Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fredsrörelsen - Fredsstyrka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1127
Fredsstyrka
1128
Fredsmonumentet på svensk-norska gränsen vid
invigningen 1914.
förening bildades 1898 men uppgick 1911
i det då konstituerade Svenska
fredsförbundet, vilket i sin tur 1919 uppgick
i Svenska föreningen för
Nationernas förbund (se d. o.). Sveriges
fredsförbund, som bildades i Örebro 1905
och till organ hade Svensk Fredstidning,
upphörde 1909, varvid dess medlemmar i stort
antal anslöto sig till Svenska treds- och
skiljedomsföreningen. Dessutom bildades
Sveriges kristliga fredsförbund 1917
och Svenska skolornas
fredsförening 1920 (en fortsättning av
Svenska lärarinnors fredsgrupp, bildad
1916). Den vill bland lärare och skolungdom
väcka intresse för fredssaken genom föredrag,
undervisning, diskussioner m. m.
Internationella kvinnoförbundet för
fred och frihet, bildat på en kongress
i Haag 1915, äger en svensk avd. — Dansk
fredsförening bildades 1882. Danska
f:s främste man var en lång följd av år
Fre-derik Bajer. Norges fredsförening
stiftades 1895.
Gemensamma nordiska fredsmöten
ha flera gånger hållits av de nordiska
fredsorganisationerna, det första i Göteborg 1885.
På ett dylikt möte i Oslo 1912 beslöts att till
minne av den hundraåriga freden mellan
Sverige och Norge resa ett monument på
svensknorska gränsen 1914. Medel insamlades, och
mindre bidrag beviljades av svenska
riksdagen och norska stortinget. Monumentet
uppfördes på gränsen, mellan Charlottenberg
och Magnor, och invigdes 16 aug. 1914. Vid
monumentet ha fredsmöten upprepade gånger
ägt rum. I okt. 1918 tillkom en
samarbetsorganisation mellan de nordiska
fredsföreningarna, Nordiskt fredsförbund.
Vid många tillfällen har sv. riksdagen haft
anledning att taga ståndpunkt i fredsfrågan.
Andra kammaren biföll 1874 en motion av
J. Jonasson i Gullaboås om anmodan till
regeringen att taga skiljedomssaken under
övervägande. En 1883 av K. P. Arnoldson
och K. A. Adelsköld väckt motion om Sveriges
neutralisering avslogs mot 53 röster i Andra
kammaren. Skiljedomsanbudet från Amerika
1890 förkastades med stor majoritet i Första
och knapp majoritet i Andra kammaren.
S. A. Hedins motion 1899 om inledande av
underhandlingar om samfälld deklaration av
de tre skandinaviska ländernas principiella
och permanenta neutralitet avslogs i Första
kammaren utan debatt, i Andra kammaren
mot 62 röster. E. Wawrinskys motion om
anslag till fredsbyrån i Bern bifölls av
riksdagen 1901. Bland senare förslag i
fredsbevarande syfte må erinras om motioner av
borgmästaren C. Lindhagen om skiljedom,
avrustning, världsparlament m. m. — Om Sveriges
anslutning till folkförbundet se
Nationerna , förbund. Allmän tillfredsställelse
väckte de med Danmark, Finland och Norge
avslutade konventionerna om
undersöknings-och förlikningsförfarande i tvister (1924) samt
om undantagslös skiljedom (1925—26).
Litt.: J. Bloch, »La guerre» (1899; sv. övers,
i utdrag s. å.); C. Sundblad, »Svenska f:s
historia» (3 bd, 1903—19); A. H. Fried,
»Hand-buch der Friedensbewegung» (2 bd; 2:a, helt
omarb. uppl. 1911—13); Anna Wicksell,
»Av-rustningssträvandet och fredsarbetet» (1912);
Carnegie Endowment Yearbook (från 1912);
Ch. Richet, »Kriget — det förgångna, freden
— framtiden» (sv. övers. 1914); K. Sandstedt,
Nordisk fredskalender, årg. 1—3 (1915—20);
E. Wawrinsky, »Den svenska riksdagens
in-terparlamentariska grupp 1892—1917» (1917).
Bland tidskrifter märkas Die Friedenswarte
(Berlin), La Paix par le Droit (Nimes), Herald
cf Peace (London), Advocate of Peace
(Washington), Headway, Journal of the League of
Nations Union (London), Holländische
Nach-richten. Organ des Nederlandsche Anti-Oorlog
Raad (Leiden), Meddelanden rörande
Nationernas förbund, utg. av Svenska föreningen
för Nationernas förbund (Stockholm), Nya
Vägar, utg. av Svenska freds- och
skiljedomsföreningen (Stockholm), och World Peace
Foun-dation’s Pamphlet Series (Boston). F. K. J.
Fredsstyrka, den styrka av officerare,
underofficerare, manskap och hästar, vartill en
armé uppgår i fredstid; f. brukas även för
att beteckna styrkan i fred av arméns
särskilda truppförband. Angivandet av en armés
f. är möjligt eg. blott då det gäller ett land
med värvad armé eller med så lång
värn-pliktstid (ett år och därutöver), att arméns
numerär är täml. konstant och sväller ut blott
vid vissa korta perioder, ss. repetitionsöv-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
