Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Freetown - Free-will-baptists - Fregatt - Fregattacklat - Fregattfågelsläktet - Fregattkapten - Frei an Bord - Freiberg - Freiberger Mulde - Freibergit, Silverfalerts - Freiburg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1131
Free-will-baptists—Freiburg
1132
afrika), vid Sierra Leone river (Rokells
mynning); 44,142 inv. (1921). Garnisonsort.
Järnväg till Baiima. Betydande handelscentrum.
Förträfflig hamn; kolstation. Invid F. ligger
Fourah bay college (jfr D u r h a m).
Free-will-baptists [f ri’-coiT-bä’ptists], i
Amerika beteckningen för generalbaptister
(se Baptister).
Frega’tt, fullriggat fartyg, försett med upp
till 60 kanoner, uppställda dels i ett täckt
batteri, dels på övre däck. Den från
1600-talet härstammande segelfregatten
(a) efterträddes på 1800-talet av å n g
fregatten (b) och sedermera av
pansarfregatten (c), båda försedda med
fullständig segelrigg. Under senare delen av
1800-talet upphörde nämnda fartygsslag att vara
stridsfartyg. F. förefinnas numera endast som
logementsfartyg o. dyl. (Ö—g.)
Fregattacklat kallas ett fartyg med
mär-sar och rår på alla masterna.
Fregattfågelsläktet, Fregäta, tillhör fam.
Fregatidae av ordn. storkartade
fåglar, Ciconiiformes. Kroppen är smärt,
näbben lång och i spetsen hakformigt böjd, alla
tårna förenade med simhud, som emellertid
är djupt inskuren, vingarna mycket långa och
spetsiga, stjärten lång och djupt kluven.
Färgen är hos vanliga fregattfågeln,
Fregata aquila, svart, metallglänsande.
Skelettets ben äro i stor utsträckning ihåliga och
luftfyllda. Hanen har en röd strupsäck, som
kan blåsas upp till ett manshuvuds storlek.
Fågelns längd är över 1 m men kroppsvikten
endast omkr. 1,5 kg. Alla arter förekomma
vid de tropiska haven och leva av fisk. De äro
utomordentligt skickliga och uthålliga flygare.
Boet bygges i buskar och låga träd; endast
ett ägg lägges. T. P.
Fregattkapten (fr. capitaine de frégate, ty.
Fregattenkapitän), sjöofficersgrad inom
franska och tyska marinen med tjänsteställning
närmast motsv. kommendörkaptens av l:a
graden i svenska flottan.
Frei an Bord [fräi’ an bå’rt], ty., se Fritt
om bord.
Freiberg [fräi’bärk], stad i Sachsen, 30 km
s. v. om Dresden, på n. sluttningen av
Erz-gebirge vid ett tillflöde till Freiberger Mulde;
34,471 inv. (1925). Den inre staden, Altstadt,
omges av ringgator och promenader, förr
vallgravar. Här ligga slottet Freudenstein (från
1100-talet; nu magasin), den sengotiska
domkyrkan (uppf. 1484—1501 i st. f. den brunna
romanska 1100-talskyrkan, av vilken återstår
den berömda Gyllene porten från 1200-talet),
rådhuset (från 1400-talet) m. fl. F. är säte
för Sachsens högsta bergverksmyndigheter,
har en bergsakademi (stiftad 1765, med stora
samlingar, bibliotek och institut för
brunkols-och radiumforskning m. m.) samt hade 1777—
1924 bergsskola. Livlig industri (nu främst
kemisk men även järn-, bly-, porslins- och
textilindustri). Driften vid de förr rika
silvergruvorna är nu till största delen praktiskt
taget nedlagd; däremot äro flera hyttor ännu
i gång. F. anlades på 1170-talet efter
upptäckten av traktens silvergruvor, vilka 1170
—1900 lämnade omkr. 5^2 mill. kg silver.
Litt.: Peine, »Die Goldene Pforte in F.»
(1897); O. E. Schmidt, »Die Bergstadt F. in
Sachsen» (1926).
Freiberger Mulde [fräTbärgor moTdo], se
Mulde.
Freiberglt [fräi-], Silverfalerts, se
F a 1 e r t s.
Utsikt över Freiburg im Breisgau.
Freiburg [fräi’bork]. 1. Kanton och stad i
Schweiz, se F r i b o u r g. — 2. F. i m
Breisgau, tysk stad i s. Baden, vid v. foten av
Schwarzwald; 91,559 inv. (1925). Gamla
staden, Altstadt, ligger nedanför Schlossberg,
kring den katolska katedralen, Münstqr
(från 1100–1300-talet; det 116 m höga tornet
är världsbekant), och rådhuset (från 1600-talet;
nya rådhuset från 1901). Vidare märkas
universitetet (gr. 1457; 2.507 stud. 1925—26) med
stort bibliotek, ärkebiskopspalatset, förr
stor-hertigligt palats, den evangeliska
Ludvigskyr-kan (byggd 1829—38) m. fl. F. har textil- och
maskinindustri; handeln omfattar bl. a. vin och
trä. F. blev stad 1120, kom 1368 till Habsburg
och var 1648—1805 residens för Österrikes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
