Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fraternité - Fratres - Fratrior - Frauenburg - Frauenfeld - Frauenlob - Frauenstädt, Christian Martin Julius - Fraunhofer, Joseph von - Fraunhoferska linjerna - Fraustadt - Fravaschi - Fraxinus - Fray Bentos el. Independencia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1071
Fraternité—Fray Bentos
1072
Fraternité, fr., broderskap. Jfr Liberté.
Frätres, lat., bröder, medlemmar av ett
brödrasamfund. — F. arväles, se A r v a
1-bröderna. — F. commünis vi t a e, se
Bröder, Det gemensamma livets.
— F. i g n o r a’n tiae, se
Ignorantbröder. — F. minöres, minoriter, se F r a
n-ciskanorden. — F. praedicatöres,
»predikarbröder», se Dominikanorden.
Fratri’or (grek. fratri’ai, fräträi, frétrai,
eg. »broderskap»), den på blodsförvantskap
vilande lägsta samhällsorganisatoriska
enheten i det äldsta grekiska samhället,
huvudsaki. känd i Ättika. Här synes i äldre tid
kärnan i f. ha utgjorts av medlemmar av en
adlig släkt, till vilken folk av lägre härkomst
anslöt sig i kultföreningens form
(thiaso-t e r). Kleisthenes (se d. o.) berövade f. deras
politiska betydelse genom inrättandet av
geografiska enheter (se Demos) som
primärkommuner men lät f. bestå som ett slags
ecklesiastik kommun. Nyfödda barn och
nygifta kvinnor upptogos i fratriorna vid
Apa-turiefesten, och fratriorna förde förteckning
över sina medlemmar. Fratriorna hade
egendom och vissa kulter. M. Pn N-n.
Frau’enbu g [-bork], stad i Östpreussen,
på s. ö. stranden av Frisches Haff; 2,264 inv.
(1925). Invid staden ligger Do m • Fr
auen-b u r g, säte för biskoparna av Ermeland; i
dess ståtliga gotiska domkyrka Kopernikus’
grav. — F. gav sig åt Gustav II Adolf i
juli 1626, och dess hamn lydde under
Sverige 1629—55. Under Karl X Gustavs polska
krig besattes F. av svenskarna 1655 men
överlämnades 1656 till kurfursten av
Bran-denburg. L. W:son M.*
Fråu^nfeld [-fält], huvudstad i schweiz.
kant. Thurgau, vid Murg; 8,711 inv. (1920).
Artilleridepå.
Fråu’enlob [-låp], binamn på tyske
mäster-sångaren Heinrich von Meissen (omkr.
1250—1318), vars dikter (utg. 1843), lärda och
dunkla, förhärliga kvinnorna.
Fråu’enstädt [-Jtät], Christian Martin
Julius, tysk filosof (1813—79). Levde från
1848 som privatlärd i Berlin och höll enskilda
föreläsningar. F. hade sin egentliga betydelse
som utbredare av Schopenhauers åsikter
genom »Briefe über die Schopenhauer’sche
Philosophie» (1854). I vissa punkter, särskilt inom
etiken, avvek han dock från sin mästare,
särskilt i »Neue Briefe über die
Schopenhauer’-sche Philosophie» (1876). Efter Schopenhauers
död utgav F. enl. dennes uppdrag och plan
hans »Werke» (6 bd, 1873—74; ny uppl. 1891)
samt redigerade en del av dennes efterlämnade
skrifter, brev och fragment. F. utgav även
ett »Schopenhauerlexikon» (2 bd, 1871). S-e.*
Fråu’nhofer [-häfor], Joseph von, tysk
instrumentmakare och vetenskapsman (1787
®/3—-1826 7/fl). Blev 1798 lärling i en optisk
verkstad och fick sedermera anställning i en
fabrik i München för tillverkning av
matematiska och fysikaliska instrument. 1809 upp-
rättade han i förening med Reichenbach och
Liebherr det sedermera mycket berömda
optiska institutet i
Be-nediktbeuern, av vilket
han snart blev ensam
ägare. Institutet
flyttades 1819 till
München, där F. 1823 blev
prof, och konservator
vid univ:s fysiska
kabinett. Han adlades 1824.
-— Som optiker
sysslade F. mest med att
förfärdiga akromatiska
linser och nådde
därvid utmärkta resultat.
För dessa arbeten måste F. ha tillgång till
homogent ljus och upptäckte vid de med
anledning därav företagna undersökningarna av
solljusets spektrum i detta de mörka, efter
honom benämnda Fraunhoferska
linjerna (se d. o.), vilket gav uppslag till
hela spektralanalysen. F. studerade även
dif-fraktionsfenomenen och fann då bl. a., att
man medelst ett galler av fina trådar kan
framställa ett spektrum. Litt.: A. Seitz, »J.
F. und sein optisches Institut» (1926). K. L.*
Fi åu’nhoferska linjerna [-håfor-], de mörka
linjerna i solljusets spektrum. De iakttogos
först av W. H. Wollaston (1802) men föllo
i glömska. J. v. Fraunhofer (se ovan)
observerade dem 1814 ånyo och då till
betydligt större antal. Fraunhofer betecknade
de tydligast framträdande linjerna med
bokstäverna A-H. I rött ligga linjerna A, a och
B, på gränsen mellan rött och orange C;
D-linjen ligger i den gula, E och b i den gröna,
F i den blå färgen samt G och H i den
violetta. Jfr Spektrum (med bild). K. L.*
Fiåu’stadt [ Jtat], stad i ö. Tyskland,
Grenz-mark Posen-Westpreussen; 7,541 inv. (1925).
Lydde 1342—1793 under Polen. Här vunno
svenskarna (9,400 man) under Rehnschiöld 3
febr. 1706 en lysande seger över en förenad
sachsisk och rysk här (18,300 man) under den
sachsiske generalen von Schulenburg. Litt.:
»Karl XII på slagfältet» (4 bd, 1918—19).
Fravaschi, avestaspråket (pehlevi fravahr,
npers. farvar, ferver), iransk myt.,
livsväsen-det, själen, anden i människan, fattad såsom
en liten varelse, som kan lämna kroppen och
som fortlever efter döden; skyddsande,
motsvarande nordbornas fylgja; anden i allting:
»allt har sin f.». »De frommas fravaschier»
hjälpa de fromma i arbete och strider. I
mängd uppträda fravaschier som beskyddare
av växtlighet, vattendrag, stjärnor och alla
Ormuzds skapelser mot de onda makterna. Jfr
N. Söderblom, »Les fravashis» (1899). N. S.
Fra’xinus, bot., se Ask.
Fray Bentos [fra’j <yä’ntås] el. I n d e p
en-d e n c i a, huvudstad i dep. Rio Negro,
Uruguay, vid floden Uruguay; omkr. 7,000 inv.
(1924). Centrum för landets
köttkonserve-ringsindustri.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
