Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fredholm, Johan Henrik Gotthard - Fredin, Nils Edvard - Fredlös - Fredlöshet - Fredman, Jean, och Fredmans epistlar - Fredmundbergsfältet - Fredrek på Rannsätt - Fredrik (översikt) - Fredrik I (konung av Sverige)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1081
Fredin—Fredrik I
1082
Beaktansvärda äro hans motioner om statens
upphandlings- och entreprenadväsen (1887),
som ledde till en författning i ämnet, och
om statens pensionsväsen (1897). Hans arbete
»Arbetarelagstiftningen och
fabriksinspektionen i utlandet» (1890) fick betydelse för den
svenska fabriksinspektionens ordnande. Ths.*
Fredin, Nils Edvard, författare (1857—
89), tidningsman. Fick 1888 Sv. akad:s stora
pris för »Vår Daniel», som behandlar Daniel
Buscovius’ tåg till Särna 1644. Postumt
utgå vos »Vår Daniel och andra dikter» (1889;
med biogr. av J. A. Runström),
»Efterlem-nade dikter» och skådespelet »Biltog» (1890).
En smidig formtalang, närmast påverkad av
Snoilsky, var F. en skicklig översättare
(»Skilda stämmor», 1884). R-n B.
Fredlös, fridlös. Se Fredlöshet. — De
fredlöse, beteckning för danske konungen
Erik Klippings mördare; se Erik, sp. 976.
Fredlöshet, jur. (fsv. friplösa, av friplös),
var hos de germanska folken i äldre tid en
följd av vissa brott och innebar, att den
fredlöse ställdes utanför rättssamhällets skydd,
utanför dess frid (se d. o.), blev utstött (fsv.
utlægher), hänvisad till obygden med
varg-namn (isl. var gr). F. inträdde vid svårare
brott och vid lättsvägran. Dess innebörd var
olika för olika folk och under olika tider.
En sträng form av f. medförde ej blott att
den fredlöse oskyddad ställdes inför den
förorättades hämnd utan även att han ansågs
för var mans fiende samt att hans egendom,
såväl fast som lös, fråntogs honom. Hans
hustru ansågs som änka, hans barn som
faderlösa. Vid mildare former gällde den endast
tills försoning ingåtts genom erläggande av
böter, avsåg blott visst område eller medförde
förmögenhetsförlust endast av lösegendom.
Om f :s betydelse för utbildningen av den äldsta
germanska offentliga straffrätten ha uttalats
vitt skilda rättshistoriska åsikter. — F.
förekom i stor utsträckning i de svenska
landskapslagarna, bl. a. vid edsöresbrotten (se
E d s ö r e), kvarstod i ett mindre antal fall
i landslagen men övergiek genom praxis
alltmera till landsflykt. När 1734 års lag i ett
par fall alltjämt stadgade f., innebar detta
i verkligheten, att den fredlöse jämställdes
med den landsförviste (se
Landsförvisning). Litt.: C. J. Schlyter, »Utkast till
edsöreslagarnas historia» (i Juridiska Afh., I,
1836); A. O. Winroth, »Föreläsningar i
straffrätt» (1889); K. v. Amira, »Grundriss des
ger-manischen Rechts» (3:e uppl. 1913; i
»Grundriss der germanischen Philologie», 5) och »Die
germanischen Todesstrafen» (i bayerska
vet.-akad:s »Abhandlungen. Philosoph.-philolog.
und hist. Klasse», bd 31: 3, 1922). K. G. Wn.
Fredman, Jean, urmakare (1712—67), och
Fredmans epistlar, se Bell man, sp. 1222—23.
Fredmundbei gsfältet, järnmalmsfält i
Ludvika socken, Kopparbergs län, ö. n. ö. om
Blötbergsfältet (se d. o.). De största
delägarna i fältets gruvor äro bergverks-a.-b.
F. .hertigar av
Holstein-Gottorp ............1094
F., prins av
Nederländerna ..............1095
F., kurfurstar av Pfalz 1095
F., kurfurstar och ko.-
nungar av Sachsen 1096
F., tysk-romerska
kejsare och tyska
konungar .............1097
F. III, tysk kejsare, ko-
nung av Preussen... 1100
F. I, konung av
Würt-temberg.............1101
F., ärkehertig av
Österrike ...............1102
Vulcanus, Stora Kopparbergs bergslags a.-b.
och gruv-a.-b. Dalarne. G. H-r.
Fredrek på Rannsätt, pseud. för F. A.
Dahlgren (se d. o.).
Fredrik, kejsare, konungar, furstar o. s. v.
Artiklarnas inbördes ordning framgår av
nedanstående översikt.
sp.
F. I, konung av Sverige 1082
F., svensk arvprins, se
F. Adolf............1084
F. (och F. Kristian),
hertigar av
Augus-tenborg, se d. o. ...1084
F., storhertigar av Badenl084
F., kurfurstar av
Bran-denburg oeh
konungar av Preussen .....1085
F., dansk-norska och
danska konungar ...1088
F., dansk arvprins ... 1093
F., dansk kronprins... 1094
F., engelska prinsar... 1094
F. II, lantgreve av
Hes-sen-Homburg ........1094
Om Fredrik Adolf, Fredrik August, Fredrik
Frans, Fredrik Henrik, Fredrik Karl och
Fredrik Vilhelm se dessa ord.
Fredrik I, konung av Sverige, lantgreve av
Hessen (1676 17/4—175 1 25/a), son till
lantgreven Karl av Hessen och Maria Amalia av
Kurland. Var född i Kassel, deltog i spanska
tronföljdskriget på koalitionens sida och vann
därvid anseende som en personligen tapper
och dugande militär. 1700 äktade han Luise
Dorotea av Preussen, Fredrik I:s dotter, men
blev änkling 1705 och ingick 24 mars 1715
i Stockholm nytt giftermål med prinsessan
Ulrika Eleonora, syster till Karl XII.
Förhållandet mellan F. och Karl blev åtm. till det
yttre gott. F. deltog i fälttåget i Norge 1716,
blev svårt sårad vid Höland och fick s. å.
titeln generalissimus över svenska krigsmakten.
F:s ställning i Sverige var dock intill Karl
XII:s död rätt bekymmersam. Karl visade ej
någon benägenhet att utse Ulrika Eleonora
till sin efterträdare, och F. befarade
tvärtom, att Karl under påverkan av Görtz
ämnade göra sin systerson Karl Fredrik av Hol-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
