Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Frankeringstvång - Frankfurt (storhertigdöme) - Frankfurt am Main - Historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
941
Frankfurt—Frankfurt am Main
942
— Vid försändelser till utlandet gäller f. för
värdeförsändelser, paket, postanvisningar och
korsband. Vanligt brev eller brevkort kan
däremot, med viss inskränkning, avsändas
helt eller delvis ofrankerat. E. G-e.
Fra’nkfurt [-fort], storhertigdöme,
upprättat 1810 av Napoleon för furst-primas K. von
Dalbergs räkning; omfattade utom staden F.
delar av Hessen, Franken m. m., tills. 5,160
kvkm med omkr. 300.000 inv. Efter
Napo-leons nederlag 1813 upplöstes det åter.
Fra’nkfurt am Main [-fort am mai’n], stad
i preuss. prov. Hessen-Nassau, vid Main (jfr
karta vid sp. 936); 457.826 inv. (1925), därav
2/3 evangeliska trosbekännare och omkr. 30,000
judar. F. ligger på båda sidorna om floden
Main. På n. stranden ligger Altstadt, den
äldsta staden, som begränsas av promenader
på de gamla befästningsverkens plats. De nya
stadsdelarna sträcka sig i n. över Nidda
(Bo-names, Niederursel). I stadens v. och ö. delar
utbreda sig industrikvarteren kring
hamnanläggningarna. På vänstra Mainstranden
ligger Sachsenhausen, en för sina
fruktträdgårdar känd förstad, som i s. begränsas av det
3,300 har vidsträckta skogsområdet
Stadt-wald. över Main leda 5 gångbioar och 3
järnvägsbroar. Den medeltida Alte Brücke måste
1912 vika för en ny Alte Brücke, invigd aug.
1926. 1 Altstadt ligger den katolska domen,
en gotisk hallkyrka, uppförd huvudsakligen
på 1200- och 1300-talet, tornet först på
1800-talet. I domen valdes (sedan 1152) och
kröntes (från 1562) de tysk-romerska
kejsarna. Mellan domen och Main ligger
stadsarkivbyggnaden (1874—77); i bottenvåningen
historiska museet, Tysklands rikhaltigaste
stadsmuseum. Längre ned på Mainst) anden
barockbyggnaden Saalhof med Rententurm,
liksom Eschenheimer Torturm kvarstående från
den äldsta stadens rika tornkrans. Nära
Saalhof reser sig S:t Leonhardkirche (1219), vid
sidan om Saalhofs kapell F:s äldsta byggnad. I
centrum av Altstadt, vid Römerberg, ligger
Rö-mer, ett byggnadskomplex, som består av det
gamla rådhuset (urspr. 12 särskilda hus) och
nya rådhuset. Det egentliga Haus zum Römer
inrättades 1405 till rådhus. Nya rådhuset
uppfördes 1900—08, s. byggnaden i tysk renässans,
n. i barockstil. Från Römerberg leder Alter
Markt till domen. I v. delen av Altstadt
ligger Goethehaus, där Goethe föddes. I Haus
zu Braunfels, vid Liebfrauenberg, bodde
Gustav 11 Adolf vintern 1631—32. Altstadt har
ännu många trånga och krokiga gator. Vid
Börnestrasse (förr Judengasse) familjen
Roth-schilds stamhus. Från Altstadt utgå gatorna
radialt. Den förnämligaste stadsdelen,
West-end, ligger v. om Taunusanlage; i dess närhet
konsthantverksmuseet med värdefulla
samlingar. Palais Thurn und Taxis, uppföit i
barock 1732—41 (efter ritningar av Robert
de Cotte), var 1816—66 säte för tyska
förbundsdagen. Städelsches Kunstinstitut i
Sachsenhausen inrymmer en rikhaltig och
värde
full konstsamling. F. har många och vackra
parker, Zoologischer Garten, Palmengarten,
Rothschilds Park o. a. I Stadtwald ett
storslaget stadion.
Den nya stadsdelen s. v. om Palmengarten
innesluter många ståtliga offentliga
byggnader. Vid Victoi iaallee Senckenbergisches
na-turhistorisches Museum (byggt 1904—07), ett
av Tysklands mest betydande. 1914 stiftades
i F. ett univ. (250 prof, och lärare, 2,841 stud,
juli 1926) med rättsvet., med., fil., naturvet.
samt närings- och socialvet. (ersätter
handelshögskola) fakulteter. I nära anslutning till
univ. står en rad lärda institutioner, ss.
Geo-graphisches Institut, China-Institut, Institut
für experimentelle Therapie m. fl. I spetsen
för de offentliga boksamlingarna står
stadsbiblioteket, på samma gång univ.-bibi. (685,207
bd 1927); rikt på hebreisk-judisk litteratur.
Rothschildsche öffentliche Bibliothek (92.000
bd) företräder i synnerhet modern filologi
och jämförande språkforskning,
Goethemuse-um samlar all litteratur om Goethe, och
Senckenbergische Bibliothek har naturvet.
litteratur (170.000 bd).
Från F. utstråla järnvägslinjer åt alla håll.
Persontrafiken betjänar sig av 13 stationer
inom F. Centralstationen (byggd av H. Eggert
och färdig 1888) var länge Tysklands största.
I stadens v. del ligger flygplatsen Rebstock
(145 har), där 11 flyglinjer löpte samman
sommaren 1926. Sedan Main 1883—86
kanaliserats (för 2,3 m djupgående fartyg), blev F.
knutpunkt för Rhen- och Mainskeppsfarten.
1883—86 anlades Westhafen; hamnen
försågs med rymliga kajer, magasin,
elevato-rer och kranar. Osthafen (främst för kol och
järn) stod färdig 1912 och har senare
utvidgats; omfattar 500 har (1927). 1925 anlöptes
F. av 7.940 fartyg, som lossade 1,283,000 ton
och bortfraktade 114,900 ton gods.
Som medelpunkt i det under de senaste
årtiondena uppblomstrande industriområdet från
Mainz till Hanau har F. blivit en
storindustristad av betydenhet. Främst står
maskin-och järngjuteribi anschen (36,650 arb. 1923).
Adlerweike, F:s största industriella verk,
förfärdigar velocipeder, automobiler och
skrivmaskiner. Vidare märkas kemisk, läder-, sko-,
textil- och möbelindustri m. fl. — Av ålder
har F. rykte som handels-, mäss-,
penning-och börsstad. Handeln, till stor del
grosshandel, betingas av de gynnsamma
kommunikationerna. Växel- och bankirrörelsen har givit
F. internationell betydelse och står inom
Tyskland endast tillbaka för Berlins och
Hamburgs. Redan under medeltiden voro F:s
vår-och höstmässor ryktbara; de gingo på
1700-talet tillbaka, försvunno senare men ha i våra
dagar återupplivats som mönstermässor. E.L-r.
Historia. F. synes redan på 700-talet ha
varit en betydande ort. Karl den store höll
793 en kyrkoförsamling där, och Ludvig den
fromme hade en kungsgård i staden, som han
ofta besökte. Vid fördraget i Verdun (843)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
