Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fredenheim, Carl Fredrik - Fredensborg - Fredenstierna (Schütz), Adam - Frédéric, Léon - Fredericia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1075
Fredensborg—Fredericia
1076
ling ägas av Kungl. bibi, och Riksarkivet;
brevväxlingen med fadern trycktes 1901 av
H. Schiick. K. E. Leinberg utgav »F:s
dagboksanteckningar under en resa till Åbo 1785
samt utdrag ur hans konceptbiografi» (1902;
i Sv. litt.-sällsk :s i Finland förhandi. och
uppsatser, bd 15). Jfr L. Looström, »I svenska
konstnärskretsar» (1916). G-gN.
Fredensborgs slott.
Fredensborg, danskt kungligt slott i n. ö.
Själland, på s. ö stranden av Esrom sö.
Uppfördes 1719—24 till sommarresidens av
Fredrik IV fritt efter N. Tessin d. y:s första
utkast till Frederiksbergs slott; fick namn
efter den 1720 avslutade freden med Sverige.
Fredrik V utvidgade det betydlig 1752 ff.
Särskilt 1883—95 var F. skådeplats för många
furstebesök inom Kristian IX :s familjekrets.
Stor och vacker park (83 har). Framför
slottet har uppstått en köping (1,499 inv.
1925). E. Ebg.*
Fredenstierna (före adlandet S c h ü t z),
Adam, ämbetsman och politiker (1685—1772).
Föddes i Viborg, ingick i Svea hovrätt 1708
och blev advokatfiskal i riksbanken 1716. Då
G. Gyllencreutz och P. Ribbing m. fl. 1716
i hemlighet planlade en ny författning, var
F. deras sekr. Han adlades 1726 och blev 1736
hovrättsråd i Svea hovrätt. F., som tillhörde
Bissens staty ”Den tapre landsoldat” innanför vallen i Fredericia.
mösspartiet, var en av
de frihetstidspolitiker,
som av partihat
drevos till landsförrädiskt
handlingssätt. I
samband med S.
Åker-hielms avgång som
riksråd och
underhandlingar med ryske
ministern Panin
insände F. till Panin en
detaljerad plan för
ett ryskt anfall mot
Stockholm i syfte att framtvinga ledande
mössors insättande i rådet, tronföljarskifte
m m. Förs’aget översändes av Panin 23 maj
1749 till Ryssiand. F. uppmanade särskilt till
ryskt överfall på Finland och framhöll på
hösten s. å., att en lantdag borde
sammankallas där. F:s motiv var dock icke
separatistiska strävanden utan enbart önskan att
till varje piis störta hattarna. F. blev 1752
titulär och 1755 ord. justitiekansler; som
sådan fördömde han 1756 skarpt de finska
synpunkterna i striden om biskopsval i Åbo. Han
blev 1758 president i Åbo hovrätt, 1768 i Svea
hovrätt. Litt.: H. Hjärne, »Storpolitiska
villo-bilder från frihetstiden» (i Nord. Tidskr.
1889); J. R. Danielson-Kalmari, »Finland
under gustavianska tiden», I (1925). B. H-d.
Frédéric [-ri’k], L é o n, belgisk målare (f.
1856). F. visar påverkan av gammal flamsk
konst men därjämte kraftig realism,
energisk karaktärsskildring och modernt
frilufts-studium. Han inlägger gärna poetisk och
symbolisk betydelse även i alldagliga motiv.
Bland hans verk äro »Lantmannens liv»,
»Även folket skall se solen», »Källan» (ett
myller av små nakna barn som symbol för
naturens fruktsamhet). Han förenar bred och
stor hållhing med minutiös detaljskildring.
Representerad i belgiska museer och i
Luxem-bourgmuseet i Paris. G-g N.
Fredericia, stad i
Jylland vid smalaste delen
av Lilla Bält; 18,454 inv.
(1925). Anlädes som
fästning 1650 (till 1664 F r
e-deriksodde). Sedan
1864 är F. öppen stad (dock
kvarstå vallar och
bastioner) och har växande
industriell betydelse
(gjute-rier, metallarbeten m. m.);
järnvägsknutpunkt,
överfartsort till Fyn (ångfärja
till Strib). — F. öppnades
av Fredrik V för
främmande trosbekännare och har
ännu en katolsk och en
fransk-reformert
församling. H. Bissens staty »Den
tapre landsoldat» (se bild
vid art. B issen, H. V.)
restes i F. 1858. A. B-n.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
