Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Froude, James Anthony - Froöarna - Fru - Fru Alstad - Fructidor - Frugal - Frugoni - Frugård - Fruin, Robert - Frukt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1229
Froöarna—Frukt
1230
Sedermera kastade han sig på studiet av
irländsk historia, och frukten blev »The english
in Ireland in the 18:th century» (3 bd, 1872—
74; ny uppl. 1880—81), ett försök till försvar
för Englands irländska politik under det
angivna tidsskedet. 1874 sändes F. av
kolonialministern lord Carnarvon till Sydafrika för
att utröna möjligheterna för ett sydafrikanskt
statsförbund efter kanadensiskt mönster.
Planen strandade, vartill F:s egen oförsiktighet
ej var alldeles utan skuld. Sedan 1860 hade
mellan honom och Carlyle utvecklats ett varmt
vänskapsförhållande, och på grund av dennes
önskan, att F. skulle förfoga över hans
efterlämnade papper och skriva hans biografi,
utgav F. Carlyles »Reminiscences» (1881),
levnadsteckningen »Thomas Carlyle» (4 bd, 1882
—84; ny uppl. 1890) och »Letters and
memorials of Jane Welsh Carlyle» (3 bd, 1883).
För det sätt, varpå han i dessa arbeten
behandlat Carlyles litterära kvarlåtenskap, har
F. utan skäl beskyllts för att genom
indiskretioner ha svärtat sin väns och lärares minne.
Efter vidsträckta resor utgav han bl. a.
»Oceana or England and her colonies» (1886). 1892
kallades F. till prof, i modern historia i
Oxford. Han skrev vidare bl. a. en studie över
Erasmus (1894), essäsamlingen »Short studies
on great subjects» (4 bd, 1867—83), biografier
över Caesar (1879) och Bunyan (1880) samt
»The spanish story of the armada» (1892).
Som historiker utmärktes F. av stor
idérikedom, omfattande studier och glänsande
formgivning men ock av ensidighet i
uppfattningen och opålitlighet i detaljuppgifter. Litt.:
H. Paul, »The life of F.» (1905). T. H-r.
Froöarna (no. Froan), ögrupp i n. Norge,
utanför Trondhjemsfjorden. Består av många
små, i allm. låga öar, skilda från fastlandet
av Frohavet. På Sauön ligger Froans kapell.
Fiske.
Fru (fsax. frua, flty. vruwe, dets. som isl.
freyja, härskarinna), gift kvinna; äldst blott
om kvinna, vars man hade titeln »herre»
(furstes, riksföreståndares maka), sedan adelsmans
el. ståndspersons hustru, numera nyttjat utan
social begränsning.
Fru Alstad, socken i Malmöhus län, Skytts
härad, 10 km n. n. ö. om Trälleborg; 9,60
kvkm, 477 inv. (1927). Tillhör i s. Söderslätt;
jämn, bördig och skoglös. 917 har åker.
Egendom: Alstadgärden. Ingår i V. Alstads, F:s,
Stora och Lilla Slågarps pastorat i Lunds
stift, Skytts kontrakt. — Kyrkan, med
treslutet kor och kvadratiskt, tvåskeppigt
långhus, är byggd av tegel under medeltidens
senare del (koret tidigast). Ett smalt torn är
ställt mitt i västra gavelmuren.
Fructidor [fryktidå’r], fr. (av lat. fru’ctus,
frukt), »fruktmånaden», den franska
republikanska kalenderns tolfte månad, vilken hade
30 dagar och åren 1—VII (22 sept. 1792—22
sept. 1799) började 18 aug. och slutade 16
sept. samt åren VIII—XIII (23 sept. 1799—22
sept. 1805) började 19 aug. och slutade 17
sept. Historiskt ryktbar är 18 f. år V (4 sept.
1797); se därom Frankrike, sp. 994. Jfr
vidare Kalender.
Frugäl (lat. frugälis), enkel, tarvlig (om
måltid, vanor).
Frugoni [frogå’ni], Carlo Innocenzio,
italiensk skald (1692—1768). Skrev som
hovskald i Parma massor av tillfällighetsdikter
och herdevers i en oftast maniererad stil.
Sami. skr. i 15 bd 1779—80.
Frugård, egendom i Mäntsälä socken,
Nylands län, Finland. F. har bl. a. tillhört
ätterna Wrede och Nordenskiöld samt äges
numera av trävarufirman Aug. Eklöf, a.-b. i
Borgå.
Fruin [frÖTn], Robert, nederländsk
historiker (1823—99). Blev 1847 fil. dr, 1849 lärare
i historia och geografi vid Leidens gymnasium
samt innehade 1860—94 professuren i
nederländsk historia vid därvarande univ. Genom
sin fruktbringande lärarverksamhet lade han
grunden till den moderna metodiska och
källkritiska historieskrivningen i Nederländerna.
F:s förnämsta arbete är »Tien jaren uit den
tachtigjarigen oorlog, 1588—1598» (1857—58;
6:e uppl. 1904), en banbrytande översikt över
ett av det nederländska frihetskrigets
betydelsefullaste skeden. I övrigt nedlade F.
resultaten av sina omfattande forskningar i
nederländsk historia i en mängd
tidskriftsartiklar och smärre avh. Dessa ha samlats och
utgivits av hans lärjungar P. J. Blok, P. L.
Muller och S. Muller under titeln »R. F:s
verspreide geschriften» (10 bd, jämte bibliogr.
och register, 1900—05). Här förekomma bl. a.
en mängd monografier till Vilhelm I:s av
Oranien historia samt studier över
Olden-barnevelt och Grotius. F:s kollegium i
nederländsk författningshistoria, »Geschiedenis der
staatsinstellingen in Nederland tot den val
der republiek», utgavs av H. Colenbrander
(1901; 2:a uppl. 1922). Jfr biogr. av G. W.
Kernkamp (1901) och F. Rachfahl (i Hist.
Zeit-schrift 1907). V. S-g.
Frukt uppkommer hos angiospermerna av
pistillens fruktämne (se Blomma), i regel
efter föregående befruktning, och består av
fruktvägg och ett eller flera frön.
Väggen har till uppgift att skydda fröna under
deras utveckling och spelar ofta även en roll
vid deras spridning. Efter väggens
beskaffenhet och antalet frön plägar man urskilja
4 frukttyper: i r ö h u s el. kapsel, med vanl.
flera frön och med torr vägg, som öppnar sig
vid deras mognad; nöt, med oftast ett frö
och torr, vanl. hård vägg, som icke öppnar
sig; bär, med i regel flera frön och alltigenom
saftig el. köttig vägg, som icke öppnar sig;
stenfrukt el. stenbär, som innehåller
ett el. flera frön och vars vägg består av ett
yttre, saftigt lager (exokarp) och ett inre,
fast och hårt lager (endokarp), som bildar en
»sten» kring fröet el., när flera frön finnas,
vanl. en kring varje frö. En särskild typ
bildar klyvfrukten, som vid mognaden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
