Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fredsrörelsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1125
Fredsrörelsen
1126
national conciliation (New York). 1910
grundade Edwin Ginn i Boston The World peace
foundation, som särskilt gjort sig förtjänt om
fredssaken genom sin skriftserie. S. å.
tillkom den väldigaste av alla stiftelser till
fredstankens främjande, näml. Carnegie endowment
for International peace (se d. o.), som 14 dec.
1910 grundlädes av Andrew Carnegie genom
en donation av 10 mill. doll. Genom sina
kolossala resurser har stiftelsen kunnat driva
en litterär propaganda av stora mått och
lämna ansenliga understöd åt
fredsorganisa-tioner i skilda länder.
De mest betydande utländska
fredsorganisa-tionerna voro vid tiden för världskrigets
utbrott: Peace society, International arbitration
league, International arbitration and peace
association (London), Société frangaise pour
1’arbitrage entre nations (Paris), Association
pour la paix par le droit (Nimes), Ligue
Internationale des pacifistes catholiques (Lyon),
Ligue Internationale de la paix et de la liberté
(Bern), Unione Lombarda (Milano),
österrei-chische Friedensgesellschaft (Wien), Deutsche
Friedensgesellschaft (Berlin), American peace
society och American society for the judicial
settlement of international disputes
(Baltimore). — Vid sidan av dessa verkade de mera
folkrättsligt intresserade Institut de droit
international (se d. o.), American society of
international law (Washington) samt American
institute for international law, som sedan 1915
består av representanter för sällskapen för
internationell rätt i samtliga amerikanska
republiker, 5 från varje stat. — En Académie
de droit international (se Folkrättsak
a-d e m i) bildades i Haag 1914 men trädde i
verksamhet först 1923.
Inga strävanden för fredens bevarande
lyckades dock förhindra utbrottet av
världskriget 1914. Dess allmänna inverkan på f. blev
ytterst djupgående. Insikten om krigets
ohyggliga onda och om dess fördärvbringande
inverkan på såväl de segrande som de
besegrade staterna vidgades och stärktes betydligt.
Fredstankens målsmän kunna i högre grad än
någonsin förr räkna på stödet av en genom
olyckor upplyst opinion. Världskriget röjde
även vägen för bildandet av Nationernas
förbund. Å andra sidan reste kriget nya
skiljemurar av hat och hämndkänslor mellan flera
av världens största nationer. Om
Nationernas förbund och den av detta
upprättade Fasta mellanfolkliga
domstolen se dessa ord.
Under världskrigets lopp uppstodo i
synnerhet i neutrala stater flera associationer med
närmaste ändamål att medverka vid bildandet
av en opinion för en snar och rättfärdig fred.
De mest bekanta bland dem voro Nederlandsche
anti-oorlog raad, som grundades i Haag i okt.
1914, samt den mer internationella
Organisation centrale pour une paix durable, som i
april 1915 konstituerades i Haag av
representanter för fredsorganisationer i både
krig
förande och neutrala stater. För freden
uppställde den ett utförligt »minimiprogram»:
inga annexioner mot befolkningens önskan,
skydd åt minoriteter, öppna dörrens politik
i kolonierna, obligatorisk skiljedom,
inskränkning av rustningarna, parlamentarisk
kontroll av utrikespolitiken. I U. S. A. framträdde
under ledning av W. H. Taft League to enforce
peace. Julen 1915 företog den amerikanske
mångmillionären H. Ford en »fredsexpedition»
till Europa (se Fordexpeditionen). Om
de senaste årens kyrkliga fredssträvanden jfr
art. Kyrkliga enhetssträvanden.
För att främja anslutningen till
Nationernas förbund och bereda det stödet av en
organiserad allmän opinion ha i ett 30-tal länder
de senaste åren bildats föreningar för
Nationernas förbund. De äro
sammanslutna i en Union international des
associations pour la Société des nations, som 1919
bildades i Bryssel. I spetsen för denna union,
som årl. håller konferenser, står ett råd,
vilket till sitt biträde har en generalsekreterare.
Om Svenska föreningen för
Nationernas förbund se d. o.
Frederna efter världskriget medförde nästan
fullständig avväpning av Tyskland, Österrike,
Ungern och Bulgarien. På president
Har-dings kallelse hölls en avrustningskonferens i
Washington 12 nov. 1921—6 febr. 1922.
Representanter för de fem i konferensen
deltagande stormakterna (U. S. A., Brittiska riket,
Frankrike, Italien och Japan) undertecknade
bl. a. två fördrag av 6 febr. 1922, om
begränsning av rustningarna till sjöss samt om
förbud mot sänkning av handelsfartyg genom
undervattensbåtar och mot användning av
giftiga gaser som krigföringsmedel (se vidare
Washingtonkonferensen).
En ny konferens för begränsning av
rustningarna till sjöss sammanträdde på kallelse
av president Coolidge i Genève 1927 och
bevistades av ombud för U. S. A., England och
Japan men lyckades ej åstadkomma något
resultat.
Den organiserade f. i Sverige daterar sig
från 1883, då Svenska freds- och
skiljedomsföreningen bildades i
Stockholm på initiativ av dåv. riksdagsmannen K.
P. Arnoldson. Föreningen vann under sina
första år livlig anslutning, bl. a. också i
riks-dagskretsar. Efter några år började
emellertid rörelsen avtaga, och föreningen förde
under en tid ett täml. tynande liv. I samband
med hela den internationella f:s kraftigare
utveckling har emellertid även i Sverige
intresset för f. börjat visa sig livligare. Svenska
freds- och skiljedomsföreningen kan nu åter
konstatera ett snabbt växande medlemsantal.
Den har f. n. (1927) över 24,000 medl. och 450
lokalföreningar. Föreningens byrå är förlagd
till Stockholm och förestås av redaktör Gustaf
Dahlberg. Föreningen utger en publikation,
tidigare kallad Fredsfanan, sedan 1923 Nya
Vägar. Sveriges kvinnliga freds-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
