Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Frankrike - Försvarsväsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
975
Frankrike (Försvarsväsen)
976
20, medan i stället ett visst antal
fördelningar oiganiseras av de trupper, som
uppsättas i de utomeuropeiska besittningarna.
Inf.-kompanierna i europ. F. delas i sådana,
som ha normal fredsstyrka. och dem, som blott
ha en mindre kadeipersonal. De förra böra
företrädesvis vara till finnandes vid
östgränsen, där skyddstrupper vid krigsutbrott för
mobiliseringens tryggande sålunda lättare
kunna organiseras. M. B-dt.
ö r logsflottan består (1927) av 9
slagskepp med ett sammanlagt deplacement av
omkr. 195.000 ton, 9 pansarkryssare (omkr.
110,000 ton). 13 lätta kryssare (omkr. 100,000
ton), 89 jagare (omkr. 92,000 ton), 19
torpedbåtar (otnkr. 2,000 ton), 78 undervattensbåtar
(omkr. 50,000 ton), 1 minfartyg (5,500 ton), 3
hangarfartyg (omkr. 30.000 ton), ett stort
antal små u-båtsjagare samt trängfartyg.
Bemanningen för örlogsflottan och dess
arsenaler m. m. uppgår till omkr. 60,000 man, därav
2,144 sjöofficerare på aktiv stat. Om
marinens flygväsen se sp. 977. F :s flotta är
numera den 4:e i världen i fråga om styrka, ö-g.
Det fasta försvaret. Efter kriget
1870—71 uppgjordes av general de la Rivières
ett storartat befästningssystem, som i sina
huvuddrag bibehållits till vår tid. Det består
i princip av tre linjer: främsta linjen bildas
av framskjutna spärrfort, andra linjen av
större fästningar med grupper av
mellanliggande spärrfort; tredje linjen utgöres av
»régions fortifiées» (fästningsgrupper),
sammansatta av stora gördelfästningar. Som
re-duit för hela landets försvar är Paris utbyggt
till en väldig operationsfästning. — På norra
fronten sammanfalla första och andra
linjerna. Huvudfästningarna äro Dunkerque,
Lille och Maubeuge, de viktigaste spärr forten
Hirson, Charlemont och Mézières. Bakom
denna front ligger fästningsgruppen Laon—La
Fère—Reims. På fronten mot
Tyskland bildas främsta linjen av spärrfästena
Montmédy, Longwy, ställningen kring Nancy
och Fort Manonviller. Andra linjen,
huvudställningen, bildas av två »rideaux défensifs»,
bestående vardera av två stora fortfästningar
som flygelstödpunkter med mellanliggande
spärrfort. Den norra, längs mellersta Meuse,
har till flygelpunkter Verdun och Toul, den
södra, längs övre Moselle, har flygelstöden
Épi-nal och Belfort. Mellan dessa permanent
förstärkta försvarsställningar ligger en lucka på
50 km. Belfort tills, m. Montbéliard utgör
även spärr i det viktiga Trouée de Belfort
(Burgundiska folkporten). S. om dessa
befästningar skyddas gränsen mot Schweiz genom
spärrfästen i Juraalperna. Bakom Trouée de
Belfort ligger fästningsgruppen
Långres—Dijon—Besangon. Sedan Italien ingått i
trippelalliansen, blevo förbindelserna från detta
land spärrade genom starka bergfästen i alla
pass. Bakom denna front ligger
fortfäst-ningen Grenoble, ännu längre tillbaka, vid
Rhöne, den stora gördelfästningen Lyon i
tredje linjen. Fronten mot Spanien
är av sekundär natur. Endast flyglarna ha
befästs: i v. Bayonne och i ö. Perpignan;
framför dessa befästningar spärras de
viktigaste passen i Pyrenéerna av bergfästen.
Detta befästningssystem, i sina huvuddrag
genomfört 1885, har sedermera på grund av
förhållandenas utveckling modifierats. De
viktigaste befästningarna ha bibehållits och
förstäikts enl. tidens fordringar, medan andra
uppgivits eller blivit föråldrade. Lille och
Maubeuge liksom den bakomliggande gruppen
Laon—La Fère—Reims blevo sålunda
fästningar av andra klassen. Fästningarna mot
tyska gränsen förstärktes däremot upprepade
gånger, voro i allm. vid världskrigets utbrott
1914 i modernt skick och kunde, med
undantag av de framskjutna, isolerade spärrforten
samt fortet Camp des Romains s. om Verdun,
fylla sin uppgift att hindra tyskarnas
fram-matsch. Andra och tredje linjens fästningar
på högra flygeln voro föråldrade och kommo
icke att i världskriget spela någon roll.
Genom bestämmelserna i föi draget i Versailles
ha fästningarna Metz-Diedenhofen
(Thion-ville) och Strassburg-Molsheim övergått i
fransk besittning. Som dessa fästningar
byggts under andra strategiska
förutsättningar, kunna de ej utan vidare inordnas i
det franska befästningssystemet. För
stärkandet av det fasta försvaret mot de tyska
och italienska gränserna ha omfattande förslag
uppgjorts, men om dessa planers innehåll är
intet bekant. — Till kustfronten höra
i norr Dunkerque, Calais, Le Havre och
Cher-bourg; vid Atlanten ligga ön Chauseys
befästningar, Brest och Ile d’Ouessant, Lorient,
anläggningarna på Belle-lle, vid Loires och
Garonnes mynningar samt mellan dem La
Rochelle och Rochefort. Vid Medelhavet ligga
Toulon och Antibes samt kustbefästningarna
vid Cette och Marseille ävensom Bastia,
Ajac-cio och Bonifacio på Korsika, Bizerte i
Tunisien, Mers-el-Kébir vid Oran, Alger och Böne
i Algeriet. — I kolonierna finnas 5 större
befästa flottstationer: Saigon i Kochinkina,
Diégo Suarez på Madagaskar, Obok vid Röda
havet, Dakar i Sénégal, Fort-de-France på
Maitinique och Nouméa i Nya Kaledonien,
samt som stödjepunkter av 2:a ordningen Cap
S:t-Jacques i Kochinkina och Hongay el. Port
Courbet i Tonkin. L. af P.
F:s militära flygväsen är uppdelat på
armé och marin. Dess högsta ledning är
fördelad på vederbörligt ministerium och på
generalinspektören för flygväsendet.
Arméns flygväsen utgöres av jakt-,
bomb- och spaningsförband. Den taktiska
enheten är eskadern, 1’escadrille, som består av:
jakt- och vissa bombeskadrar 10, övriga 8
bemannade flygplan. Ett varierande antal (2—4)
escadrilles sammanföras till groupes, dessa
åter till régiments. Regementena äro antingen
blandade, i vilka ingå jakt- och
spanings-eller jakt- och bombgrupper, eller ock
homo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
