Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fourrure - Fourth party - Fourtou, Oscar Bardy de - Fouta Djalon (Futa Djalon) - Fow - Foville, Alfred de - Fowler, sir Henry Hartley, viscount Wolverhampton - Fox, släkt - Fox, Charles James
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
905
Fourrure—Fox, Ch. J.
906
Fourrure [fory’r], fr., pälsverk. Jfr även
H e r a 1 d i k.
Fourth party [fä’p pä’ti], eng., se Fjärde
partiet.
Fourtou [forto’], Oscar Bardy de, fransk
politiker (1836—97). Var urspr. advokat,
tillhörde i nationalförsamlingen högra centrum,
blev dec. 1872 minister för allmänna arbeten i
Thiers’ ministär och
undervisningsminister
i den ombildade
ministären (maj 1873).
I Broglies kabinett
hade F. (nov. 1873—
maj 1874) samma post
och var maj—juli 1874
inrikesminister under
Cissey. Maj—nov. 1877
var F. inrikesminister
i Broglies
kampmini-stär och sökte då
undertrycka den
republi
kanska stämningen i landet, ersatte
republikanska ämbetsmän med bonapartister men
lyckades icke leda nyvalen till
deputeradekammaren i okt. s. å. till seger för
monar-kisterna. Han var senator 1880—85 och
deputerad 1889—93. A. A-t.
Fouta Djalon (F u t a D j a 1 o n), högland i
Franska Guinea, Västafrika. Ger upphov åt
Senegal, Gambia och flera smärre kustfloder
samt bifloder till Niger. Tamgué (1,230 m
ö. h.) anses vara F:s högsta topp. F. var från
slutet av 1700-talet namn även på ett
fulbe-rike, som 1881 blev fransk skyddsstat och
1899 definitivt franskt område.
Fow [e’f äu’ da’bl-jö’] (av
begynnelsebokstäverna i eng. orden first open waterj,
transportklausul, »första öppet vatten». F.
innebär, att godset skall levereras kort efter
sjöfartens off. öppnande på våren. K. H. A.
Foville [fåvi’l], Alfred de, fransk
statistiker (1842—1913). Var 1887—93
föreståndare för finansministeriets statistiska
byrå, 1893—1900 chef för franska
myntverket, var därjämte prof, i industriell ekonomi
och statistik vid Conservatoire des arts et
métiers. F. tog betydande del i grundandet
av internationella statistiska institutet 1887.
Utgav från 1877 Bulletin de Statistique et de
Législation Comparée, vidare »La France
éco-nomique» (2 bd, 1887—89) och »La monnaie»
(1907). Hans insats för tillkomsten av
jämförande översiktstabeller i de olika ländernas
officiella årsböcker var mycket stor. E. Ar-s.*
Fowler [fåu’lo], sir Henry Hartley,
sedan 1908 viscount Wolverhampton,
engelsk politiker (1830—1911). Var advokat
i Wolverhampton, 1863 stadens mayor och
1880—1908 dess representant i underhuset.
F. tillhörde det liberala partiet, var i
Glad-stones 4:e ministär (1892—94) president i
Lo-cal government board och i Roseberys
ministär (1894—95) minister för Indien. Han
slöt sig sedan till Roseberys
liberalimperia
listiska högerflygel inom partiet, var dec.
1905—okt. 1908 först i Campbell-Bannermans,
sedan i Asquiths ministär kansler för
hertig-dömet Lancaster, upphöjdes 1908 till viscount,
blev okt. s. å. lordpresident och tog juni 1910
av hälsoskäl avsked. Biogr. av hans dotter
E. H. Fowler (1912). V. S-g.
Fox [fåks], engelsk släkt, härstammande
från sir Stephen F. (1627—1716), en högt
aktad civil ämbetsman, som var mycket
verksam vid förberedelserna för 1660 års
restauration och efterlämnade en betydande
förmögenhet. Om hans son Henry F., sedan 1763 lord
Holland, och dennes sonson H. R. V. F., lord
Holland, se Holland; om Henry F:s son
Charles James F. se nedan.
Fox [fåks], Charles James, engelsk
statsman (1749 2ih—1806 13/B). Var tredje son
till den förste lord Holland (se d. o.),
studerade i Eton och Oxford, följde flera gånger
sin fader på
utländska resor och invigdes
tidigt av denne i
hasardspel och andra
nöjen. 1768 köpte
fadern åt F. en »rotten
borough»; han väckte
snart uppmärksamhet
i parlamentet och var
1770—72
amiralitets-lord samt dec. 1772—
febr. 1774
skattkam-marlord i lord Norths
toryministär. F. ådrog
sig emellertid Georg III:s misshag, slöt
vänskap med E. Burke och blev snart
whigopposi-tionens ledare i underhuset. Under
nordamerikanska frihetskriget talade F. med outtröttlig
iver kolonisternas sak; 1780 erövrade han
valkretsen Westminster, som han sedan
representerade till sin död. Efter Norths avgång ingick
han mars 1782 som utrikesminister i
Rocking-hams ministär men avgick, då Shelburne juli
s. å. blev ministärens chef. Följ, år slöt F. den
ryktbara koalitionen med North; Shelburne
störtades, och F. blev april 1783 utrikesminister
i Portlands kabinett. Han avslutade
fredsförhandlingarna med Amerika, Frankrike och
Spanien och framlade den s. k. ostindiska
billen, som åsyftade att förbättra
infödingarnas ställning gentemot Ostindiska kompaniet
och att kontrollera detta genom en
parlamentarisk kommission. Genom sitt lättsinniga liv
och förbindelser med den olydige tronföljaren
hade F. fallit i onåd; genom konungens
inflytande föll billen i överhuset, och
ministären avskedades (dec. 1783). F. ledde därefter
en längre tid med glänsande vältalighet
oppositionen mot Pitt d. y. Han var en hänförd
beundrare av franska revolutionen men
förlorade därigenom sina flesta anhängare. 1797
—1802 levde han mest på sitt lantställe,
sysselsatt med omfattande studier, särskilt över
den engelska revolutionen 1688. Vid Pitts
död, 1806, blev F. utrikesminister i Grenvilles
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
