Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Friedrich, István (Stephan) - Friedrich, Johann - Friedrichroda - Friedrichsfeld, Berlin-Friedrichsfeld - Friedrichshafen - Friedrichshagen - Friedrichshall - Friedrichshof - Friedrichsort - Friedrichsruh - Friedrich-Wilhelms-Hafen - Friel - Friele, Christian Fredrik Gotfried
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1163
Friedrich, J.—Frieie
1164
»Solnedgång över Neubrandenburg.» Målning av 0. D. Friedrich.
I Kunsthalle, Hamburg.
ägare av en liten maskinfabrik nära Budapest,
slöt sig till greve Michael Kårolyis parti och
blev vid oktoberrevolutionen 1918
statssekreterare i krigsministeriet. Vid
socialdemokraternas framträngande till regeringsmakten
började han organisera officerstrupper, blev vid
bolsjevikrevolutionen mars 1919 häktad men
lyckades fly. I aug. s. å. jagade han bort
ministären Peidl och övertog ledningen som
ministerpresident. Efter påtryckningar från
en-tenten överlämnade han snart regeringsmakten
till koncentrationskabinettet Huszår, vari han
var krigsminister. F. övergick småningom till
den mera intransigenta nationalistiska
riktningen och miste efter hand sina anhängare.
1920 blev han anklagad för delaktighet i
mordet på greve Tisza. Ehuru domstolen friade
honom från alla misstankar, återfick F. ej sin
förra ställning inom ungerska politiken. 1922
grundade han det ungerska antisemitiska
fa-scistpartiet och tillhör nu jämte ett fåtal
an-häiurare yttersta högra flygeln. B. L-r.
Friedrich [fri’d-], J o h a n n, tysk
gammalkatolik (1836—1917). Blev e. o. prof, i
München 1865 och vann anseende som forskare
genom »Kirchengeschichte Deutschlands» (2
bd, 1867—69). Han var närvarande vid
Vati-kankonsiliet som teol. rådgivare åt kardinal
Hohenlohe, blev som motståndare till
ofelbar-hetsdogmen jämte sin lärare I. v. Döllinger
exkommunicerad 1871 och bistod sedan denne
vid den gammalkatolska rörelsens utformande.
Av ultramontanerna undanträngd från en 1872
erhållen teol. lärostol i München, fick F. 1882
en professur i fil. fakulteten, som han lämnade
1905. F:s huvudarbete är »Geschichte des
Va-tikanischen Konzils» (3 bd, 1877—87). Han
skrev även biografien »Ignaz von Döllinger»
(3 bd, 1899—1901). E.Nwn.
Friedrichroda [fndri^rä’da], stad och
luft-kuroit i ty. fristaten Thüringen, 422 m ö. h.,
på Thüringerwalds nordsluttning, 14 km s. v.
om Gotha; 7,612 inv. (1925). Vintersportplats.
Friedrichsfe’Ide [frid-],
Berlin-F., förstad till Berlin
(inkorporerad 1920); se kartan vid
Berlin, sp. 47. Slott med park.
Friedrichshäfen [frid-], stad i
ty. fristaten Württemberg, vid
Bodensjön; 11,724 inv. (1925).
Järnvägsknut; hamn. Livlig
handel. Varv för Zeppelinluftskepp
(jfr Z e p p e 1 i n).
Friedrichshägen [frid-],
sydöstlig förstad till Berlin (se kartan
vid d. o., sp. 47), vid Spree och
Müggelsee; inkorporerad 1923.
Friedrichsha’11 [frid-],
mineralkälla i staden Lindenau i ty.
fristaten Thüringen, 15 km v. om
Koburg, känd sedan 1151.
Lämnar ett bekant bittervatten.
Friedrichshof [fridri^shå’f],
lustslott, se Kronberg.
Friedrichsort [fridri^så’rt],
fäst
ning vid inloppet till Kiels hamn, i preuss.
prov. Schleswig-Holstein, anlagd av danske
konungen Fredrik 111 1661—63. F. uppgavs
till svenskarna 1813 utan strid. Efter 1867
iståndsattes F. av preussarna till skydd för
inloppet till Kiels örlogshamn. Enligt
bestämmelse i Versaillesfreden har F. nu
slopats. Inkorporerades i Kiel 1923. L. af P.
Friedrichsmh.
Friedrichsruh [frldri^srö’], gods och slott i
preuss. prov. Schleswig-Holstein, 20 km ö. om
Hamburg, vid järnvägen till Berlin. Godset
F. med Sachsenwald förlänades 1871 åt furst
Bismarck, som köpte slottet F., där han dog
1898 (mausoleum över honom i Sachsenwald).
Friedrich-WTlhelms-Häfen [frid-], se M
a-d a n g.
Fri’el, socken i Skaraborgs län, Åse härad,
intill Vänern vid inloppet till Dettern; 17,70
kvkm, 469 inv. (1927). Är till större delen
jämn, odlad slätt; i n. vid Vänern och i s.
berg och skog. 1,043 har åker, 503 har
skogs-och hagmark. Ingår i Tuns, F:s och Karaby
pastorat i Skara stift, Kållands kontrakt.
Frieie [f rllo], Christian Fredrik
Gotfrie d, norsk tidningsman (1821—99).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
