Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Franzén, Frans Mikael - Franzén, Jöns - Franzensbad - Franzensfeste - Franzenskanalen el. Bačkikanalen - Franzos, Karl Emil - Frappera - Fras - Frasbrand - Frascati - Fraseologi - Frasering - Fraser island, Great Sandy island - Fraser river - Frater
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1069
Franzén, J.—Fräter
1070
(1835), »Predikningar» (5 bd, 1841—45),
»Minnesteckningar» (3 bd, 1848—60). — Litt.: C.
D. af Wirsén, »Minne af F. M. F.» (1887); G.
Castrén, »F. M. F. i Finland» (1902); A. M.
Rons, »Ett gammalt familjeai kiv» (1909); S.
Ek, »F:s Åbodiktning» (1916); E. Spjut, »F.
M. F.» (1925). — F:s porträtt återges på
vid-stående plansch. G-r C.
Franzén, Jöns, skolman (f. 1856 28/2).
Avlade folkskollärarexamen 1876 och
mogenhetsexamen 1884, blev 1877 ord. folkskollärare och
sedermera överlärare i Lund, var 1888—1905
tillika slöjdlärare vid Lunds
folkskollärarse-minarium och förordnades 1906 till
folkskolinspektör i Södermanland. Efter att ha som
sakkunnig, sekr. och ledamot deltagit i
folk-undervisningskommitténs arbete förordnades
F. 1913 till e. byråchef i Ecklesiastikdepai
te-mentet, där han 1917 blev kansliråd. Vid sitt
avsked därifrån 1923 övertog han
redaktörs-posten vid Svensk Läraretidning. F. var 1895
—1915 led. av Centralstyrelsen för Sveriges
allmänna folkskollärarförening och är sedan
1899 ordf, i föreningens litteraturkommitté,
som utgivit ett stort antal pedagogiska
skrifter. F., som särskilt verkat för en föi bättrad
lärarutbildning och för barnpsykologiska
undersökningar, har i tal och skrift flitigt
behandlat olika aktuella skolfrågor. Fr. Sg.
Fra’nzensbad [-tsonsbät] (tjeck. Frantiskovy
Låznè), stad och kurort i n. v. Böhmen, 5 km
n. om Eger, nära tyska gränsen; 3,141 inv.
(1921), mest tyskar. Är vackert beläget
mellan Erzgebirges och Fichtelgebirges skogrika
utlöpare; 450 m ö. h. F. har 18 hälsokällor
(starkt kolsyrehaltiga glaubersalt- och
koksaltkällor, delvis med hög järnhalt) och stora
kuranläggningar (badhus,
radiumemanatori-um, berömda gyttjebad m. m.). Säsong 16
april -15 okt.; årlig frekvens 16.000
kurgäster. F. anlitas för hjärtfel, kroniska
kvinnosjukdomar, neuralgi, blodbrist,
hudsjukdomar m. m. F. anlades 1793 och är uppkallat
efter kejsar Frans I.
Fra’nzensfeste [-ts-], it. Fortezza, italiensk
fästning i Sydtyrolen, vid floden Eisack, där
vägarna från Kärnten och Brennerpasset
mötas och Pusterdalbanan förenar sig med
Bren-nerbanan. F., före världskriget en av
centralpunkterna i Tyrolens försvarssystem mot
Italien, är nu italiensk gränsfästning mot
Österrike. Byggdes 1833—38; flera gånger
moderniserad. L. af P.
Fra’nzenskanalen [-ts-] el. B a c k i k a n
a-1 e n, kanal i n. Jugoslavien (Backa), från
Donau till nedre Theiss; 180 km lång. Från
F. leder Frans-Josefskanalen till Donau.
Franzos [fra’ntsås], Karl Emil,
österrikisk författare (1848—1904), tillhörande en
judisk släkt. Företog 1872—76 vidsträckta
resor till Ryssland, Balkanhalvön, Mindre
Asien och Egypten, bodde sedan i Wien och
Berlin som tidskriftsutgivare. Av F:s
romaner märkas »Aus Halb-Asien» (1876; »Från
Half-Asien», 1881), »Die Juden von Barnow»
(1877; »Judarne i Barnow», 1878), »Ein Kampf
ums Recht» (1881), »Der Präsident» (1884;
»Presidenten», s. å.), »Die Schatten» (1888;
»Skuggor», 1895), »Judith Trachtenberg» (1890;
»Judit», 1917) och »Der Pojaz» (1905; sv.
övers. 1924). F. målade färgrikt och
stämningsfullt miljöer och landskap, särskilt från
halvt eller helt barbariska länder. Han
förfäktade energiskt judarnas sak och den tyska
kulturen. Skicklig berättare, var han på
samma gång humorist. R-n B.
Frappera (fr. frapper, slå), slå med
förvåning, göra starkt intryck på (någon), falla i
ögonen; avkyla (viner etc.). — Frappant,
fr. [sv. uttal -a’rjt], slående, påfallande.
Fras (fr. phrase, grek. fra’sis, av fra’zeln,
visa, tala), uttryck, talesätt; klingande men
innehållslöst talesätt. Fras kallar A. Noreen
varje större el. mindre fonem, som är
inneslutet mellan två pauser i artikulationen. I
musiken förstås med f. en avd. av en
musikalisk period.
Frasbr and, se M j ä 11 b r a n d s e m f y s e m.
Frasca’ti, stad i ital. prov. Roma, s. ö. om
Rom; som kommun 11,100 inv. (1921).
Beläget 322 m ö. h. på n. sluttningen av
Alba-nobergen nedanför ruinerna av det gamla
Tusculum (se d. o.), är F. berömt för sitt
friska, härliga läge med utsikt över
Apenninerna, kampagnan och Rom. Talrika
palatsliknande villor stamma från 1500- och
1600-talet, ss. Villa Aldobrandini, Villa Tusculana,
Villa Falconieri m. fl. Betydande
trädgårdsodling. Säte för en kardinalbiskop. I närheten
det berömda klostret Grottaferrata (se d. o.).
— Jfr bilder på plansch vid sp. 1072.
Fraseologi (av fras, se d. o., och grek.
lo’gos, lära), (läran om) ett språks stående
uttryck och vändningar; samling av dylika;
uttryckssätt. — Adj.: Fraseolögisk.
Fiaséiing (jfr Fras). 1. (Språkv.) Att i
muntligt föredrag avskilja fraser och betona
deras delar riktigt och konstnärligt. — 2.
(Mus.) Musikalisk f., framhållande av de
musikaliska fraserna vid föredraget. F:s teori
har närmare utbildats av H. Riemann
(»Vade-mecum der Phrasierung», 1900) och A. Carpé.
Fraser island [fréFzor aiTond], G rea t
Sandy island, ö invid Australiens ö. kust;
bildar med fastlandet Hervey bay; 1,350 kvkm.
Fiaser liver [fréi’zo ri’vo], huvudfloden i
British Columbia, Kanada; 1,300 km lång.
Upprinner på gränsen till Alberta på
Yellow-headpasset (1,142 m), går först mot n. v.,
sedan mot s. och utfaller med ett delta i
Georgiasundet. I sitt övre lopp en forsande
bergström, rinner den, sedan den 320 km
från mynningen upptagit Thompson river, i
en djup kanjon. Från Yale, 130 km ovan
utloppet, blir F. segelbar; i deltalandet odlas
frukt och grönsaker på konstbevattnade fält.
F. är guldförande och har betydande laxfiske.
Fräter, lat., broder; munk, som ej är präst.
— Fraternisèra (fr. fraterniser), umgås
förtroligt (ofta i nedsättande mening).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
