Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Frith, John - Frith, William Powell - Fritigern el. Fridigern - Fritillaria - Fritjofs saga - Fritrappa - Fritsch, Ahasverus - Fritsch, Gustav Theodor - Fritsla - Fritsö - Fritt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1211
Frith, W. P.—Fritt
1212
den för kätteri, blev F. 4 juli 1533 levande
bränd. Han var en av reformationens främsta
vägbrytare i England och i toleransfrågan före
sin tid. Hj.H-t.*
Frith [frip], William Powell,
engelsk målare (1819—1909). Vann stor
popularitet genom sina framställningar av samtida
offentligt liv i England, motiv från
kappränningar (»Derbylöpning»), havsbad,
järnvägsstationer o. dyl. med ett myller av skarpt
iakttagna typer. F. valde även motiv ur
diktverk (Shakespeare, W. Scott). Han utgav
»Autobiography» (2 bd, 1887—88) och »Further
reminiscences» (1888). G-g N.
Fritigern el. Fridigern, västgotisk furste
(d. omkr. 380). Råkade i strid med Atanarik
(se d. o.), sökte då hjälp hos romarna och
blev (ariansk) kristen. Vid hunnernas anfall
fick han 376 rätt att överskrida Donau.
Missnöjd med romerske ståthållaren Lupicinus’
behandling av västgöterna, gjorde F. 377
uppror och slog romarna vid Adrianopel 378, där
kejsar Valens stupade. V. S-g.
Kungsängslilja, Fritillaria meleagris.
Fritillaria, växtsläkte av fam. Liliaceae,
närstående till tulpanerna och utmärkt
genom hängande, klockformiga blommor med en
honungsgrop nära basen på vart och ett av
de 6 kalkbladen. Omkr. 40 arter på n.
halvklotet, företrädesvis i tempererade länder. På
fuktiga ängar växer här och där i Sverige
F. meleagris, damspelslilja, som har
en-blommig stjälk och gredelina kalkblad med
små, mörkt purpurröda el. bruna rutor,
stundom helt vita. Den kallas vanl.
kungsängslilja, emedan den växer särdeles
ymnigt på Kungsängen vid Uppsala. — I
trädgårdar odlas F. imperialis, kejsarkrona
(från Persien), som har talrika gula el. röda
blommor, vilka hänga i en krans nedanför en
bladsamling i toppen av den ofta meterhöga
stjälken. G. M-e.
Fritjofs saga, isländsk saga, i nu känd form
från omkr. 1300. Dess hjälte är den gamle
Torsten Vikingssons son Fritjof (isl. Fridpjöfr,
fridtjuv; med tillnamnet hin froekni, »den
djärve»), som växte upp hos bonden Hilding
tills, m. Ingeborg, dotter till kung Bele i
Sogn. Efter dennes död blevo Beles söner
samkonungar och gåvo Fritjof avslag, när han
begärde Ingeborgs hand. Fritjof ålades att
segla till Orkneyöarna och kräva skatt, och
under hans frånvaro brände bröderna hans
gård samt gifte bort Ingeborg med den gamle
kung Ring i Ringerike. Fritjof återkom med
skatten, for därpå ut som viking och begav
sig sedan till Ringerike. Ring dog snart,
Fritjof äktade då Ingeborg och blev kung.
Krig utbröt emellan Fritjof och hans svågrar,
av vilka han dödade den ene och gjorde den
andre sig underdånig. Sagan (utg. i original
och sv. övers, i Biörners »Nordiska kämpa
dater», 1737; också utg. av L. Larsson 1901
och i sv. övers, av F. G. Nyström 1867) ligger
till grund för Esaias Tegnérs romanscykel
»Frithiofs saga» (1825).
Fritrappa, se Trappa.
Fiitsch, Ahasverus, tysk psalmdiktare
(1629—1701), kansler och
konsistorialpresi-dent i Rudolstadt. Utgav flera, även i
Sverige mycket spridda, andaktsböcker i
mystiskpietistisk riktning. I samlingen
»Himmel-süsse Jesuslieder» (1668) fick den ur Höga
visan närda erotiserande lyriken starka och
oförbehållsamma, även estetiskt
verkningsfulla, uttryck. Vilka av dessa sånger F. själv
författat är ej säkert känt. Sv. psalmen 215
återgår på ett original av F. Li.
Fritsch, GustavTheodor, tysk anatom
(f. 1838), prof, i Berlin 1874—99. F. är mest
bekant för sina tills, m. J. E. Hitzig (se d. o.)
1870 utförda, för lokalisationsläran
banbrytande undersökningar över verkan av elektrisk
retning av hjärnbarken (hos hund), varvid
retning av bestämda punkter visade sig alltid
utlösa samma rörelser eller konvulsioner. Han
studerade även de elektriska fiskarna samt
gjorde etnologiska forskningar i s. Afrika.
Fritsla, socken i Älvsborgs län, Marks
härad, 20 km s. s. v. om Borås, kring Häggån
(till Viskan); 35,87 kvkm, 2.553 inv. (1927).
Omfattar kring ån en bördig dalslätt, kantad
av skog och berg. 602 har åker, 2,666 har
skogs- och hagmark. Betydande textilindustri
i F. kyrkby och stationsort (1,700 inv.). Ingår
i Seglora, F., Kinnarumma och Skepphults
pastoiat i Göteborgs stift, Marks och
Bolle-bygds kontrakt.
Fritsö, gammal adlig sätesgård i s. Norge,
Vestfold fylke; ingick 1671 i det av
ståthållaren U. F. Gyldenlöve upprättade grevskapet
Laurvig. Det nuv. ståtliga slottet, F r i t z ö
e-hus (se bild sp. 1213), uppfördes 1863 av M.
Treschow. Förr fanns vid F. Norges förnämsta
järnverk, anlagt 1642, nedlagt 1864. F. är
ett av Norges största jordagods (5 norska
kvadratmil). Därifrån utskeppas årl. 15.000
stds trävaror. Nuv. ägare: den svenskfödde
F. M. Treschow. M. H.
Fiitt, transportklausul, enl. vilken säljaren
åtager sig icke blott att ombesörja och
bekosta godsets försändning till den efter
klau
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
