Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Friuli - Frivakt el. Fria vakten - Frivilliga - Frivilliga automobilkåren - Frivilliga skarpskytteföreningar - Frivilliga skytteväsendet - Frillige korps - Frivillig rättsvård - Frivol - Friår - Froben, Johannes - Frobenius, Georg - Frobenius, Hermann Theodor Wilhelm - Frobenius, Leo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1215
Friuli—Frobenius
1216
Friuli [fri’oli] (ty. Friaul), landskap i n. ö.
Italien, omfattande förutvarande prov. Udine
samt de före 1919 österrikiska områdena
Tol-mein, Görz och Gradisca; 9,885 kvkm, 966,454
inv. (1921). — Invånarna, f r i u 1 e r el.
furia n e r, tala en rätoromansk dialekt
(friuli-skan el. furlanskan) med en mängd keltiska
reminiscenser; i Görz talas även slo venska.
Landet har namn efter romarnas Forum
lulii (nuv. Cividale del F.; se d. o.). 568
intogs F. av langobarderna och blev hertigdöme,
under Karl den store ett frankiskt
markgrevskap, senare delat i flera grevskap. Från 962
räknades F. åter till Italien. Större delen av
F. kom 1420 under Venezia, grevskapet Görz
1500 till kejsar Maximilian I. Det
venezian-ska F. tillföll 1797 Österrike, som förlorade
hela F. under Napoleonskrigen men återvann
det 1814; venezianska F. avträddes 1866 till
Italien. Görz (Gorizia) avträddes 1919 och
kom genom fördraget i Rapallo 1920
definitivt till Italien. Kejsarna av Österrike buro
bl. a. titlarna hertig av F., furstgreve av
Görz och Gradisca. Titeln hertig de Frioul
gavs 1808 av Napoleon åt marskalk Duroc
(se d. o.). (B. H-d.)
Fiivakt el. Fria vakten, det
vaktmanskap ombord på fartyg, som är i tur att för
tillfället vara befriat från vakt. — F r i v a
k-tare. se Båda vakterna. (Ö-g.)
Frivilliga. I militärt avseende betecknas
som f. de, som av fri vilja ingå i krigstjänst.
I England, som under världskrigpt måste
tillgripa den allmänna värnplikter., har
frivilligheten därefter återinförts som grund för den
reguljära arméns rekrytering. Även i de
länder, som byggt sin härordning på den allmänna
värnpliktens grund, antages, förutom officerare
och underofficerare, ett icke obetydligt antal
f. för anställning som underbefäl av
man-skapsgrad; i Sverige kallas dessa numera
volon tärer. F., organiserade redan i fred
i förband och erhållande en vios utbildning
samt avsedda att i händelse av krig samverka
med armén, finnas inom flera länder, t. ex.
territorials i Storbritannien (de forna
volun-teers och yeomanry), skyddskårerna i Finland
samt de frivilliga kårerna i Danmark (se
Frivillige korps). Bland andra
sammanslutningar av f., som ha förberedelse för
landets försvar till syfte, märkes i Sverige
det frivilliga skytteväsendet (se S k y 11
e-väsen). Jfr F r i k å r. M. B-dt.
Frivilliga automobilkåren, bildad 1914 på
initiativ av Kungl. automobilklubben, räknar
ett 100-tal medl. av nämnda klubb och
Svenska motorklubben, vilka medlemmar
förbundit sig att under viss tid stå till försvarets
disposition. Kåren står under befäl av en
kårstyrelse (kårchef, souschef, sekr. och
skattmästare). Kårchef och souschef förordnas av
K. m:t. Kronprins Gustav Adolf är kårens
inspektör. A. Ä-n.
Frivilliga skarpskytteföreningar, se
Skarpskyttar och Skytteväsen.
Frivilliga skytteväsendet, se Sky t Le
väsen.
Fi ivillige korps, da., i Danmark
sammanslutningar av män, som frivilligt ställa sig till
riksförsvarets disposition genom att
enrollera sig i organisationer, vilka ge
medlemmarna tillfälle att deltaga i övningar i
exercis, skjutning och fälttjänst. P. E-t.
Frivillig rättsvård (lat. jurisdi’ctio
volun-täria), en sådan domstols eller annan
offentlig myndighets verksamhet, som frivilligt
påkallas till följd av lagens stadgande om
iakttagande av vissa formaliteter såsom villkor
för att grundlägga eller bevara vissa
rättigheter eller för att förekomma rättstvister,
rättsovisshet eller vissa rättskränkningar. Dit
räknas proceduren för att vinna lagfart eller
inteckning, bevaka testamente, erhålla
patenträtt m. m. — Motsats: jurisdi’ctio
conten-tiösa, den rättskipning, som sliter tvister
mellan parter. (Kld.)
Fiivol [-vå’l] (fr. frivole), lättsinnig;
slipp-rig; ytlig. — Subst.: Frivolitet,
lättsinne; i plur. ett slags fina spetsar, som
»slås» med hjälp av skyttel.
Fi iår, se Jubelår.
Froben [frå’-], Johannes, tysk
boktryckare (1460—1527). Upprättade 1491 en officin
i Basel, där han tryckte många betydelsefulla
verk, bl. a. flera latinska kyrkofäders och
sin vän’Erasmus’ av Rotterdam arbeten. F:s
böcker beundrades för korrekt tryck och gott
papper. Firman fortsattes med framgång av
sonen Hieronymus F. (1501—63) och
dennes två söner Ambrosius och A u r
e-liu s F. R. G.*
Frobenius [frå-], Georg, tysk
matematiker (1849—1917), lärjunge till Weierstrass
och Kronecker, blev prof, i Zürich 1875 och
i Berlin 1902. F. företog viktiga
undersökningar inom algebran, särskilt inom dess
gruppteoretiska områden. T. B.
Frobenius [frå-], Hermann Theodor
Wilhelm, tysk ingenjör och
militärskriftställare (1841—1916), ättling till Johannes
Froben. F. utövade betydelsefull
fästnings-byggnadsverksamhet (bl. a. fästet Boyen i
östpreussen) och ägnade sig efter att 1891
ha tagit avsked som överstelöjtnant åt ett
omfattande författarskap. Stort uppseende
väckte den våren 1914 utkomna, ett snart
krigsutbrott bebådande broschyren »Des
deut-schen Reiches Schicksalsstunde» (sv. övers,
s. å.). T. torde ha varit sin tids förnämste
kännare av Europas befästningsförhållanden.
Biogr. i Tidskrift i Fortifikation 1916. L. af P.
Frobenius [frå-], Leo, tysk etnograf,
Af-rikaforskare (f. 1873), son till H. Th. W. F.
Arbetade först vid etnografiska museer och
ägnade därefter största delen av åren 1904
—15 å’ forskningsresor, mest i v. och n.
Afrika. Det härvid insamlade omfattande
materialet äges och bearbetas av det av F.
grundade och ledda institutet för kulturmorfologi,
från 1925 i Frankfurt a. M. — Tidigt lade F.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
