Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Frobenius, Leo - Frobisher, sir Martin - Frode (danska sagokungar) - Frodefreden - Frogmore - Frogner - Frohman, Charles - Frohschammer, Jakob - Frohsdorf - Froissart, Jean
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1217
Frobisher—Froissart
1218
grunden till kulturkretsläran (se d. o.), vilken
ger ny syn på kulturföreteelsernas
sammanhang och vandringar. F. söker på etnografien
bygga en kulturåskådning. IIan röjer stor —
ofta djärv —
konstruktions- och
kombinationsförmåga, häpnadsväckande energi
och arbetskraft. Till
en början mindre
förstådd, utövar han nu
inflytande långt
utanför sin vetenskaps
råmärken.
Ur F:s rika alstring
må anföras »Und
Afrika sprach»(1912—13),
»Atlantis» (1921 ff.),
en samling afrikanska folksagor, »Paideuma,
Umrisse einer Kultur- und Seelenlehre» (1921),
»Atlas africanus» (1922), »Das sterbende
Afrika» (1924 ff.), »Hädschra Måktuba» (1924—
25; tills, m. H. Obermaier). En överblick av
F:s alstring och utveckling ger skriftserien
»Erlebte Erdteile» (1925 ff.; hittills 7 bd). Rbg.
Frobisher [fråu’bija], sir Martin,
engelsk sjöfarande (omkr. 1535—94). Företog 1576
—78 tre expeditioner för att söka
nordvästpassagen (se d. o.), de första i detta syfte, och
upptäckte därunder 1576 Baffinsland, dit han
de följande åren återvände för att intaga last
av »guldmalrn», som sedan befanns värdelös.
Från 1580 deltog han som sjöofficer i striderna
mot Spanien, bl. a. i Drakes västindiska
expedition 1585, utmärkte sig 1588 mot »den
oövervinneliga armadan» samt sårades dödligt 1594
utanför Brest, där han kommenderade en
flotta, som understödde Henrik IV. Litt.:
F. Jones. »Life of F.» (1878).
Frode, danska sagokungar. 1. Fred-F., son
till Skjold och huvudperson i »Grottesången»
(se d. o.). F:s tid var en lycklig fredstid
(F r o d e f r i d el. F r o d e f r e d e n). — 2. F.
den fredgode, son till Dan. Under F.
rådde god årsväxt, och så god ordning
härskade, att en guldring flera år låg på
allfar-väg i Jylland, utan att någon rörde den. F. 1
och 2 äro eg. samma sagogestalt, representant
för den mytiska guldåldern samt urspr.
identisk med guden Frej, som också skänkte god
årsväxt och fred. — 3. F., Fridlevs son,
besegrar saxarna men dräpes sedan av deras konung
Sverting (Saxo). — 4. F., broder till konung
Halvdan i Lejre, som han dräper och vars
söner Roar och Helge han förföljer; till sist
blir han dock innebränd av dessa (Saxo; »Rolf
Krakes saga»). F. 3 och 4 äro endast olika
utvecklingar av samma sagohistoriska
grundval. F. omtalas i »Beowulf» (se d. o.) som
konung över »hadbarderna», motståndare till
»skjoldungarna» (Halvdan, Roar och Helge)
i Lejre. F. synes här ej vara historisk utan
en mytisk stamfader, som sådan identisk med
F. 1 och 2. Se E. Wessén, »De nordiska
folkstammarna i Beowulf» (1927). E. W-én.
Frodefreden, nordens guldålder, se Frode.
Frogmore [f rå’gmåj, se W i n d s o r.
Frogner.
Frogner, gammal norsk herrgård i Akers
socken, numera inom Oslo stads område.
Frog-ners församling. Den ståtliga
huvudbyggnaden, uppförd omkr. 1800, rymmer Oslo
stadsmuseum jämte porträttgalleri. F. tillhör från
1896 Oslo stad, som där anlagt en stor park,
där Vigelands fontän med sina många
skulpturer skall uppsättas. I egendomens norra
ända ligger idrottsplatsen Stadion. På F:s
område hölls jubileumsutställningen 1914. En
av F:s forna sätrar, Frognersæteren,
på den skogklädda Voksenåsen är nu en
bekant sommar- och vintersportplats, 437 m
ö. h. — Frognerkilen, vik av
Oslofjorden mellan Bygdö och Oslo. M. H.
Frohman [fräu’mon], Charles, amerikansk
teaterledare (1861—1915), skapare av det
syndikat, som omkr. 1900 behärskade
teatermarknaden i U. S. A. och även kontrollerade en
del teatrar i England. F. spelade med egna,
ständigt flyttande sällskap, i allm. av hög
klass och alltid i solidaste utstyrsel. G. K-g.
Frohschammer [frå’-], J a k o b, tysk filosof
(1821—93). Var först katolsk teolog, blev
1855 prof, vid Münchens univ:s fil. fakultet
och suspenderades 1863, enär flera av hans
skrifter väckt anstöt i Rom. Han kritiserade
i »Das Christentum und die möderne
Wissen-schaft» (1868) både kristendomen och den
moderna naturvetenskapen samt framställde sitt
eget filosofiska system i en rad skrifter, bl. a.
»Die Phantasie als Grundprinzip des
Welt-prozesses» (1877) och »System der Pbilosophie
im Umriss», I (1892). Monogr. av B. Münz
(1895) och Artensperger (1899).
Frohsdorf [frå’sdårf], slott i Nedre
Österrike, vid Leitha, 52 km s. om Wien. Där
residerade greven av Chambord från 1846 till
sin död 1883.
Froissart [frmasä’r], Jean, fransk
krö-nikeskrivare och skald (1337—omkr. 1410).
F., som var född i Valenciennes, kom 1361
till England och blev sekr. där hos drottning
Filippa, som bekostade hans resa till
Skottland 1365. Han besökte sedan bl. a. Italien
och sitt hemland, Frankrike, fann efter Fi-
VII. 39
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
