- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 7. Fackelros - Frölunda /
1161-1162

(1927) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Friedjung, Heinrich - Friedjungprocessen - Friedland - Friedlander, Axel Emanuel - Friedländer, David - Friedländer, Friedrich - Friedländer, Ludwig - Friedländer, Max (tidningsman) - Friedländer, Max (musikforskare) - Friedländer, Max J. (konsthistoriker) - Friedman, Ignaz - Friedrich - Friedrich, Caspar David - Friedrich, István (Stephan)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1161

Friedjungprocessen—Friedrich, I.

1162

1909). Under processens gång hade F. i en
tidningsartikel beskyllt medlemmar av den
kroatisk-serbiska koalitionen för
högförrädiska stämplingar med Serbien i syfte att
upprätta ett storserbiskt rike. Penningar för
agitation m. m. skulle de ha erhållit av den
storserbiska föreningen Slovenski jug genom
förmedling av den serbiske diplomaten
Spalajko-vitj. Den kroatiske deputeraden F. Supilo och
kroatisk-serbiska koalitionens alla 51 led.
väckte nu tryckfrihetsåtal
(Friedjungprocessen). F. framlade under
rättegångs-förhandlingarna (dec. s. å.) som bevis för sina
påståenden fotografiska kopior av serbiska
aktstycken (påstådda ministerialakter och
protokoll i Slovenski jug). Motparten
uppvisade emellertid, att flera av dessa aktstycken,
som tillställts F. av österrikisk-ungerska
utrikesministeriet, voro förfalskningar, utförda
av tjänstemän vid österrikisk-ungerska
legationen i Belgrad. F., som själv handlat i god
tro, återtog då sitt åberopande av samtliga
dokument, och motparten fullföljde ej åtalet.
— Bland F:s många genom fängslande
framställningskonst utmärkta historiska arbeten
märkas »Der Kampf um die Vorherrschaft in
Deutschland 1859—1866» (2 bd, 1897—98; 11 :e
uppl. 1919), »Der Krimkrieg und die
öster-reichische Politik» (1907), »Österreich von
1848 bis 1860» (3 bd, 1907—12; d. 1 i 4:e uppl.
1918), »Das Zeitalter des Imperialismus 1884
—1914» (2 bd, 1919—22) och »Historische
Auf-sätze» (1919). Dessutom utgav han »Benedeks
nachgelassene Papiere» (1901) och skildrade
tiden 1859—66 i d. 8 av Helmolts
»Weltge-schichte» (2:a uppl. 1921). V. S-g.

Friedjungprocessen [frFtjoij-], se F r i e
d-jung.

Fiiedland [frVtlant] (F. in Böhmen; tjeck.
Frijdlant v Öechach), stad i n. Böhmen, 17 km
n. om Reichenberg, vid foten av Isergebirge;
6,172 inv. (1921), mest tyskar. På en
basalt-höjd invid staden det gamla slottet. F. var
huvudorten i Wallensteins besittningar i n.
Böhmen; 1627 fick han titeln hertig av F.

Friedla’nder [frid-], Axel Emanuel,
hymnolog (f. 1849 9h). Blev fil. dr och docent i
estetik i Lund 1879, var lektor i kristendom
och filosofisk propedeutik i Jönköping 1888—
1902, i Göteborg 1902—15. F. har bl. a. utgivit
»Pärlor ur den evangelisk-lutherska kyrkans
psalmskatt», I, II (1897—98; 100 psalmer i
övers.) och »Den kyrkliga diktningen», I—IV
(1900—26), en historisk översikt (med
tolkningar) av psalmdiktningen och den andliga
sången *inom den kristna kyrkan. B. R-g.*

Friedländer [fri’t-], David, judisk
eman-cipationsivrare (1750—1834). Var den förste
juden i Berlins stadsförvaltning, verkade för
judarnas emancipation och ville i samband
därmed reformera judendomen. Hans förslag till
reorganisation av den judiska kulten
förkastades även av radikala judar, enär de tenderade
att förvandla judendomen till en färglös
moralfilosofi. D. B-ck.

Friedländer [fri’t-], Friedrich, 1889
adlad (F. von Malhei m), österrikisk målare
(1825—1901). F. målade figurrika bilder ur
lantlivet, blev efter kriget 1866 de
österrikiska soldaternas, framför allt invalidernas,
målare. Han stiftade Wiens
Künstlergenos-senschaft 1869 och dess konstnärshus. G-g N.

Fiiedländer [fri’t-], L u d w i g, tysk
klassisk filolog (1824—1909), 1856—92 prof, i
Kö-nigsberg; utmärkt kännare av Roms
kulturhistoria. Berömda äro hans »Darstellungen
aus der Sittengeschichte Roms» (1862—71;
10 :e uppl. 1921—23) samt kommentarupplagor
av Martialis (1886), Juvenalis (1895) och
Pe-tronius (2:a uppl. 1906). H. Sgn.

Friedländer [fri’t-], Max, österrikisk
tidningsman (1829—72), kusin till F. Lassalle.
Uppsatte 1864 tills, m. M. Etienne (se d. o.)
Wientidningen Neue Freie Presse. Han
bekämpade klerikalerna och påyrkade
införandet av en frisinnad konstitutionell författning
i Österrike.

Friedländer [fri’t-], Max, tysk
musikforskare (f. 1852); sedan 1903 prof, vid Berlins
univ. Har bl. a. skrivit ett stort
musikbiblio-grafiskt arbete, »Das deutsche Lied im 18.
Jahrhundert» (3 bd, 1902), och utgivit
reviderade uppl. av Schuberts, Schumanns och
Men-delssohns sånger på Peters’ förlag. T. N.

Friedländer [frl’t-], Max J., tysk
konsthistoriker (f. 1867), chef för
kopparstickska-binettet i Berlin. Omfattande
materialkännedom och nykter saklighet äro utmärkande för
F :s forskargärning. Hans förnämsta större
arbete är »Die altniederländische Malerei»,
1—4 (1924—26). Jfr L. Blumenreich,
»Ver-zeichnis der Schriften F:s» (1927). E. L-k.

Friedman [f rVt-J, I g n a z, polsk pianist
(f. 1882). Från 1905 företog han konsertresor,
under vilka han vann betydande framgång (i
Skandinavien f. ggn 1909). F. har särskilt
gjort sig känd som god Chopinspelare. T. N.

Friedrich [frl’d-], ty. namnform för Fredrik.

Friedrich [fri’d-], Caspar David, tysk
målare (1774—1840). F. studerade vid
akademien i Köpenhamn 1794—98, var sedan till sin
död bosatt i Dresden, där han blev
akademiledamot och fick professors titel. Han blev
en representant för det tidiga 1800-talets
romantiska naturkänsla. I sina landskap ställer
han människan i extas, tillbedjan eller stilla
betraktelse inför naturens storhet och
mäktighet (soluppgång över bergstoppar,
månuppgång i en skog o. s. v.). Han var
natursvär-mare men även naturiakttagare och påverkade
i sin uppfattning av landskapet K. F. Lessing
och J. Chr. Dahl. F. målade även enstaka
porträtt. Länge förbisedd, vann F. upprättelse
genom sekelutställningen 1906 och erkännes
nu som en av det tyska måleriets vägröjare.
Representerad i många tyska museer (Berlin,
Dresden o. s. v.), i norska nationalgalleriet m.
fl. Monogr. av W. Wolfradt (1924). G-g N.

Friediich [frl’d-], Istvän (Stephan),
ungersk politiker (f. 1883). Var ingenjör och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Jul 17 16:14:47 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfdg/0745.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free