Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Frankrike - Befolkning - Näringar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
957
Frankrike (Näringar)
958
Rhin (Haut-) .................. 6,228 490,654
Rhöne ......................... 2,859 993,915
Saöne (Haute-) ................ 5,375 226,313
Saöne-et-Loire ................ 8,627 549,240
Sarthe ........................ 6,245 387,482
Savoie ........................ 6,188 231,210
Savoie (Haute-) ............... 4,598 245,317
Seine ........................... 480 4,628,637
Seine-Inférieure .............. 6,342 885,299
Seine-et-Marnef ............... 5,931 380,017
Seine-et-Oise ................. 5,659 1,137,524
Sèvres (Deux-) ................ 6,054 309,820
Somme ......................... 6,277 473,916
Tarn .......................... 5,780 301,717
Tarn-et-Garonne ............... 3,731 164,191
Var ........................... 6,023 347,932
Vaucluse ...................... 3,578 230,549
Vendée ........................ 7,016 395,602
Vienne ........................ 7,044 310,474
Vienne (Haute-) ............... 5,555 351,311
Vosges ........................ 5,903 382.100
Yonne ............... 7,461 277,230
Summa 550,986 40,743,851
Enl. Levasseur hade F. på Caesars tid omkr.
8 mill. inv., i början av 1300-talet 11 mill.
Vid revolutions- och Napoleonskrigens slut
1815 hade F. 29,380.000 inv., 1861 efter
införlivandet av Savojen och Nizza 37,390,000.
Efter förlusten av Elsass-Lothringen var
befolkningen 1871 36,190.000 och 1913, året
före världskriget, 39,600,000. Efter
återeröv-ringen av Elsass-Lothringen uppgick den vid
1921 års folkräkning till 39,209,000. F :s
lantbefolkning 1921 utgjorde 21,004,000 (53,6 %),
städernas 18,205,500 (46,4 %). Liksom
annorstädes minskas även i F. landsbygdens
befolkning, och departement med föga utvecklad
industri ha årtionde efter årtionde avfolkats.
Särskilt de egentliga alptrakterna på gränsen
mot Italien samt områdena kring övre Saöne
förete jämn och stark folkminskning. 1841
hade dep. Haute-Saöne 347,627 inv. men 1926
blott 226,313 (65,000 färre än 1801). Dep.
Basses-Alpes, Hautes-Alpes, Lot och Orne visa
även en oavbruten stark minskning sedan
1800-talets mitt. I de 10 dep. i n. ö., som
under världskriget voro helt eller delvis
ockuperade av tyskarna eller lågo i stridslinjen,
minskades folkmängden med omkr. 744,000
från 1911 till 1921. F:s befolkning har
åtminstone till världskrigets slut varit
kulturellt och språkligt ganska enhetlig — ur
rassynpunkt däremot mycket uppblandad.
Galliens romaniserade kelter (»den latinska
rasen») ha uppblandats med germaner (franker,
som givit landet dess namn, burgunder,
väst-goter, normander m. fl.) och italienare. Under
de senaste årtiondena har till följd av den
ringa rent franska folkökningen
immigrationen från Belgien, Tyskland, Italien och
Spanien m. fl. länder fått allt större betydelse.
Antalet »naturaliserade» fransmän var 1921
mer än 250,000, antalet främlingar är f. n.
nära 2^2 mill. Dessutom finnas i
gränstrakterna stora främmande befolkningselement,
som off. räknas som fransmän; i
Elsass-Lothringen 1,6 mill. tyskar, på Kor sika och i s. ö.
F. mer än 600,000 italienare, i s. v. 100,000
basker, i n. v. 1,4 mill. kelter, i n. ö. 165,000
flamländare. F. torde därför f. n. kunna
karakteriseras som ett område, där olika
ras-och folkelement sammansmältas till ett mer
eller mindre enhetligt folk, vars etnologiska
karaktär dock mer än förr präglas av
utom-franska drag — i ö. tyska, i s. ö. italienska.
De dep., som ha största antalet främlingar, äro
i n. dep. Nord (233,026 år 1926) och
Pas-de-Calais (153.175), i ö. Moselle (114.409) och
Meurthe-et-Moselle (81,668), i s. ö.
Alpes-Mari-times (140.648), Bouches-du-Rhöne (180,118),
Hérault (56,470), Isère (51,400), Loire (34,038),
Rhöne (63,152) och Var (60,664); Seine, med
Paris, har 423,784 främlingar och
Seine-et-Oise 83,940.
Befolkningsförhållandena i F. ha alltifrån
Napoleonstiden ådragit sig särskilt intresse,
enär de i nära ett årh. avveko från andra
länders. Genom revolutionen fingo bönderna
äganderätt till den jord de brukade, men
hemmanen voro små. För att ej behöva dela dem
vid arvskifte och bringa sina efterkommande
i en sämre ekonomisk ställning tillämpade
de undantagslöst »tvåbarnssystemet». Då
även den övriga franska befolkningen var
ekonomiskt ytterst försiktig vid äktenskaps
ingående, blev följden, att antalet födda barn
blev ung. lika år efter år under 3/4 sekel.
1800—70 föddes årl. i F. omkr. 1 mill. barn.
Ännu 1876, efter förlusten av
Elsass-Lothringen, föddes i F. 967,000 levande barn, men
därefter börjar antalet att snabbt sjunka och
utgjorde 1913 blott 746.000. I det övriga
Europa ökades i de flesta länder antalet födda
barn jämsides med befolkningens tillväxt.
Under en tid av fred och stora ekonomiska
framgångar hade F. under sju år (1890, 1891,
1892, 1895, 1900, 1907 och 1911) flera döda
än födda.
Antalet födda och döda var under
världskrigsåren:
födda döda
1914 .............. 710,000 1,090,000
1915 .............. 450,000 1,030,000
1916 .............. 360,000 930,000
1917 .............. 390,000 820,000
1918 .............. 450,000 1,070,000
1919 .............. 504,000 737,000
Under dessa sex år var antalet döda 2,813,000
mer än antalet födda. 1 aug. 1914—11 nov. 1918
stupade, dogo av sår eller försvunno 1,354,000,
till 1 juli 1919 dogo ytterligare 29,000 av
krigsskador; hela antalet fallna blir sålunda
1,383.000. Vid 1911 års folkräkning funnos i
åldern 20—39 år 5.921,000 män och 6.007,000
kvinnor, 1921 däremot endast 5,160,000 män
mot 6,202,000 kvinnor, således i de kraftigaste,
av kriget värst drabbade åldrarna 1,042,000
flera kvinnor än män. 1920 föddes 843,000,
följande år 813,000, men sedan har
födelsetalet ånyo gått under 800.000. ö.
Näringar. F:s näringsliv är i hög grad
mångsidigt. Den bördiga jordmånen och det
gynnsamma klimatet ha bidragit att skapa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
