Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Frankrike - Försvarsväsen - Författning, förvaltning och rättskipning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
977
Frankrike (Författning, förvaltning och rättskipning)
978
gena, bestående av uteslutande
nattbomb-grupper. De högre förbanden utgöras av till
divisioner sammanförda brigader,
självständiga brigader och kommandon. Enl. en 1923
antagen lag skall arméns flygväsen utgöras
av 208 escadrilles. av vilka 80 äro jakt-, 40
dagbomb-, 12 natt bomb- samt 76
spanings-eskadrar. Sammanlagda antalet flygplan skall
uppgå till omkr. 2.000.
Marinens flygväsen utgöres
likaledes av jakt-, bomb- och spaningsförband.
Jakteskadrarna bestå av 15, övriga av 12
bemannade flygplan. Ett varierande antal
escadrilles bilda groupes, dessa åter sammanföras
till flottilles. I marinens flygväsen ingå även
luftskepp och fasta ballonger. Enl. lagbeslut
skall marinens flygväsen bestå av 50
escadrilles, förutom ett antal luftskepp och fasta
ballonger. F. n. (1927) torde 14 escadrilles vara
uppsatta. För basering av de flottan
tilldelade flygstridskrafterna avses slagskeppet
»Béarn». Å. L-m.
Författning, förvaltning och rättskipning.
F:s statsförfattningsrätt är reglerad
huvudsaki. genom tre konstitutionella lagar, lagen
av 25 febr. 1875 om statsmaktens
organisation, lagen av s. d. om senatens organisation
och lagen av 16 juli s. å. om statsmakternas
inbördes ställning, jämte senare beslutade
ändringar. Enl. dessa lagar är F. en republik,
i vilken teorien om folkets suveränitet är
grundvalen för statsmaktens organisation.
Folket utövar emellertid ej sin befogenhet
direkt utan genom representationen.
Den lagstiftande makten handhas av
senaten (fr. le sénat) och
deputeradekammaren (fr. la chambre des députés). Senaten
består av 314 minst 40 år gamla medl., vilka
väljas departementsvis för 9 år (1/3 omväljes
/art tredje år). Valen förrättas av ett
elek-torskollegium, bestående av departementets
deputerade, medlemmarna av dess landsting
(conseil général) och av dess
arrondissemangs-råd, samt av elektorer, av municipalråden
utsedda till ett antal, som beror på
vederbörande kommuners befolkning. Tidigare, enl.
ovannämnda lag av 25 febr. 1875, funnos
jämväl 75 av nationalförsamlingen för livstid
utsedda senatorer (sénateurs inamovibles), men
genom lagen av 9 dec. 1884 bestämdes, att
alla senatorer skulle väljas på förut nämnda
sätt. Deputeradekammaren består f. n. av
612 medl., valda på 4 år genom direkta och
hemliga val; röstberättigad är varje
fransman, som fyllt 21 år och som icke begått
någon straffbar handling; militärer och
värnpliktiga ha under sin tjänstetid ej rösträtt.
Valbar är varje valman, som fyllt 25 år.
Valet företages (enligt den nya vallagen av
21 juli 1927) i enmanskretsar (scrutin
d’arron-dissement), medan enl. den förut gällande lagen
av 12 juli 1919 landet var indelat i ett antal
stora valkretsar, i regel sammanfallande med
departementen (scrutin de liste), och man
till-lämpade ett valsätt med viss begränsad pro-
portionalism. För att förklaras vald i första
valomgången fordras absolut majoritet bland
de avgivna rösterna samt ett röstetal, som
uppgår till minst fjäidedelen av antalet
röstberättigade. I andia valomgången, då sådan
erfordras, förklaras den vald, som fått de
flesta rösterna, vid lika röstetal den till
levnadsåren äldste. — Kamrarnas vanliga säte
är Paris (senatens i Palais de Luxembourg,
deputeradekammarens i Palais Bourbon). De
samlas varje år andra tisdagen i januari;
ordinarie sessionen varar minst 5 månader.
Urtima sammanträde sker på presidentens
särskilda kallelse. Han kan ajournera
sammanträdena, dock på högst en månad och
endast två gånger under samma session.
Vardera kammaren väljer sin talman (president)
och 4 vice talmän (vice-présidents). 1 sina
befogenheter äro kamrarna formellt likställda
inbördes, men finansfrågor skola först avgöras
av deputeradekammaren. Inga lagar få
utfärdas utan samtycke av majoriteten i
vardera. Kamrarnas medl. åtnjuta ett årligt
arvode av 45.000 frcs. För presidentval och
beslut om författningsändring sammanträda
kamrarna gemensamt som nationalförsamling
(1’assemblée nationale); den hålles i Versailles.
Den verkställande maktens
in-neha-vare är enl. författningen en av
nationalförsamlingen för 7 år med absolut majoritet vald
republikens president (président de la
répu-blique), vars mandat kan förnyas och som
åtnjuter åtskilliga av en konstitutionell
monarks rättigheter. Ilan är oansvarig för sina
handlingar, utom för högförräderi, har
lag-stiftningsinitiativ (men ej veto), kan giva nåd
och (med båda kamiarnas samtycke) amnesti
samt kan underhandla och sluta fördrag med
främmande makter och (efter kamrarnas
samtycke) förklara krig. Han kan även (med
senatens samtycke) upplösa deputeradekammaren,
en rätt, som emellertid blott en enda gång
begagnats (Mac Mahon 16 maj 1877). Vid
presidentens sida står ett kabinett, bestående av
en regeringschef (konseljpresident) samt ett
antal depai tementschefer. F. n. finnas 13
ministerier (utrikes-, justitie-, finans-, inrikes-,
krigs-, marin-, kolonial-, handels-, jordbruks-,
undervisnings- och pensionsministerierna och
ministerier för de offentliga arbetena samt
för arbete, hälsovård m. m.). Ministrarna äro
gemensamt ansvariga för regeringens allmänna
politik, individuellt för sina egna handlingar.
De kunna efter anklagelse av
deputeradekammaren åtalas inför senaten, konstituerad till
Haute cour de justice (riksrätt). — I
realiteten är det parlamentariska systemet rådande,
varför piesidenten, trots betydande formella
befogenheter, huvudsaki. fyller rent
dekorativa funktioner och regeringsmakten i själva
verket utövas av ministären, vars medl. i
regel tagas ur kamrarna och alltid kunna
deltaga i dessas förhandlingar.
Conseil d’état (se d. o.) är dels
administrativ högsta domstol, dels fyller det vissa
råd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
