Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Frukt - Fruktblad - Fruktbladsstekel - Fruktdrivning - Fruktduvor - Fruktfäste - Fruktificera - Fruktkropp - Fruktmögel - Fruktodling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1231
Fruktblad—Fruktodling
1232
sönderfaller i flera delfrukter, var och
en innehållande ett frö. Hos några växter är
frukten vid basen och mer el. mindre högt upp
omsluten av en skål- el. urneliknande
bildning, fruktskål (cupuld)r som till sin hu-
Typer av frukt: 1 kapsel hos Viola, 2 bär hos
bella-donna(Atropa), 3 klyvfrukt hos vildpersiljaCAefhuso),
4 baljfrukt (kapsel) hos ärtväxter, 5 kapsel hos
vallmo (Papaver), 6 stenfrukt hos persika (Prunus
per-sica), 7 skidfrukt (kapsel) hos korsblommiga
(Cruci-ferae).
vudmassa än är en stamdel, t. ex. hos bok
och ek av fam. Cupuliferae, än utgöres av
med varandra sammanvuxna blad, t. ex. hos
hassel. Skenfrukter kallas bildningar,
som se ut som frukter men även bestå av
delar, som icke utvecklat sig ur fruktämnet,
t. ex. smultron, nypon och fikon. —
F. kallas ofta även sådana organ hos
kryptogamer, som alstra könlösa
fortplantnings-kroppar (sporer), t. ex. sporkapseln hos
mossorna och apotheciet hos lavarna. — I
dagligt tal menar man med frukt större saftiga
frukter, som äro ätbara. — Jfr även
Sprid-ningsanordning. G. M-e.
Fruktblad, bot., se Blomma.
Fruktbladsstekel, se Fruktträdens
skadeinsekter.
Fruktdrivning, se Drivning, sp. 1262.
Fruktduver, Treroninae, kallas en underfam.
av de äkta duvorna, Columbidae. De flesta
arterna förekomma på öar i Indiska och Stilla
oceanen, varför gruppen stundom också kallas
ö d u v o r. De livnära sig av frukter.
Fjäderdräkten är hos de flesta f. praktfull.
Fiuktfä-te (lat. recepta’culum), den översta,
vanl. utvidgade el. förlängda delen av växtens
axel (huvud- el. sidoaxel), som uppbär en el.
flera oskaftade el. kortskaftade frukter. Det
kan vara format på många olika sätt. Ibland
är det köttigt el. saftigt, medan frukterna
äro torra, t. ex. hos smultron. G. M-e.
Fruktificèra (fr. fructifier), sätta frukt.
Fruktkropp, se Askomyceter.
Fruktmögel, sjukdom hos fruktträd,
framkallad av arter av svampsläktet Sclerotinia
av askomyceterna; till dem höra
konidiefor-mer av släktet Monilia. I Sverige förekomma
två arter, S. fructigena och S. cinerea. Den
förra har ofta benämnts kärnfrukt-, den
senare stenfruktmögel; nyare rön om deras
biologi ha dock visat, att namnen ej ha fog för
sig. Namnet f. hänsyftar på de mögellika,
grågula eller grå konidievårtor, som i mängd,
oftast i koncentriska bälten, framkomma på
de angripna, ruttnade frukterna: äpple, päron,
körsbär, plommon m. fl. Stundom framkomma
dock inga mögellager, utan frukten blir en
fast, svart, glänsande »mumie» (bild 3). F.
angriper dessutom andra delar av fruktträd,
särskilt körsbärs- och äppelträd, samt
pryd-nadsträdet Prunus triloba. Vid
blomningstiden infekteras blommorna, och genom dessa
växer svampen in i skotten, varvid hela
blomsamlingar med omgivande blad vissna
och partier av grenarnas bark förtorka
(»blom-och grentorka»; bild 1). På de döda
blomdelarna, som länge hänga kvar på trädet, bildas
konidievårtor liksom på frukterna, vilka
infekteras från denna smittokälla. I
kvistarnas dödade partier övervintrar svampen och
bildar på våren konidievårtor. Från
fruktmumierna kunna efter längre eller kortare
viloperiod de för Sclerotinia karakteristiska
bägarlika fruktkropparna utväxa. — Det
viktigaste medlet mot denna ekonomiskt
ödeläggande sjukdom är att så fort och
fullständigt som möjligt bortklippa och bränna
de skott, som bära vissnade blom- och
bladsamlingar, samt hopsamla och oskadliggöra
angripna frukter. Träden böra även
besprutas med svampdödande vätska; viktigast är
en besprutning kort före blomningen. — Jfr
bilder på vidstående färgplansch. Th. Lfs.
Fruktodling i betydelsen odling av vissa
trädfrukter, ss. äpplen, päron, plommon,
körsbär, delvis även persikor, aprikoser och möjl.
ännu några andra fruktslag, bedrives som
näringsgren över större delen av Europa (med
undantag av n. ö. Ryssland, kallare delar av
Skandinaviska halvön och större delen av
Finland), Förenta staterna och s. Kanada,
Sydaustralien samt vissa delar av Asien
(Japan) och Afrika (Kaplandet). I varmare kli-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
