Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Frankrike - Näringar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
959
Frankrike (Näringar)
960
ett givande jordbruk, som sysselsätter omkr.
40 % av befolkningen. Bland mineral är F.
rikt på järnmalm; stenkol finnes i avsevärda
mängder, och därtill kommer rikedom på
vattenkraft. F:s industri är av gammalt högt
och mångsidigt utvecklad. Läget mellan två
hav gynnar handeln; sjöfarten och fisket nå
långt över de närbelägna farvattnen.
Jordbruket är alltjämt F:s
huvudnäring, och av hela landarealen, 541/2 mill. har,
äro 25 mill. (46 %) åker, träd- och vingårdar
och nära 11 mill. ängs- och betesmark (20 %).
Jordens värde uppskattades före kriget till
mer än 70 milliarder frcs, och jordens totala
avkastning beräknas nu uppgå till omkr. 2/3
av landets hela inkomst. F. är de smärre
jordägarnas land. Brukningsdelarna ha i
medeltal endast 12 har jord. Endast 2x/2 % av
brukarna ha mer än 40 har. Omkr. 80 % av
jordbrukarna äro självägande. Föga mer än 1I^
av jordbruksbefolkningen är lönearbetare, till
stor del utlänningar (belgare i n., polacker
och italienare i s. ö., spanjorer i s. v., tjecker,
kabyler m. fl.). Jorden är i allmänhet bördig,
men stora olikheter förefinnas i olika
landskap. Fruktbara äro särskilt dallandskapen
kring de stora floderna Garonne, Loire, Seine,
Oise, Saöne, de löss- och lertäckta slätterna i
Picardie, Normandie (Pays de Caux),
Ile-de-France (Beauce, Brie), Elsass och
Sydfrank-rikes konstbevattnade dalslätter. Sedan de
moderna jordbruksmetoderna kommit till
användning, är det numera blott vissa delar av
Franska centralmassivet och övriga
bergstrakter, där ej jordbruket lämnar
tillfredsställande avkastning. Boskapsskötseln träder i
allt närmare samband med jordbruket.
F:s jordbruk avser främst
spannmålsproduktion. Det viktigaste sädesslaget är vete,
landets brödsäd; råg odlas främst på
Centralmassivet (dep. Ardèche, Cantal, Corrèze,
Creuse, Haute-Loire och Lozère), i Bretagne
(dep. Morbihan) samt i s. v. F. i det sandiga
Les Ländes. Havre odlas över hela landet,
korn särskilt norrut; på Garonneslätten (dep.
Ländes, Haute-Garonne och Basses-Pyrénées)
är majs en viktig jordbruksprodukt. På en
del magra och sandiga trakter är bovetet
karakteristiskt (särskilt i dep. Cötes-du-Nord,
Ille-et-Vilaine och Morbihan). Potatisskörden
kommer näst efter Tysklands, Rysslands och
Polens. I n. F. finnes en betydande
socker-betskultur. 1925 odlades vete på 5,6 mill. har
med en skörd på 9,o mill. ton; råg 0,87 mill.
har, 1,1 mill. ton; korn 0,7 mill. har, 1 mill.
ton; havre 3,5 mill. har, 4,7 mill. ton; potatis
1,5 mill. har, 15,2 mill. ton; sockerbetor 0,22
mill. har, 5,4 mill. ton. Även under goda år
måste dock ansenliga mängder vete
importeras. Avkastningen per har är i allm. rätt
mycket lägre än i Centraleuropa. Av
industriväxter odlas, förutom sockerbetor, lin (i n.
och ö.; 24,600 har), hampa (5,300 har),
olje-växter (raps m. m.; 22,500 har), tobak
(särskilt dep. Lot-et-Garonne och Dordogne; 13,900
har). Frukt- och grönsaksodlingen är överallt
betydande; norrut odlas särskilt päron och
äpplen, av vilka senare i stor skala beredes
cider; söderut utgöra kastanjer en viktig del
av befolkningens föda, vidare odlas valnöts-,
oliv-, aprikos- och mandelträd samt
mullbärsträdet. Silkesmaskaveln har dock sedan
1850-talet gått tillbaka på grund av främmande
konkurrens. 1852 producerades 12,066 ton
kokonger, 1922 blott 2,585 ton och 3,099 ton
1926. Tryffel produceras i dep. Corrèze, Lot,
Aveyron och Dordogne, champinjoner odlas i
Sydfrankrike och trakten av Paris.
Blomsterodlingen spelar flerstädes en betydande roll,
särskilt i Provence.
Vinet är dock näst vetet det franska
jordbrukets viktigaste produkt. Det odlas i hela
landet s. om en linje ung. från Belgiens s. ö.
hörn till Loires mynning. Vingårdarna
omfattade 1925 en areal av 1,514,000 har (lika
stor som Skåne och Blekinge) och lämnade 65
mill. hl vin. 1926 var avkastningen blott
43 mill. hl. F:s ädlaste viner produceras
vid nedre Garonne (Bordeaux) samt i
Bour-gogne och Champagne. Den största mängden
vin kommer från Languedoc, där dep. Hérault
lämnar omkr. Vs av allt franskt vin. Då
vinstockarna på 1880-talet till stor del förstördes
av fylloxeran, införde fransmännen billiga
utländska viner till blandning med de inhemska
och kunde upprätthålla exporten. Även
sedan vinskörden åter blivit normal, är
vinimporten alltjämt betydligt större (vanl. 5—6
ggr) än exporten. 1925 importerades 8,703,000
och exporterades 1,564,000 hl; 1926 var
importen 10.732,000 och exporten 1,834,000 hl.
Största delen av det producerade vinet
konsumeras inom landet. Av Charentevinerna
destilleras konjak, av Gascognevinerna armanjak.
Boskapsskötseln gynnas av goda och
vidsträckta betesmarker, som särskilt i n.
och ö. lämna god avkastning. För
bergstrakterna, Alperna, Cevennerna, Centralmassivet,
är boskapsskötseln nära nog huvudnäring.
1925 räknades i F. 2,880,000 hästar, 273,000
åsnor, 188,000 mulåsnor, 14,373,000
nötkreatur, 10,500,000 får och 5,723,000 svin.
Mejeriproduktionen är högt uppdriven i Flandern,
Normandie och Bretagne ävensom i trakten
mellan Loire och Charente. Smör och ost
exporteras, särskilt till England. De franska
ostsorterna Roquefort, Brie och Camembert m. fl.
äro världsbekanta. Fjäderfäaveln står högt,
och en betydande äggexport försiggår,
huvudsaki. till England, kaninaveln har för n. F.
blivit en riklig inkomstkälla, biskötseln är
av stor betydelse i Bretagne,
silkesmaskaveln i s. ö. i dep. Gard, Dröme, Ardèche,
Vaucluse och Var.
Fisket är dels kustfiske, dels havsfiske;
det senare bedrives vid New Foundland (torsk),
på Doggerbank (sill m. m.), utanför Island
(torsk och sill) och utanför Marockos kust
(languster) samt hade 1924 ett värde av 110,4
mill. frcs. De viktigaste fiskehamnarna äro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
