Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Frisiska öarna - Friskara - Friskbetyg - Friskgymnastik - Friskilling - Friskulptur - Friskytt - Friskytten - Frisland - Frispark - Fristad - Fristad (socken) - Fristat - Fristedt, Robert Fredrik - Frisyr - Frisör - Fritflugan el. Slökornsflugan - Frith, John
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1209
Friskara—Frith, J.
1210
sandsdyner; bakom dessa ligger i regel
fruktbart marskland. Från fastlandet skiljas F.
av s. k. watten (se d. o.). Invånarna (på
några öar friser) driva fiske och
boskapsskötsel. Flera öar äro besökta badorter (t. ex.
Borkum, Norderney, Sylt, Fanö). Västfrisiska
öarna tillhöra Nederländerna, öst- och
nord-frisiska öarna Tyskland utom Römö, Manö
och Fanö, som lyda under Danmark.
Fi iskara, se F r i k å r.
Fiiskbetyg, se Läkarintyg.
Friskgymnastik, se Gymnastik.
Fiiskilling, jur., en avgift, som i stad skall
erläggas vid lagfart av fastighet, då
äganderätten till tomten eller jorden medföljer (se
k. f. om expeditionslösen 7 dec. 1883). Med f.
menas någon gång den rekognitionsavgift, som
i en del städer utgår av de ofria tomterna vid
köp, t. ex. i Karlskrona. G. T.
Fi iskulptur, se Skulptur.
Friskytt, enl. folktron en skytt, som, på
grund av förbund med djävulen, har f r i k
u-lor, vilka göra fr isko 11, d. v. s. även på
största avstånd träffa vad han önskar. Sin
rot synas dessa sägner ha i den hos folk på
de mest skilda kulturstadier förekommande
tron på »trollskott» (jfr Troll). Motivet
upptogs av J. A. Apel i novellen »Der
Frei-schiitz», av F. Kind bearbetad till operatext,
som Weber tonsatte.
Friskytten, veckotidning i Stockholm dec.
1847—dec. 1857, utg. av Rudolf Wall. Halvt
skämtblad, balvt allvarlig tidning, var F.
mycket uppmärksammad; bidrag av bl. a. C. H.
Rydberg. H. B. Palmær och Talis Qualis.
Frisland, annan namnform för Friesland (se
d. o. och Friser).
Frispark, se Fotboll, sp. 865.
Fristad, se Asyl, Eskilstuna och
Marstrand. -
Fi istad, socken i Älvsborgs län, Vedens
härad, 11 km n. n. ö. om Borås; 56,93 kvkm,
1,803 inv. (1927). Genomflytes av Viskan och
Munkån i markerade dalgångar, som i s. F.
förenas i öresjön; däromkring skogiga och
sumpiga bergstrakter. 816 har åker, 3,525
har skogs- och hagmark. Inom F. Fristads
hed, till 1914 övningsplats för Älvsborgs
regemente. Här ligga länets folkhögskola och
lantmannaskola. Bildar med Borgstena och
Gingri ett pastorat i Skara stift, Ås kontrakt.
Fristat, stundom använd beteckning för en
republik i motsats till en monarki. Den
sydafrikanska boerrepubliken Oranjefristaten
kallades ofta i dagligt tal blott Fristaten; som
del av Sydafrikanska unionen återfick den
1910 namnet Oranjefristaten. Irländska
fristaten är sedan uppgörelsen med England dec.
1921 det off. namnet på den då med
dominion-ställning inom Brittiska riket utrustade
syd-irländska staten (jfr Irland). Flera
delstater inom det nya Tyska riket bära off.
namnet f. (= republik), t. ex. Freistaat
An-halt. Efter världskriget har termen f.
nyttjats om ett par smärre oberoende områden,
som ställts under skydd av Nationernas
förbund, näml. Danzig, som off. dock kallas »fri
stad», och Fiume (se d. o.) före dess
införlivande med Italien. V. S-g.
Fiistedt, Robert Fredrik, farmakolog
(1832—93). Blev fil. dr 1857, med. dr 1862,
e. o. prof, i farmakologi och medicinsk
natural-historia vid Uppsala univ. 1877. F. författade
»Lärobok i organisk pharmakologi» (1873)
samt uppsatser i Upsala Läkareförenings
Förhandlingar, vilka han redigerade 1865—72 och
1874—92. Därjämte samlade och utgav han
exsickatverket »Sveriges pharmaceutiska
växter» (740 arter; 1863—72). F. var som lärare
ett mönster av klarhet i framställningen.
Biogr. av Lennmalm i Hygiea 1893. R. T-dt.*
Frisyr (jfr F r i s e r a), genom kamning,
klippning (»bobbat», kort, rakklippt baktill;
»shinglat», kort, mera likt klippning av
mans-hår; »pagehår», kortklippt, med lugg) o. s. v.
åstadkommen anordning av i synnerhet
damers hår. Se vidare Håruppsättning.
Frisör (fr. friseur), person, som utför
rakning, hårklippning och frisering; barberare.
Fritflugan el. Slökornsflugan
(O’sci-nis frit), en liten, omkr. 2 mm lång, något
glänsande, svart fluga; larven är vitgul, 3
mm lång, pupariet glänsande brungult. F. är
en av sädesslagens farligaste fiender bland
insekterna och angriper särskilt havre och
korn. Flugorna framkomma i slutet av april
—början av maj och lägga sina ägg i
vårsädes-brodden, varefter larverna bana sig väg in
i plantornas inre, vars hjärtskott de förtära,
så att de yngsta bladen eller hela plantan,
om den är späd, dödas. Kraftiga plantor
överleva angreppet men bli tu viga; blomning
och fruktsättning fördröjas. Larverna
förpuppa sig i senare hälften av juni och kläckas
efter en vecka, varefter nästa generations
flugor lägga ägg antingen i unga plantor eller
i äldre skott med anlag till vippa. I senare
fallet uräta larverna blommorna, så att
»slökorn» uppstå. Efter omkr. 1 månad äro
flugorna fullvuxna och uppsöka då
höstsädesbrod-den, vilken angripes på samma sätt som
vårsäden. Som medel mot f. nyttjas å ena sidan
tidig sådd, i syfte att plantorna skola hinna
växa ifrån angreppet, å andra sidan sen sådd
av höstsäden; i senare fallet tvingas
sommargenerationens flugor att lägga sina ägg på
spillsäden och gräset. Man brukar även i
slutet av juli beså en jordremsa med råg som
fångstfält; sedan detta äggbelagts, nedplöjes
rågen före höstens inbrott. _ I. T-dh.
Frith [frip], John, engelsk reformator
(1503—33). Anställdes vid Cardinal college i
Oxford, blev misstänkt genom sin förbindelse
med Tyndale, hölls därför en tid i fängelse
och flydde vid frigivningen 1528 till Tyskland,
där han hjälpte Tyndale vid översättningen
av N. T. till engelska. Efter sin återkomst till
England (trol. 1532) insattes F. i Towern. Där
skrev han en avh. om sakramenten, vari han
förnekade transubstantiationen. Dömd till
dö
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
