Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Frekvens - Frekvensmätare - Frelinghuysen, Frederick Theodore - Fremantle - Fremantle, sir Edmond Robert - Fremantle, sir Thomas Francis - Frémiet, Emmanuel - Fremling, Matthæus (Mattias) - Frémont, John Charles
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1137
Frekvens—Frémont
1138
Frekve’ns (fr. fréquence), förekomst,
tilllopp; antal (t. ex. av pulsslag, elektriska
svängningar) på tidsenheten. —
Frekventera, (talrikt, ofta) besöka.
Frekvensmätare, se Elektriska
mätinstrument, sp. 607.
Frelinghuysen [friTiijhaizn], F r e d e r i c k
Theodore, nordamerikansk jurist (1817—
85). Var 1866—70 och 1871—77 medlem av
unionens senat, där han bl. a. genomdrev en
lag mot polygami. Under Arthurs
presidentskap var F. (dec. 1881—mars 1885) dennes
statssekreterare. V. S-g.
Fremantle [fri’mäntl], hamnstad vid
mynningen av Swan river till Västaustraliens
huvudstad, Perth; 29,168 inv. (1925). F. har
järnväg (20 km) till Perth och är en av de
mest betydande australiska hamnarna.
Fremantle [fri’mäntl], sir Edm ond
Robert, engelsk amiral (f. 1836), sonson till
sir Th. F. F. Ingick i flottans tjänst 1849,
fick officersfullmakt 1857, blev 1885
konter-amiral, 1890 viceamiral och 1896 amiral. 1852
deltog F. i expeditionen till Burma, gjorde
1864—66 tjänst i Nya Zeeland under
maori-kriget och deltog 1873—74 i Ashantikriget.
Som befälhavare (1888—91) för ostindiska
eskadern ledde han 1888—89 blockeringen av
östafrikanska kusten och anförde personligen
1890 en straffexpedition mot sultanen av Vitu.
1892—95 var F. befälhavare över
Kinaeska-dern. 1901 drog han sig tillbaka ur aktiv
tjänst. F. har bl. a. skrivit »The navy as I
have known it» (1904). V. S-g.
Fremantle [frFmäntl], sir Thomas
Francis, engelsk amiral (1765—1819). Var en av
Nelsons tappraste underbefälhavare; som chef
för brittiska Medelhavsflottan intog han 1813
Fiume och 1814 Trieste. V. S-g.
Frémiet [-miä’], Emmanuel, fransk
skulptör (1824—1910). F. var elev av sin
morbro
Noshörning. Skulptur av E. Frémiet i
Trocadéro-trädgården i Paris.
der F. Rude, gjorde sig tidigt bemärkt med
djurbilder och därefter med ryttarstatyer
(»Napoleon I» och »Jeanne d’Arc» i Paris
m. fl.) och med urvärldsmänniskor, ofta i
strid med vilddjur eller med varandra (flera
dylika grupper i Paris, »Strid mellan en
cen-taur och en björn» i Glyptoteket i
Köpenhamn). Våldsam styrka och mäktig
behandling av form och rörelse utmärka hans konst.
F. utförde även porträttstatyer (bl. a.
kolossalstaty av Lesseps vid inloppet till
Suezka-nalen). Monogr. av J. de Biez (1900). G-gN.
Fremling, M a 11 h æ u s (Mattia s),
filosof (1745—1820). Blev 1771 docent i fysik
samt 1777 adjunkt och 1782 prof, i teoretisk
filosofi, allt i Lund. Från att i sina yngre
år ha omfattat den
Wolfska rationalismen
övergick han snart till
den under 1700-talets
senare hälft
härskande empirismen, sådan
denna, utgången från
Locke, framställdes
särskilt av d’Alembert
och Bonnet. F:s
filosofiska åskådning
fördjupades sedan genom
studiet av Kant, mot
vilken han dock
vän
de sig kritiskt, i det att han dels angrep
grunderna för dennes praktiska filosofi
(»Försök till en granskning af Kantiske grunderna
för odödlighet och en Gud», 1798), dels även
hans lära om rummet (»De spatio
secun-dum decreta Kantiana», 4 disputationer, 1796
—97). Han föreläste först Kants filosofi,
sedermera även Fichtes och Schellings; av dessa,
särskilt Schelling, rönte även hans egna
åsikter inflytande. I brevväxling med kanslern
L. v. Engeström försvarade F. den
akademiska lärofriheten. Hans föreläsningar i
pedagogik och dialektik utgåvos 1920
(Pedagogiska skrifter, h. 94). S-e.*
Frémont [frimå’nt], John Charles,
nordamerikansk upptäcktsresande och politiker
(1813 21/i—90 13/7). Var son till en till
sydstaterna inflyttad fransman, blev 1838
underlöjtnant vid
topografiska kåren och kom
att syssla med
kartläggning i »vilda
västern», där han under
fem stora
expeditioner 1842—54
utforskade hela området
mellan Klippiga bergen
och Stilla oceanen.
Utahs kolonisering
genom mormoner
företogs med anledning
av F:s skildringar av
trakten kring Stora Saltsjön. Under sin tredje
expedition (1845—46) kom F. i tvist med de
mexikanska myndigheterna i Kalifornien,
sam
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
