Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fotios (ekumenisk patriark) - Fotios (patriark av Alexandria) - Fotkyss - Foto - Fotobakterier - Fotoelektricitet - Fotoelektrisk effekt, Fotoelektricitet, Hallwachseffekt - Fotofobi - Fotofon - Fotogalvanografi - Fotogalvanoplastik - Fotogalvanotypi - Fotogelatinografi - Fotogen el. Lysolja - Fotogenkök - Fotogenlampa - Fotogenmotor - Fotoglypti - Fotograf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
869
Fotios—Fotograf
870
som källa, över 260 brev av F. äro kända.
Som kyrkopolitiker har F. världshistoriskt
namn, oeh den bysantinska kulturen upplevde
genom honom en renässans. På visst sätt
martyr under livstiden, fick han senare av
Orientens kyrka helgonglorian. H. N-r.
Fötios, patriark av Alexandria (1853—1925).
Föddes på Naxos och valdes redan vid 29 års
ålder till patriark av Jerusalem, men sultanen
vägrade sin stadfästelse. Hans rival
Nikode-mos förvisade honom
till Sinaiklostret, där
han uppehöll sig i sju
år som arkimandrit.
Därefter kom han till
Nasaret som biskop
och gjorde en stor
insats i
Jerusalemspatri-arkatets historia. 1899
blev F. patriark av
Alexandria och förde
under sin långa
äm-betsgärning där detta
patriarkat till en
syn
nerligen aktad ställning. F. var en av de mest
framträdande gestalterna inom den orientaliska
kristenheten under nyare tid, vida känd genom
sin kraft och klokhet. Han intresserade sig
livligt för ett närmande och samarbete mellan
orientens kristenhet och västerlandets. Han
deltog i det allmänkyrkliga (»ekumeniska»)
mötet i Stockholm aug. 1925 och dog på
återfärden 5 sept. i Zürich. H. N-r.
Fotkyss var i österlandet tecken på
vördnad och hyllning, infördes även av de
romerska kejsarna samt krävdes sedan av
påvarna (tidigast omtalad på 500-talet). Ännu
fordrar den påvliga etiketten f. vid vissa
högtidliga tillfällen.
Foto, förk. för fotografi och (i
sammansättningar) för fotografisk, t. ex. fotoartiklar,
fotopapper.
Fotobakterier, se Lysbakterier.
Fotoelektricitet, se Elektricitet, sp. 560.
Fotoelektrisk effekt,
Fotoelektricitet, Hallwachseffekt, utsändandet av
negativ elektricitet från en med ljus
bestrålad metallyta, upptäcktes 1888 av W. H a
11-w a c h s, vägledd av vissa försök, som H.
Hertz året förut anställt över ljusets
inverkan på gnisturladdningar. F. har vidare
undersökts bl. a. av Lenard och Pringsheim
samt (teoretiskt) av Einstein. Särskilt
framträdande är f. hos alkalimetallerna (kalium
m. fl.) i vakuum. Den hastighet, med vilken
elektronerna lämna den bestrålade
metallytan, är beroende av det infallande ljusets
frekvens och ökas med denna, mängden
elektroner är proportionell mot ljusstyrkan, varför
f. även brukas till mätning och registrering
av ljusstyrkor (fotocell). Jfr Fotometri.
— Litt.: W. Hallwachs, »Lichtelektrizität» (i
»Handbuch der Radiologie», bd III, 1916);
R. Pohl och P. Pringsheim, »Die
lichtelektri-schen Erscheinungen» (1914). J. T.
Fotofobi (av grek, fös, ljus, och fobi, se
d. o.), ljusskygghet, ett symtom vid många
ögonsjukdomar. F. bevisar i och för sig intet
om sjukdomens karaktär. K. G. P-n.
Fotofön (av grek, fös, ljus, och fonè, ljud),
en av amerikanerna A. G. Bell och
Summer-Tainter 1880 uppfunnen apparat, medelst
vilken ljudet kan överföras på större avstånd
under förmedling av ljusvågor utan tillhjälp
av ledningstråd. Anordningen omfattade på
avsändningsstationen en mikrofon, vars skiva
hade en speglande baksida, från vilken ett
ljusstrålknippe reflekterades i riktning mot
mottagningsstationen, där den bragtes att
belysa en selencell, inkopplad i en
telefonströmkrets. Mikrofonskivans svängningar för mot
denna talade ord överfördes till spegeln, vars
vibrationer inverkade spridande eller
förstärkande på det reflekterade ljuset, med
åtföljande svagare eller starkare belysning av
selencellen. Cellens elektriska
ledningsmot-stånd undergick därvid motsv. förändringar,
vilket i sin ordning påverkade den elektriska
ström, som passerade mottagartelefonen.
Variationerna i strömstyrkan gjorde sig
förnimbara på telefonens membran i form av
svängningar, identiska med avsändarmikrofonens.
Räckvidden för överförande av samtal med
apparaten inskränkte sig dock till högst 300 m.
— Se vidare Selen och Telefon. G. H-r.
Fotogalvanografl, ett av P. Pretsch
uppfunnet förfarande för framställning av
djup-trycksformar, avsedda att tryckas i
koppar-tryckspressen. En medelst
bikromatförfaran-det erhållen gelatinrelief (jfr Fotogravyr)
göres elektriskt ledande genom ingnidning
med grafit och avformas på galvanisk väg
i koppar; den därigenom erhållna
kopparfällningen utnyttjas som tryckform. En
liknande metod för framställning av
tryckformar för boktryckspressen kallas f o t o g a
1-vanotypi. J. H-g.
Fotogalvanoplastlk, ett förfarande, medelst
vilket man, efter en på fotokemisk väg
framställd reliefbild, med hjälp av galvanoplastik
(se d. o.) kan framställa en kliché för
tryckning i bok- el. djuptryckspress. J. H-g.
Fotogalvanotypl, se Fotogalvanografi.
Fotogelatinogiafl [-Je-], se Ljustryck.
Fotogen [-J e’n] el. L y s o 1 j a, se
Petroleum.
Fotogenkök, mindre kokapparat för
fotogeneldning. Antingen uppsuges därvid det
flytande bränslet genom en veke till en
brän-nare, eller ock förgasas bränslet före
antänd-ningen och brännes i gasform under
lufttillförsel. Av den senare typen äro de svenska
Primusköken, som vunnit spridning över hela
världen. G. H-r.
Fotogenlampa, se Lampa.
Fotogenmotor, se
Förbränningsma-skiner.
Fotoglyptl, dets. som Woodburytryck (se d.o.).
Fotograf (av grek, fös, ljus, och gra’fein,
inrista), person, som har fotografi (se d. o.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
