Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fredriksberg (herrgård) - Fredriksberg (sulfitfabrik) - Ferdriksborg - Fredrikshald - Fredrikshamn - Fredrikshov
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1107
Fredriksberg—Fredrikshov
1108
Gamla
Fredriksborgstor-net. Efter modell.
har åker; tax.-värde 551,300 kr. (1926). Stor
utsädesodling. Ägare firman W. Weibull.
Frediiksberg, sulfitfabrik i s. v. Dalarna,
Sävsnäs socken. Ingår i Gravendalsverken.
Fredi iksborg. 1. Befästning vid inloppet
till Stockholm. Sedan under början av
1700-talet enklare befästningar anlagts till skydd
för den viktiga inseglingen till Stockholm vid
Oxdjupet, beslöto
ständerna 1723
uppförandet av en större
permanent befästningsan-läggning, bestående av
högst uppe på platån
ett stort murat torn
och vid stranden två
kaponjärer, förenade
med en tenalj. Tornet,
av vilket rester ännu
kvarstå, var en ståtlig
befästning i två
våningar med gevärsgal-
lerier vid foten samt takbatteri. Befästningarna
blevo färdiga 1735. Verken ha sedermera fått
förfalla, och materialierna ha använts till
andra befästningar i trakten (jfr
Oskar-F redr iksborg). — 2. Strandverk vid
Marstrand, uppföi t 1734—79. 1782 fingo judarna
i Marstrand tillstånd att hyra en lokal i F.
till synagoga. Verket har nu försålts till
tomter. L. W :son M. (L. af P.)
Fredrikshald, stad i s. ö. Norge, har enl.
stortingsbeslut 1927 återtagit namnet
Hai-den (se d. o. och F r e d r i k s t e n).
Fredrikshamn, fi. IIa’mina, stad i Viborgs
län, Finland, vid en bukt av Finska viken;
34 kvkm, 3,792 inv. (1925), nästan alla
finsktalande. Stadscentrum bevarar den forna
fästningens regelbundna stadsplan, en åttkant
med gator, som utstråla från ett centralt
torg,-varpå rådhuset står. Rätt betydande export
av sagvirke och props; järnväg till Inkeroinen
på Kotka—Kouvolabanan. Garnisonsort.
Fredrikshov.
Från mitten av 1600-talet fanns i
Veckelaks (fi. Vehkalahti) en obetydlig stad, vilken
h. o. h. förstördes under Karl Xll:s krig med
Ryssland. Sedan Viborg genom freden i
Nystad (1721) avträtts till Ryssland, önskade
svenska regeringen leda ö. Finlands handel
från Viborg till Veckelaks och gav därför
denna ort betydande privilegier (18 juli 1723).
Staden fick namnet F. efter Fredrik I.
Uppstäderna Villmanstrand och Nyslott blevo
marknadsplatser under F., som hastigt
uppblomstrade och blev säte för en livlig
tjär-export. Redan 1722 hade vid Veckelaks
befästningar börjat anläggas. Planen var
emellertid för vidlyftig och byggnadsmaterialet av
sparsamhetsskäl endast sand, torv och
faski-ner. Vid krigsutbrottet 1741 voro vallarna så
dåliga, att man kunde rida över dem.
Försvarsverken befunnos ohjälpliga, varför F.
övergavs och brändes (28 juni 1742). Numera
äro befästningarna sedan länge nedlagda. —
Sedan F. genom freden i Åbo (1743) förenats
med Ryssland, gick det hastigt nedåt, och
även sedan »Gamla Finland» 1811 förenats
med det övriga landet, återvann F. endast i
ringa mån sin förra betydenhet. Under
1800-talet var staden mest känd som säte för
Finska kadettkåren, en ur G. M. Sprengtportens
krigsskola på Haapaniemi framgången
militär läroanstalt, som 1821 nyorganiserades i F.
och 1903 upplöstes av generalguvernör
Bob-rikov. — 15 maj 1790 angrep och slog Gustav
III med skärgårdsflottan den vid F. förlagda
ryska eskadern. I F. slöt 17 sept. (n. st.) 1809
Sverige fred med Ryssland (se E. Hamnström,
»Freden i F.», 1902). Under upproret i
Finland 1918 var F. »de rödas» sista tillflyktsort
och erövrades definitivt av »de vita» 4 maj.
— Litt.: S. Nordenstreng, »F:s stads historia»
(3 bd, 1908—11). O. Brn; L. W:son M.*
Fredrikshov [-hav], staten tillhörig
egendom vid Fredrikshovsgatan, Oskars
församling, i Stockholm. Huvudbyggnaden (se bild)
disponeras nu av arméns
inten-denturförråd i Stockholm för
förläggning av första
intendentur-kompaniet m. m.; i flygeln har
Krigshovrätten sina lokaler. —
Tomten, ursprungligen större,
skänktes 1652 av drottning
Kristina till Jean de la Vallée, som
där anlade lustträdgård med
värdshus. Detta arrenderades av
vin skänken Fredrik Hoff, efter
vilken F. skall ha fått sitt namn
(se uppsats av Ivar Simonsson i
Holmia 1918, s. 63). Fredrik I
blev 1733 ägare till området och
uppförde F:s slott, den nuv.
huvudbyggnaden, som 1772—76
om-och tillbyggdes av Adelcrantz
för änkedrottning Lovisa Ulrikas
räkning. F. har sedermera
använts omväxlande som fängelse
(bl. a. för de arresterade medlem-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
