Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Franska Västafrika - Fransk konst - Romansk byggnadskonst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1045
Franska Västafrika—Fransk konst
1046
Karta över Franska Västafrika. Se även karta vid Algeriet.
Franska Västafrika, fr. Afrique occidentale
franqaise, generalguvernement, omfattande
de franska kolonierna Sénégal, Franska
Guinea, Elfenbenskusten, Dahomey,
Haute-Volta, Niger, Franska Sudan och Mauretanien;
4,800.000 kvkm, 13.491,977 inv. (1926).
Huvudstad Dakar (utgör eget
förvaltningsdi-strikt). F. bildar ett sammanhängande
område längs Senegal och övre Niger samt når
på fem olika punkter fram till Atlanten,
omslutande främmande makters områden; i n.
sträcker sig F. in i Sahara, i ö. till Tibesti.
Kusttrakterna i s. och s. v. samt berglandet
innanför tillhöra det tropiska
regnskogsområdet. Högsta delarna äro trakten kring Mont
Drouplé (omkr. 3,000 m ö. h.), uppbyggt av
gnejs och granit, och platålandet Fouta
Dja-lon (1,230 m), bestående av sandsten och
eruptivbergarter. Vid Senegal, Niger och fram
till Tsadsjön utbreda sig Sudans savanner,
och längre mot n. vidtaga Saharas sand- och
stenöknar; berggrunden består av äldre
sedimentbergarter, överlagrade av
kvartärbild-ningar, särskilt flygsand. Klimatet är
innanför kusterna samt i bergen tropiskt och
regn-rikt; längre inåt land avtager nederbörden,
medan temp. är täml. konstant. F. bebos av en
mängd olika folkslag; till sudannegrerna höra
bl. a. mandingo, bambara, djoloffer, kru, mossi
och dahoméer; som hamiter räknas tuareger,
berber, fulbe, haussa m. fl. Européerna uppgå
till 14,263 (mest fransmän). F:s
huvudnäringar äro jordbruk och boskapsskötsel;
jordbruket lämnar maniok, jams, durra, hirs, ris
samt åtskilliga industriråämnen: jordnötter,
palmkärnor, bomull m. m.; boskapsskötseln är
bäst utvecklad i savannområdet. Skogsbruket
lämnar värdefulla träslag och kautschuk.
Exporten värderades 1925 till 899 mill. frcs
(jordnötter, palmkärnor, palmolja, trävaror),
importen till 1,115 mill. frcs (bomullstyger,
ris, metallvaror). Järnvägsnätet uppgick 1925
till 2.971 km (se kartan), telegrafledningarna
till 24,356 km. Senegal och Niger trafikeras
av flodångare; Dakar har flygförbindelse med
Toulouse över Casablanca. Jfr även art. om
de olika kolonierna samt Guinea, Sahara
och Sudan. F. styres av en generalguvernör,
som vid sin sida har en generalsekreterare
och ett råd. De 8 kolonierna ha administrativ
och finansiell autonomi och styras av
lieute-nants-gouverneurs, underställda
generalguvernören. Sénégal är representerat i franska
deputeradekammaren. — F. bildades 1904 av
de dåv. kolonierna Sénégal, Franska Guinea,
Elfenbenskusten, Dahomey och
Haut-Sénégal-Niger (nu Franska Sudan) samt
militärterritorierna Mauretanien (koloni 1921) och Niger
(koloni 1922); kolonien Haute-Volta bildades
1919. — Litt.: E. Pelleray, »L’Afrique
occidentale frangaise» (1923). S. F.
Fransk konst. Av frankisk byggnads- och
bildkonst från merovingisk och karolingisk
tid återstår föga. De bevarade
kyrkobyggnaderna förete i alla väsentliga drag inverkan
av antik tradition; vissa enskildheter i
plananordning och konstruktion röja inflytande
från den orientaliska kupolarkitekturen (jfr
Byggnadskonst, sp. 334—335).
Romansk byggnadskonst- Fr. o. m. tiden
Skala 1:35 mill
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
