Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Franska språket - Ordförrådet - Franska språkets historia - Litt. - Franska stenarna - Franska Sudan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1043
Franska stenarna—Franska Sudan
1044
ständiga ström av s. k. lärda ord, som under
språkets alla perioder upptagits från latinet
(ange, diable, justice, miracle). De bilda ofta
dubbletter med populära ord (avoué—avocat,
chose—cause, aoüt—auguste). Ordbildningen
sker mest med hjälp av suffix och prefix.
Franska språkets historia sönderfaller i tre
perioder. Den fornfranska perioden, från
de äldsta minnesmärkena, Strassburgederna
av 842 och Eulaliasekvensen av omkr. 900,
t. o. m. 1200-talet, uppvisar en rik, på olika
dialekter skriven litteratur. Dialekten i
Ile-de-France ersatte som litteraturspråk
småningom de övriga och bildar utgångspunkten
för det franska riksspråket. Genom
norman-dernas erövring inkom franskan i England (jfr
Anglo-nor mandiska språket).
Vetenskapens, kyrkans och juridikens språk var
länge latinet, och först 1539 erkändes
franskan som officiellt språk. Den
medelfranska perioden, som omfattar 1300-, 1400- och
1500-talet. är en övergångsperiod. Språket
befinner sig i ett snart sagt kaotiskt tillstånd.
Den moderna franskans period, från
1600-talet till vår tid, strävar till
lagbundenhet och tukt i språket. Många
grammatiker arbetade under 1600-talet och även
sedermera på en sträng språkriktighet, och
måhända har franskan genom dem mist något
av den frihet, som är gagnelig för en sund
utveckling. Men å andra sidan äro vissa av
de egenskaper, som förskaffat franskan dess
stora prestige, i ej ringa mån att tillskriva
den trägna omvårdnaden om språket.
Viktigast för dess utveckling i rätt riktning
under 1600-talet voro de stora författarna
Cor-neille, Racine, La Fontaine, La Bruyère, Pascal
m. fl. Efter ett visst på 1600-talets reformer
följande stillastående inträdde med romantiken
en period av språklig förnyelse, och i våra
dagars Frankrike råder inom det språkliga en
livlig rörelse, som i sig innesluter möjligheter
till både ont och gott. Det varma intresse, som
fransmännen alltid ägnat sitt språk, torde dock
vara en borgen för att den nonchalans, som
utmärker en del moderna litteraturprodukter, icke
skall få varaktig betydelse för
språkutvecklingen. — F. anses sedan gammalt för ett klart
och logiskt språk. På samma gång erkännes
det vara ett vackert språk, särskilt lämpat
för fin och spiiituell konversation. Det bär
prägeln av en förnäm kultur och erbjuder de
bästa resurser lika väl för ett förfinat
umgänge som för intellektuell produktion inom
olika områden. Till följd av både dessa sina
egenskaper och Frankrikes förhärskande
ställning inom den europeiska politiken samt det
utomordentliga inflytande den franska
litteraturen under 1600- och 1700-talet utövade blev
franskan under denna tid i alla Europas
länder hovens, den högre societetens och
diplomatiens språk. I våra dagar har engelskan
övertagit en del av denna roll, men franskan
bibehåller alltjämt en framskjuten plats i det
internationella umgänget.
Litt.: F, Brunot, »Histoire de la langue
fran-gaise des origines ä 1900», I—V, VII, IX: 1
(1905—27; ännu ofullb.); Kr. Nyrop,
»Gram-maire historique de la langue frangaise», I—V:
1 (1899—1925); W. Meyer-Lübke,
»Histo-rische Grammatik der französischen Sprache»,
I—II (1908—21); Schwan-Behrens,
»Grammatik des Altfranzösischen» (11 :e uppl. 1919);
J. Gilliéron, »Atlas linguistique de la France»
(1902—12); F. Brunot, »La pensée et la
langue» (1922); F. Godefroy, »Dictionnaire de
Fancien frangais» (1801—1903);
Tobler-Lom-matsch, »Altfranzösisches Wörterbuch» (1915
ff.; under utgivning); W. Meyer-Lübke,
»Ro-manisches etymologisches Wörterbuch» (1911—
20); E. Gamillscheg, »Französisches
etymologisches Wöiterbuch» (1926; under utgivning);
W. v. Waitburg, »Französisches
etymologisches Wörterbuch» (1922; under
utgivning) ; »Dictionnaire de 1’Académie frangaise»
(7 :e uppl. 1878); É. Littré, »Dictionnaire de la
langue frangaise» (1863—77);
Darmesteter-Hatzfeld-Thomas, »Dictionnaire général de la
langue frangaise du commencement du XVII
siècle jusqu’ä nos jours» (1890—1900); E.
Hu-guet, »Dictionnaire de la langue frangaise du
seizième siècle» (1925; under utgivning); G.
Cayrou, »Le franqais classique. Lexique de la
langue du dix-septième siècle» (1923); F.
Schul-thess, »Fransk-svensk ordbok» (1814; många
uppl.) och »Svensk-fransk ordbok» (3:e, fullst.
omarb. uppl. 1921). E. S-f.
Franska stenarna, stengrund med fyr
(blixtfyr med aga-ljus) vid allmänna farleden
mellan Kanholmsfjärden och Dalarö.
Franska Sudän, fr. Soudan frangais, koloni
inom Franska Västafrika, omfattar delar av
Sudan kring övre Senegal och övre Niger
samt en stor del av v. Sahara; 923,500 kvkm,
2,634,874 inv. (1926); administrativ huvudort
Koulouba, andra viktiga orter Bamako, Kayes,
Timbuktu. F. är i stort sett ett jämnt
platåland ; s. delen faller inom den tropiska
savannregionen, n. delen är stäpp och öken.
Klimatet är hett och torrt (Timbuktu: jan. 21,7°C,
maj 34,7°; årlig nederbörd 229 mm).
Befolkningen, delvis nomadiserande, räknas till
su-dannegrerna (mandingo, songhay m. fl.) eller
hamiterna (tuareger, fulbe m. fl.); islams
inflytande är mycket stort. Jordbruket lämnar
majs, durra, ris, vete, bomull och jordnötter;
goda jordbrukstrakter äro Nigers
översväm-ningsområden. Nomadstammarna hålla stora
kreaturshjoi dar. Exporten värderades 1925
till 3 mill. frcs (jordnötter, levande djur,
kautschuk), importen till 80 mill. frcs
(industrialster, födoämnen). Förnämsta
kommunikationsleden bildas av Niger och järnvägen
Kouli-koro—Kayes(—Dakar). Jfr även art.
Franska Västafrika (med karta), Sahara
och Sudan. — De koloniområden, som nu
— sedan 1920 — kallas Franska Sudan, hette
åren 1904—20 Haut-Sénégal-Niger.
— Litt.: »Haut-Sénégal-Niger», utg. av F. J.
Clozel (5 bd, 1912).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
