bild 15
vid art. Fosterutveckling visar
sche
matiskt ett däggdjursfoster, omgivet av f.
Det utanför serosan befintliga höljet (pr) har
bildats omkring ägget redan i äggstocken.
Till f. räknas utom de båda nämnda höljena
också allantois (se d. o. och bild 15 vid art.
Fosterutveckling). Detta organ, urspr.
den embryonala urinblåsan, anlägges som en
utbuktning från bakre delen av tarmkanalen
och utbreder sig mellan serosan och amnion.
På ytan av allantois och serosan utbreda sig
blodkärl. Hos kräldjur och fåglar kommer
allantois att tjänstgöra som fostrets
viktigaste andningsorgan, varjämte hos fåglarna
även vitan uppsuges av denna. Hos
däggdjuren sammanväxer allantois med serosan,
och hos de placentala däggdjuren ingå dessa
båda organ i moderkakan (placenta). T. P.
Fosterlandsstiftelsen, se Evangeliska
fosterlandsstiftelsen.
Fosterljud, ljud, som uppkomma vid
sammandragningar av fostrets hjärta. Se
Havandeskap.
Fosterläge, se Förlossning.
Fosterländska föt bundet, en 20 juni 1893 i
Stockholm bildad politisk högerorganisation,
främst avsedd att arbeta för en
protektionistisk tullagstiftning samt för lant- och
sjöförsvarets stärkande. Förbundet var tidtals
mycket verksamt genom broschyrer,
valagitation o. s. v. men trädde småningom tillbaka
för det 1904 grundade Allmänna
valmansför-bundet (se d. o.). I Stockholm upplöstes det
formligen 29 maj 1913. Dess livaktiga
Göte-borgsfilial var 1908—dec. 1918 ansluten till
Allmänna valmansförbundet, blev därpå ånyo
fristående och utbytte då namnet Allmänna
valmansförbundet i Göteborg mot Borgerliga
valförbundet. Ths.*
Fosteri ö else, se Havandeskap.
Fostersvulst, se Förlossning.
Fosteiutveckling, individens utveckling
under fosterstadiet; på detta är individen
innesluten i ett eller flera skyddande höljen. F.
kan försiggå utanför eller inom moderdjuret;
i senare fallet kan fostret få näring från
moderdjuret; detta förhållande finner man
framför allt utvecklat hos de s. k. placentala
däggdjuren, hos vilka en placenta eller moderkaka
är utvecklad. Hos de ryggradslösa djuren har
höljet kring fostret i allm. karaktären av en
fin membran. Hos de lägre ryggradsdjuren
finnes en äggmembran (membrana vitellina),
som hos groddjuren är omgiven av ett
voluminöst geléskikt; hos reptil- och fågelägget
bildar denna membran »äggulans»
begränsning mot äggvitan. Hos däggdjursägget
bildas ett fint, genomskinligt hölje av de s. k.
follikelcellerna (bild 1). Detta s. k. primära
hölje är genomsatt av ytterst fina porer;
höljet sitter kvar under de tidigare skedena
av f. (jfr bild 15). — Om fosterutvecklingens
tidigare stadier se Embryologi. Det må
här tilläggas, att bildningen av en gastrula
ej alltid tillgår så, som där skildrats. Som
ex. på ett avvikande förhållande skildras
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
