Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fransk-tyska kriget 1870—71 - Fransk violinklav - Fransos - Fransysk - Fransyskan - Fransäs - Franz, Robert - Franzén, August - Franzén, Frans Mikael
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1067
Fransk violinklav—Franzén, F. M.
1068
svenska arbeten märkes H. Jungstedt,
»Kriget mellan Frankrike och Tyskland 1870
—71» (2 bd, 1898—1900). (M. B-dt.)
Fransk violinklav, g-klav på första linjen.
Fransös (ty. Franzose), fransman (äldre
el. ringaktande); fransoser, förr = syfilis.
Fransy’sk, äldre ord för fransk. — F. v
i-s i t, kort besök.
Fransyskan, av rostbiff, slaksida och
lårstycke begränsat långsmalt parti tvärs över
ett slaktat nötkreatur.
Fransäs [frarisä’s] (fr. frangaise, eg. fransk,
näml, kontradans), en serie
kontradanser, som på 1700-talet kom från England till
Frankrike, sedan även till Tyskland och
Sverige. Den utföres av flera par och har olika
turer, vid vilka de dansande fördela sig i
kadriljer (1 kadrilj = 4 par, uppställda i
fyrkant mitt emot varandra). Efter hand
dansades f. företrädesvis med paren uppställda i
rad mitt emot varandra. Nya turer
skapades: damombyte, promenad, r o n d e,
chaine m. fl. Många av dessa turer voro
endast promenad i olika figurer, varigenom
f. fick en viss likhet med den högtidligare
promenadpolonäsen. I allm. slutade
turerna med omdansning på plats. Ofta
in-lades i f. vals, polka eller galopp.
Anföraren skulle utropa turerna och i övrigt
leda dansen på ett trevligt och omväxlande
sätt. I Sverige dansades f. ganska allmänt
till omkr. 1900. L-a S.
Franz [-ts], Robert, tysk
sångkompositör (1815—92); från 1859
universitetsmusik-direktör i Halle. F:s sånger (över 350) i
Schu-mannstil blevo mycket populära; några sjungas
ännu. Monogr. av R. Bethge (1908).
Franzén, August, svensk-amerikansk
målare (f. 1863). Kom vid 18 års ålder till
Amerika, studerade sedermera i Göteborg för Carl
Larsson, därefter i Paris. F. är sedan 1891
bosatt i New York och har där blivit en
eftersökt och tongivande porträttmålare. G-g N.
Franzén, Frans Mikael, skald, biskop
(1772 ®/2—1847 w/s). F., son till en köpman
i Uleåborg, blev 13-årig student i Äbo, där
Porthan införde honom i siua humanistiska
och fosterländska strävanden. Efter att 1789
ha promoverats till magister tillbragte han
ett år i Uppsala, där han särskilt genom
Neik-ter och Höijer blev förtrogen med de nyaste
riktningarna inom filosofien och
»människo-forskningen». Hans egentliga debut som skald
ägde rum 1793, då Kellgren i
Stockholms-Posten med en utomordentligt berömmande
inledande not intog bl. a. »Människans
anlete», »Den gamle knekten» och »Selma», vilka
med ens gjorde F. berömd. En del av F:s
ungdomsdiktning är inspirerad av hans kärlek
till Margareta Tihleman, som dock snart gifte
sig med en annan, en annan del åter av hans
kärlek till hemmet och familjen; i alla dikter
skönjes en ren, ljus idealism, ofta präglad av
platonsk filosofi, och den åskådliga, färgrika
stilen vittnar likaså om att hos honom en
för
romantisk riktning segrat över den dittills i
Sverige härskande akademiska. Dessa
romantiska tendenser, som utvecklats hos honom
dels under intryck av Porthans, Neikters och
Höijers lärdomar, dels under läsning av
författare som Klopstock, Baggesen, Milton och
Shakespeare, stärktes sedan ytterligare under
en resa till Frankrike och England 1795—96,
då han fördjupade sin kännedom om den
engelska litteraturen. »Sång öfver grefve Gustaf
Filip Creutz», som vann Sv. akad:s stora pris
1797, betecknar i fråga om originalitet och
fantasiflykt höjdpunkten av F:s diktning.
Akademien, som blott efter många
betänkligheter prisbelönte dikten, krävde emelleitid
före tryckningen en grundlig omarbetning
enl. akademisk smak, och F. fogade sig häri.
Men från denna tid förlorade hans diktning
småningom mer och mer av sin friskhet och
blev i stället reflekterande och moraliserande.
Högst nådde han under den närmaste tiden
i siua »sällskapsvisor» (»Glädjens ögonblick»,
»Champagnevinet»). Under uti ikesresan hade
F. 1795 utnämnts till akademiebibliotekarie i
Åbo, och från 1798 förenade han med denna
befattning professuren i lärdomshistoria, som
han dock 1801 utbytte mot den i historia och
praktisk filosofi. Sedan 1794 var han
redaktör för Åbo Tidningar. Sin förlovning med
Elisabet Löfman från Vasa bröt han strax
efter det han gjort bekantskap med Lilli
Roos, en köpmansdotter från Gamlakarleby,
som 1799 blev hans hustru. Hon avled 1806,
och 1807 gifte han sig med Sofi Wester, änka
efter hans vän skalden Mikael Choræus; efter
hennes död 1829 ingick han ännu ett tredje gifte
(1831; med Christina Elisabeth Arwidsson).
Då Finland skilts från Sverige, beslöt F.,
som 1808 invalts i Sv. akad., att överflytta
till Sveiige; han utnämndes 1810 till
kyiko-herde i Kumla och lämnade Finland på
sommaren 1811. Dessförinnan hade han i ett band
»Skaldestycken» (1810) samlat ett urval av
sin diktning. Efter överflyttningen till
Sverige ägnade sig F. huvudsaki. åt sitt
prästkall. Han utnämndes 1824 till kyrkoherde i
Klara församling i Stockholm, då han även
utsågs till Sv. akad:s sekr., men flyttade tio
år senare som biskop till Härnösand (utnämnd
1831), där han tillbragte slutet av sitt liv.
F. utvecklade även under sin svenska tid en
rik poetisk alstring, som emellertid till värdet
icke kan mäta sig med hans äldre diktning.
Hans mest betydande dikter från denna tid
äro de sentimentala »Fannysångerna», som
han sammanfogade med några av
ungdomsdikterna till cykeln »Selma och Fanny».
Dessutom skrev han psalmer, stora episka dikter,
skådespel samt konservativa politiska och
ortodoxa religiösa lärodikter. Som sekr. i Sv.
akad. författade F. talrika minnesteckningar,
vilka utgöra hans viktigaste prosaskrifter.
F:s skrifter finnas till största delen
samlade i »Skaldestycken» (7 dir, 1824—61; ny
uppl. 1867—69), »Skrifter i obunden stil», I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
