Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Frankfurt am Main - Historia - Frankfurt an der Oder - Frankfurter Zeitung - Frankfurtfreden - Frankfurtparlamentet - Frankfurtrecessen - Frankiska Jura - Frankiska kejsare el. Saliska kejsare - Frankiska kretsen - Frankiska nötkreatursrasen el. Mainthalerrasen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
943
Frankfurt an der Oder—Frankiska nötkreatursrasen
944
blev F. det östfrankiska rikets eller Tysklands
huvudstad, oeh efter 1152 valdes de tyska
konungarna där (i lag bestämt dock först 1356
genom Gyllene bullan). Fri riksstad från
1372, var F. sedan till långt in på nyare tiden
genom sitt gynnsamma läge, sin självstyrelse
och sina många privilegier medelpunkt för
den västtyska handeln. Reformationen
infördes på 1530-talet, och de protestantiska
furstarna höllo ofta sammankomster i staden
(jfr Frankfurtrecessen). Under
trettioåriga kriget slöt F. förbund med Gustav
II Adolf, som residerade där vintern 1631—
32. Sedan Rhenförbundet stiftats (1806),
införlivades F. 1807 med furst-primas K. von
Dalbergs stater, och blev 1810 huvudstad i det
nyskapade storhertigdömet
Frankfurt (se d. o.). Wienkongressen 1815 gjorde
F. åter till fri stad, och 1816 blev det
förbundsdagens säte. Under de revolutionära
rörelserna 1848—49 var F. medelpunkt för den
tyska enhetsrörelsen, och 18 maj 1848—31 maj
1849 höll tyska nationalförsamlingen
(Frank-furtparlamentet) sina sammankomster
där (i Paulskyrkan). 1866 inkorporerades
staden i Preussen, och 10 maj 1871 slöts i F.
freden mellan Tyska riket och Frankrike
(Frankfurtfreden). F. hölls 6 april—
17 maj 1920 besatt av franska trupper, under
förevändning att tyskarna brutit
Versailles-traktaten genom att sända riksvärnstrupper
in i Ruhrområdet för att undertrycka
kom-munistoroligheter. — Litt.: A. Dietz,
»Frankfurter Handelsgeschichte» (1910 ff., hittills 5
bd); »Monographien deutscher Städte», bd 7
(1914); »Frankfurt. Das Buch der Stadt», utg.
av O. Ruppersberg (1927); F. Bothe,
»Ge-schichte der Stadt Frankfurt am Main» (2:a
uppl. 1923). (Å. S-n.)
Fra’nkfurt an der Oder [-fort an der ä’dor],
huvudstad i preuss. reg.-omr. Frankfurt (19,200
kvkm, 1,296,528 inv. 1925), i prov.
Branden-burg, vid Oder, 80 km ö. s. ö. om Berlin;
69,066 inv. (1925). F. har sedan gammalt
blomstrande handel, tidigt befordrad genom
mässprivilegier. Maskin-, tobaks-, choklad-,
lervaru- o. a. industri; järnvägsverkstäder och
bryggerier. Hamn och flygplats. 1506
grundades i F. ett univ., som 1811 flyttades till
Bres-lau. — F. fick stadsrättigheter 1253, tillhörde
Frankfurt an der Oder. Utsikt över staden från floden.
Frankfurt an der Oder. Torget med rådhuset.
1368—omkr. 1450 hanseförbundet och drev
under hela medeltiden en livlig handel med
Polen. 3 april 1631 stormades staden efter
endast två dagars belägring av Gustav II
Adolf. Staden erövrades ånyo, 23 maj 1634,
av Johan Banér. Från 1759 hölls den några
år besatt av ryska trupper.
Frankfurter Zeitung [-fortor tsåVtoij], 1856
av Leopold Sonnemann i Frankfurt a. M.
uppsatt tidning, numera med 3 n:r vardagar och
1 söndagar. Inflytelserik demokratisk och
handelstidning med god litteraturavdelning.
Litt.: (Th. Curti), »Geschichte der Frankfurter
Zeitung» (1906).
Frankfurtfreden, se Frankfurt am
Main, sp. 943.
Frankfurtparlamentet, se Frankfurt
a m Main, sp. 943.
Frankfurtrecessen, en på riksdagen i
Frankfurt am Main 1558 mellan Kurpfalz,
Kur-sachsen, Kurbrandenburg, Hessen,
Pfalz-Zwei-brücken och Württemberg ingången
överenskommelse om att fasthålla vid Augsburgska
bekännelsen, dock i anslutning till
Melanch-thons mildare tolkning av några omtvistade
dogmer.
Frankiska Jura, kalkstensplatå i n. Bayern
(se d. o., sp. 1037). N. delen uppvisar många
droppstensgrottor och plägar kallas
Frankiska Schweiz. I sydligaste F. brytes
litografisk sten, Solnhofenskiffer.
Frankiska kejsare el. Saliska kejsare
kallas de tysk-romerska kejsarna Konrad II,
Henrik III, Henrik IV och Henrik V,
emedan de härstammade från
Franken (se d. o.). De
regerade 1024—1125.
Frankiska kretsen
upprättades på 1500-talet och
omfattade s. ö. delen av det
gamla Franken (se d. o.).
Frankiska
nötkreatursrasen el. M a i n t a 1
erras e n har sitt hemvist
i bayerska Unterfranken.
Mest framstående som
dragare; god
gödningsför-måga; medelmjölkningen
uppgår till 2,000—2,500
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
