Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fox, Charles James - Fox, George - Fox basin, Fox channel - Foxe, John - Foxen - Foxhound - Fox river - Foxterrier - Foxtrot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
907
Fox, G.—Foxtrot
908
»alla talangernas ministär» men gick trots
sina sympatier för Frankrike ej med på
Na-poleons fredsvillkor. Hans sista offentliga
gärning var genomdrivandet av en berömd
underhusresolution för slaveriets avskaffande
(10 juni 1806). F. var en överlägsen debattör,
skicklig administratör och varm vän av
friheten; därigenom kom han flera gånger
(gentemot Amerika, Irland och Frankrike) i strid
med sitt lands officiella politik; i sin
opposition sköt han ofta över målet. Han var en
högt bildad man med ett vinnande sätt men
förde i synnerhet i yngre år ett lättsinnigt
levnadssätt; på hasardspel förlorade han
oerhörda summor men fick 1793 av vänner en
livränta och rörde sedan aldrig mera ett
spelkort. Litt.: F:s tal, utgivna i sex bd (1815);
G. O. Trevelyan, »The early history of C. J. F.»
(1880; 2:a uppl. 1899), »George the third and
C. F.» (2 bd, 1912—14); J. L. Le B. Hammond,
»C. J. F. A political study» (1903). V. S-g.*
Fox [fåks], George, kväkarrörelsens
upphovsman (1624—91 3/i). Var född i Drayton
(Leicestershire) och började sin bana som
skomakarlärling. Hänsynslöst ärlig i allt,
grubblande och
lidelsefull, kände han sig
tidigt upprörd över de
puritanska prästernas
brist på religiöst
allvar. Nittonårig begav
han sig ut på
vandring för att söka efter
andlig vägledning men
fann ingen, förrän han
i samband med en rad
visioner lärt sig lyssna
till Guds röst i
själen. Från 1648 hängav
han sig helt åt den mystiska spiritualismens
tro på Andens ledning genom »det inre
ljuset», som gjorde den genom bibel, kyrka och
prästerskap förmedlade uppenbarelsen mer
eller mindre överflödig. F:s religiösa
propaganda förde honom ofta i fängelse. Sina
flesta anhängare (till en början kallade
»ljusets barn», sedermera »vännerna») vann
han under Cromwells regeringstid bland
de över hela landet spridda grupperna av
seekers (»sökare» efter det gudomliga ljuset)
o. a. organisationslösa spiritualister. Först i
samband med restaurationen 1660 fick den
kring honom uppkomna »kväkar»-rörelsen (av
quakers, ett öknamn, som kom i bruk redan
1650) en fastare, kongregationalistisk
organisation. Den närmast följande tiden utsattes
kväkarna för hårda förföljelser; F. tillbragte
nu åratal i fängelse, så även Margaret
F e 11, som redan 1652 gjort sitt hem i
Swarth-more till en samlingspunkt för »vännerna»
och 1669 blev hans hustru. Under
fängelseperioderna utövade han ett flitigt
författarskap. För att främja samfundets intressen
företog han på äldre dagar vidsträckta resor,
bl. a. till Västindien, Nordamerika (1670—
73) och Tyskland (1677). F:s
religionspsykolo-giskt värdefulla självbiografi utgavs 1694
under titeln »A journal or historical account of
the life of G. F.» (nya uppl.; senast utg. av
Norman Penney 1911, 1924 och 1925). F:s
förnämsta skrifter samlades i »A collection
of epistles» (1698) och »Gospel truth» (1706);
1831 utgavs en samlad uppl. i 8 bd av hans
»Works». Jfr biogr. av Th. Hodgkin (1896;
3:e uppl. 1906), Rachel Knight (1922; en
psykologisk studie) och Rufus M. Jones (1922; sv.
övers. 1925). Jfr Kväkare. E. Nwn.
Fox basin, Fox channel [få’ks béFsn,
få’ks tjä’nol], havsbukt v. om Baffinsland.
Den upptäcktes 1615, undersöktes 1631
närmare av och namngavs senare efter engelske
upptäcktsresanden Luke Fox (1586—1635),
som under försök att finna nordvästpassagen
(se d. o.) även besökte F o x 1 a n d. (Se vidare
Baffinsland.)
Foxe [fåks], John, engelsk puritansk
kyr-kohistoriker (1516—87). Måste under »den
blodiga Marias» regering vistas på
kontinenten (Strassburg, Frankfurt a. M. och Basel),
där han blev calvinist. 1559 återvände
han till England. S. å. fullbordade han
en kristen martyrhistoria, »Acta et
docu-menta», som 1563 utkom i eng. uppl. (vanl.
känd under namnet »Book of martyrs»; en
av katolsk polemik föranledd revid. uppl.,
»Ecclesiastical history», utkom 1576). Den fick
en ofantlig popularitet, skärpte hatet mot
inkvisitionen och blev under generationer
bestämmande för engelska folkets uppfattning
av romersk katolicism. F. bygger i detta
arbete på omfattande källmaterial, vilket dock
ej alltid kritiskt sovrats. Bland moderna uppl.
av F:s martyrhistoria märkas en av S. A.
Cattley (1846—49; med biogr. inl. av G.
Towns-end) och en av W. G. Berry (1908). En sv.
övers., »De heliga martyrernas historia»,
utkom 1895—96. Jfr J. Gairdner, »English
church in the 16:th century» (1904). Hj. H-t.*
Foxen, sjö i s. v. Värmland, 101 m ö. h.,
sammanhänger i s. v. med Stora Le, avrinner
i s. till Lelången. 41 kvkm.
Foxhound [få’kshåund], eng., rävhund, se
Hundraser.
Fox river [få’ks ri’vo], flod i Wisconsin,
U. S. A., avlopp för Winnebagosjön till Green
bay av Michigansjön.
Foxterrier [fr. uttal -tärie’, eng. -te’riø] (av
eng. (ox, räv, och fr. chien de terre,
»jordhund», emedan den nyttjas vid jakt på
villebråd i underjordiska hålor), se Hundraser.
Foxtrot [få’kstråt], eng. (»rävtrav»), en
amerikansk pardans i 4/4 takt, urspr. påverkad av
negrernas hoppande rörelser. Den kom till
Europa under 1900-talets andra årtionde
(Sverige 1916) och bibehöll sin ställning som
modedans till 1926, då den i någon mån
undanträngdes av charleston. Karakteristisk för f.
är pausen på taktens sista fjärdedel, sedan
den fot, som börjat steget, nedsatts framför
den andra (se bild). Foxtrotstegen ökades
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
