Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Frihamn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1177
Frihamn
1178
Bild 5. Malmö frihamn. 1 trevånings varumagasin med källare, 2 förvaltningsbyggnad och tullkammare,
3 förtullningsexpedition och expedition för järnvägsgods.
taxor, ordningsföreskrifter o. dyl. finnes ingen
principiell skillnad mellan f. och tullhamn.
I f. får varuägaren utan tullmyndighets
mel-lankomst inspektera, sortera, ommärka,
om-packa och uppdela sina varor efter behag.
F:s förmåner inbjuda till lagring av varor
för vidare befordran såväl till eget land som
för transitering till utlandet. För landvägen
från f. utförda varor erlägges givetvis tull.
Frihamnsinstitutionen är gammal. Den
första f. var Livorno (1547). Därefter följde
Genua (1596), Neapel (1633) och Venezia
(1661) samt i Frankrike Marseille (1669). I
Tyskland behöllo Hamburg och Bremen även
efter Tyska rikets bildande (1871) sina
särskilda tullområden; då de 1888 tvungos att
inträda i tyska tullföreningen, avskildes vissa
områden, som förblevo f. De äro jämte Trieste
och Köpenhamn (sedan 1894) Europas
förnämsta f. Av andra europeiska f. må
nämnas Stettin, Neufahrwasser (uthamn till
Danzig), Flensburg (1923), Kiel, Emden, Fiume,
Venezia, Malta, Gibraltar och Sulina. Vissa
andra hamnar ha s. k.
entrepötinsti-tu t io ne r, som i betydelse och omfattning
kunna mäta sig med eller övergå åtskilliga
av de nämnda f. Till denna grupp höra bl. a.
Amsterdam, Rotterdam, Gent, Le Havre,
Ant-werpen och Bryssel.
I Sverige utfärdade Karl XII 1712
befallning om inrättande av f. vid Slite, men
verkställighet följde icke. I Marstrand inrättades
1775 en f., men privilegiet upphävdes 1794,
enär denna f. var utan betydelse för landet
och blev en huvudort för smugglerierna på
Västkusten (jfr Marstrand).
Motioner om inrättande av f. väcktes vid
riksdagarna 1886, 1891, 1892 och 1894, kungl.
kommittéer föreslogo 1895 och 1900
upprättande av f., men först 1907 framlades av K. m:t
och antogs av riksdagen ett förslag om
infö
rande av frihamns- och frilagersinstitutioner.
15 nov. s. å. utfärdades frihamnsförordningen,
som trädde i kraft 1 jan. 1908; tillstånd att
öppna f. finge dock ej meddelas att gälla
tidigare än efter utgången av 1910. Härigenom
förordnades i huvudsak följande: I stapelstad,
där tullkammare under tullförvaltares
överinseende finnes, eller, där lokala förhållanden
det betinga, i närheten av sådan stapelstad
må, efter särskilt tillstånd av konungen,
inrättas under tullverkets uppsikt och
bevakning stående, till allmänt bruk för
handelsrörelse och industriell verksamhet avsedd
anstalt, kallad f. Den skall utgöras av ett till
sina gränser noga bestämt område,
omfattande hamn och ett därintill beläget, från
vidliggande mark avspärrat landområde med
byggnader och upplagsplatser. I fråga om
tull-och tillverkningsavgifter ävensom sockerskatt
skall f. anses som utrikes ort. Fartyg och
gods skola inom f. ej underkastas annan
tillsyn från tullverkets sida än som erfordras
för kontroll på efterlevnaden av de om f.
meddelade föreskrifterna. — Tillstånd att inrätta
f., vilket jämväl innefattar rätt att driva
anstalten, kan beviljas stadskommun och för
ändamålet bildat aktiebolag, vari samtliga
delägare och styrelseledamöter äro svenska
undersåtar. Frihamnar finnas nu i
Stockholm, Göteborg och Malmö.
Stockholms frihamn (bild 1—2)
beslöts av stadsfullmäktige 1917, förlädes till
hamnområdet vid Lilla Värtan och togs i bruk
1919. Den ursprungliga utbyggnaden började
1918 utvidgas; dessa arbeten voro färdiga 1926.
Hamnen består nu av två pirer med
mellanliggande bassäng och hamnplan därinnanför.
Totala kajlängden är 1,218 m, vattendjupet i
bassängen 10 m, i övrigt 8—9 m. Hamnen är
utrustad med järnvägsspår, tre
magasinsbyggnader med resp. omkr. 8,000, 9,000 och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
