- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 7. Fackelros - Frölunda /
861-862

(1927) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fosterutveckling - Fostervatten - Fot (anatomi)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

861

Fostervatten—Fot

862

här förloppet hos hönsägget. Där uppdelas ej
hela ägget i celler vid klyvningen, utan detta
sker endast inom ett litet på näringsgula
fattigt parti, groddskivan (jfr Embryologi,
bild 2 och figurförklaring). Man finner, att
groddskivan snart uppdelats i ett rätt stort
antal celler, som äro fördelade på två skikt
(se bild 2 till denna art.), det yttre
groddbladet, ektodermet (ekt), och det inre,
entoder-met (ent). Entodermets celler ordna sig snart
till ett sammanhängande blad av skivformiga
celler (bild 3 ent). Detta vilar ovanpå gulan
(g). Under första dagens ruvning uppträder
på hönsäggets yta den s. k. primitivstrimman
(prs; jfr bild 4), vars mittersta parti
fördjupas till primitivfåran (prf; jfr bild 3). Dess
främsta del är fördjupad till en grop, den
s. k. primitivgropen. Vid det stadium, som
är återgivet i bild 5, ligger primitivstrimman
i groddskivans bakre del. — Mellersta
groddbladet el. mesodermet skjuter snart fram i
området framför primitivstrimman, där
mesodermet är skilt från såväl ektoderm som
ento-derm. Mellersta partiet av den framskjutande
cellmassan bildar ryggsträngen; sidodelarna,
mesodermet i egentlig bemärkelse, klyva sig
i två blad. I yttre groddbladet uppträder
nu ett redan vid ett ytligt betraktande av
fostret påfallande anlag, medullarfåran,
begränsad av medullarvallarna (bild 5 M). Dessa
utsträcka sig allt längre bakåt. Samtidigt
slutes medullarfåran, ävenledes framifrån och
bakåt, därigenom, att vallarna växa emot
varandra. På detta sätt uppstår ett rör,
me-dullarröret (bild 6), som ger upphov till hela
nervsystemet. Den främre delen av
medullar-röret blir hjärnan. Från hjärnanlaget
utväxa på ett tidigt stadium ögonblåsorna (bild
7 A), som bilda största delen av ögat. Den
övriga delen av medullarröret blir
ryggmärgen. Alla nerver och även ganglier utanför
hjärnan och ryggmärgen uppstå genom
utväxt eller utvandiing från medullarröret (se
vidare Nervsystem). Utom nervsystemet
och ögat (se om detta bild 8 med text) uppstå
ur det yttre groddbladet även andra
sinnesorgan, luktorganet och hinnlabyrinten
(hörsel- och jämviktsorgan) samt slutligen
överhuden och dess bihangsbildningar. Ur
ektodermet uppstår som en instjälpning även
munhålan.

Till klargörande av mesodermets vidare
utveckling må bild 6 tjäna.
Mesodermbildning-arna på båda sidor om kroppens mittlinje ha
söndrats i ett säckformigt parti, us, och ett
längre utåt sidan liggande parti, som består
av två blad, myb och mib. Det närmare
mittlinjen liggande partiet delar upp sig i ett
antal på varandra följande säckar,
ursegmenten, som även synas på bild 5 S och 7 So. Av
ursegmenten bildas dels kroppsmuskulaturen,
dels bindväv och celler, som avlagra
skelettsubstans. Ur sidodelarna av mesodermet
bildas begränsningen av kroppens inre hålrum,
hjärtsäck, lungsäckar, bukhåla. I den
sist

nämnda bildar mesodermet den s. k.
bukhinnan och tarmkäxet (mesenterierna). Ur
mellersta groddbladet äro sannolikt
blodkärls-systemet och blodet att härleda. Redan på
ett tidigt stadium av hönsfostrets
utveckling anlägges hjärtat (jfr bild 7 H). Vissa för
fosterstadiet utmärkande kärl, gulartärerna
och gulvenerna, föra blodet till, resp, från,
det rikliga kärlnät, som utvecklas över
gulmassan. Det nu nämnda kärlnätet (jfr bild 9)
leder det näringsmaterial. som frigöres genom
näringsgulans nedbrytning, till fostret. Vidare
stå gulkärlen i andningens tjänst. En ännu
större roll för fostrets andning spela
emellertid de artärer och vener, som breda ut sig över
den embryonala urinblåsan. allantois (se d. o.).
Ur mellersta groddbladet uppstå till slut även
njurarna, könsorganen och deras utförsgångar.
Man finner på bild 6 mellan ursegmenten och
de båda mesodermbladen (myb och mib) ett
förbindelsestycke, den s. k. mesodermstjälken.
Ur denna, som snart helt frigöres från
ursegmentet, bildas de embryonala njurarna,
som äro kanalformiga bildningar, vilka å ena
sidan med trattliknande öppningar mynna i
kroppshålan, å den andra genom en
förbindelsekanal, den embryonala urinledaren
(Wolff-ska gången), tömma sig i bakersta delen av
tarmen, kloaken. Hos de lägre
ryggradsdjuren fungera under hela livet de s. k. för- och
urnjurarna, som motsvaia de embryonala
njurarna bos de högre ryggradsdjuren (reptilier,
fåglar och däggdjur). Hos de senare ersättas
de embryonala njurarna av de definitiva, som
uppstå dels genom utstjälpningar från
Wolff-ska gången (härur bildas den definitiva
urinledaren, njurbäckenet, njurmärgen), dels från
en cellmassa av liknande ursprung som den,
ur vilken de embryonala njurarna upnstå
(härur bildas njurbarken m. m.; se Njure).
Könscellerna bildas av vissa partier i
bukhinnans vägg.

Ur entodermet uppstå tarmkanalen och dess
bihangsköitlar, lever, bukspottkörtel; vidare
bildas från entodermet, som en utstjälpning
från främre delen av den embryonala tarmen,
lungorna, bronkerna och luftstrupen. I detta
sammanhang må även de svalgfickor
omnämnas, som på ett i det hela överensstämmande
sätt anläggas hos samtliga ryggradsdjur.
Dessa svalgfickor mötas av inbuktningar från
ektodermet, svalg- eller gälfårorna (bild 10).
Hos fiskar och amfibier sker ett genombrott
av denna tunna skiljevägg mellan svalgficka
och gälfåra, och på så sätt bildas gälspringor.
Mellan dessa finner man gälbågarna (jfr bild
11), som utbildas även hos ryggradsdjur, hos
vilka gälandning ej förekommer. Det är,
liksom när det gäller gälgroparna, fråga om
rudimentära organ. — Hos de högre
ryggradsdjuren, amnioterna, utbildas s. k. sekundära
fosterhöljen (se F o s t e r h ö 1 j e n). J. R-m.

Fostervatten, se Fosterhöljen.

Fot, anat. Stommen i människans f.
ut-göres av 26 skilda ben. De sju korta, knö-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed May 21 19:43:35 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfdg/0561.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free