Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fredrikshov - Fredriksnäs - Fredrikson, Johan Gustaf - Fredriksskans - Fredriksson, Nils - Fredrikstad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1109
Fredriksnäs—Fredrikstad
1110
marna av Anjalaförbundet), tyghus, magasin
för spannmål och troféer samt som kasern
(för Svea livgarde 1802—88). E. L-k.
Fredriksnäs, herrgård i Gryts socken,
Östergötland; 2,475 har, därav 328 har åker;
tax.-väide 406,500 kr. (1926). Kallades till
1700-talets slut Marsäter och tillhörde på
1600-talet ätten Dufva, från 1700-talet till 1830
ätten Rehbinder.
Fredrikson, JohanGustaf, skådespelare
och teaterledare (1832 31/7—1921 B/u), född i
Stockholm. F. blev 1851 student i Uppsala,
avlade 1860 kameralexamen, debuterade 4
nov. 1862 på Kungl.
teatern som Duplessis
i »Min tants planer»
och var 1863—77 samt
1878—87 anställd vid
de kungl. teatrarna,
1879—84 även som
intendent vid
Dramatiska teatern. Han
ägnade sig 1877—78 åt
gästspel, var 1887—88
anställd vid Stora
teatern i Göteborg, 1888
—98 verkst. dir. i
Dra
matiska teaterns association, från 1891 med
ensam bestämmanderätt, gästspelade 1898—
1904 och ledde 1904—07 på egen risk
Dramatiska teatern. F. uppträdde sedan mera
tillfälligt som gäst, bl. a. i Köpenhamn 1912, i
Helsingfors, Åbo och svenska landsorten samt sist
på Intima teatern 1917. F. utgav »Dramatiska
småsaker» (1892; översättningar) och
»Teaterminnen» (1918). Han testamenterade 1912 sin
kvarlåtenskap till de sceniska artisternas
ålderdomshem Höstsol (se d. o.). Bland F:s
roller må nämnas Gaston i »Klädeshandlaren
och hans måg», Olivier de Jalin i »Falska
juveler», Raymond i »Sällskap där man har
tråkigt», Brichanteau i »En parisare», Des
Prunelles i »Vi skiljas», greve Trast-Saarberg
i »Ära», von Keller i »Hemmet», doktor
Martens i »Ungdomsvänner», Bolingbroke i »Ett
glas vatten», Moritz av Sachsen i »Adrienne
Lecouvreur», Fouché i »Madame Sans-Gène»,
de Ryons i »Damernas vän», Almaviva i
»Fi-garos bröllop», Riis i »Det nya systemet»,
Stens-gaard och kammarherre Bratsberg i »De ungas
förbund», Helmer och Rank i »Ett dockhem»,
Relling i »Vildanden» och Guldstad i »Kär-,
lekens komedi». F. var den dominerande
personligheten i sin tids svenska teaterliv. Han
satte intill sekelskiftet sin prägel på
repertoaren, och hans inflytande på spelstilen
spåras ännu. Det var den franska komedien från
Scribe och Augier till Dumas d. y., Sardou
och deras efterföljare, som var hans
kungarike, och där härskade han suveränt med
makten av sin överlägsna intelligens, sin
kultiverade smak, sin esprit, sin elegans och sin
naturligt mänskliga, starkt personliga
framställningskonst, vars främsta hjälpmedel voro en
mönstergill diktion och en slagfärdig, till
virtuositet driven men av temperament och
humor alltid genomstrålad replikkonst. Som
teaterledare var F. i högsta grad
representativ, urban och populär, och även om hans
sympatier för den moderna franska skolan
väl starkt inverkade på repertoarvalet, skall
det å andra sidan icke glömmas, att under
hans inflytande gamla »Dramaten» just i
denna repertoar nådde mästerskapet. G. K-g.
Fredriksskans. 1. Fordom skans på en
holme vid inloppet till Gävle. Påbörjades
1717 och kunde redan s. å. med sin eld
avvisa en rysk flottilj samt föranledde ryssarna
att 1721 segla förbi staden utan att angripa.
1863 bortfördes bestyckningen, och 1892
överläts F. till staden, som för sin nya
hamnbyggnad lät rasera den. — 2. Förr skans vid
Kalmar (se d. o.). (L. af P.)
Fredriksson, Nils, industriman,
skoladmi-nistrativ ämbetsman (f. 1870 ls/4). Genomgick
1888—91 Tekniska elementarskolan i Malmö
och var 1893—1919 anställd hos a.-b. Åbjörn
Anderson i Svedala, till vars snabba och
starka utveckling han genom
uppslagsrikedom, energi och organisatorisk begåvning i
hög grad bidrog. Särskilt intresse ägnade han
åt tegelindustrien. På F:s initiativ
upprättades 1903 i Svedala den första
tegelmästar-skolan i Sverige. Jämväl åt torvfrågans
lösning har han ägnat uppmärksamhet.
Grundligt förtrogen med industriens
organisatoriska problem samt frågan om
utbildningen av industriens arbetskrafter, har F.
genom skrifter, tidskriftsuppsatser och
föredrag sökt sprida kännedom om dessa
spörsmål och främja deras lösning. Han deltog
1916—17 i det sakkunnigarbete, som
utmynnade i den av riksdagen 1918 i huvudsak
antagna propositionen om praktiska
ungdomsskolor. S. å. kallades F. att som
undervisningsråd och chef för den nyskapade
avdelningen för yrkesskolväsendet inom
Skolöverstyrelsen leda det omfattande organisatoriska
arbete, som erfordrades för det nya
skolprogrammets förverkligande. Han har utgivit en
mängd skrifter av tekniskt, organisatoriskt,
socialpolitiskt, ekonomiskt och pedagogiskt
innehåll. F. biträdde 1926 och 1927 som
utländsk sakkunnig en av Irländska fristatens
undervisningsminister tillsatt kommission för
utredning om ordnandet av den tekniska
undervisningen i fristaten. K. E. S-g.*
Fredrikstad, stad i Norge, Östfold fylke,
vid Glommen nära dess mynning; 15,563 inv.
(1920), med förstäder 36,949 inv. Är
huvudort i ett tätt bebyggt träindustridistrikt och
Norges främsta träexporthamn. Äldsta delen
är Gamlebyen på ö. älvstranden med
fästningen Kongssten, kaserner och förråd. På
v. stranden ligger Vestre F., tidigare förstad,
numera F:s affärscentrum; här ligga
järnvägsstationen, ett gammalt fort m. m. F:s
förnämsta industrianläggningar äro sågverk,
tegelbruk och kemiska fabriker. Exporten
hade 1925 ett värde av 81,404,910 kr. (M. H.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
