Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fruktskorv - Fruktskål - Fruktsocker - Fruktställning - Fruktträdens skadeinsekter - Fruktträdssplintborre - Fruktved - Fruktvin - Fruktvägg - Fruktämne - Frumentios - Frumerie, Agnes Augusta Emilia Eleonora, f. Kjellberg - Frumerie, Mauritz - Frundsberg, Georg von
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fruktskål—Frundsberg
1237
bladen böra redan på hösten så fullständigt
som möjligt hopräfsas och oskadliggöras.
Träd, som äro angripna av stamskorv, böra
före knoppsprickningen besprutas med någon
starkt svampdödande vätska, t. ex.
bordeaux-vätska; svårt skorviga kvistar böra avlägsnas
och brännas. Vår och sommar böra träden
upprepade gånger besprutas med
bordeaux-eller svavelkalkvätska; den första
besprut-ningen bör göras omedelbart före blomningen
och en andra kort efter slutad blomning samt
därefter med 2—3 veckors mellanrum, särskilt
om vädret är ihållande regnigt. — Jfr bilder
på färgplansch vid sp. 1232. Th. Lfs.
Fruktskål, bot., se Frukt.
Fruktsocker, kem., se Sockerarter.
Fruktställning, bot., fruktbärande skott
(samling el. del av skott), som utvecklats ur
en blomställning.
Fruktträdens skadeinsekter. De svenska
fruktträden — äppel-, päron-, plommon- och
körsbärsträden — ha att räkna med ett
flertal skadedjur bland insekterna, 30m stundom
rätt avsevärt minska fruktskörden eller t. o. m.
döda träden. Äppelträden äro särskilt
utsatta, och ett par av trädgårdsväxternas
viktigaste skadedjur träffas framför allt på detta
trädslag. Rönnbärsmalen (Argyresthia
conjugella), som eg. lever på rönn men, när
rönnbären slå fel, går över på äppelträden, är
kanske ekonomiskt viktigast, då den stundom
alldeles förstör äppelskörden över hela
landet och därigenom förorsakar millionförluster.
Om frostfjärilen, som orsakar
betydande skador, se Frostfjärilar. Ä p p e
1-vecklaren (Carpocapsa pomonella) lever
som larv inuti äppelkarten och förminskar
eller försämrar därigenom skörden mer eller
mindre nästan varje år.
Äppelbladlop-p a n (Psylla mali) hör till äppelträdens
vanligaste fiender. Den skadar de unga skotten
och knopparna därigenom, att larverna suga
ur deras safter och missforma dem genom sina
styng. Ringspinnaren (Malacosoma
neu-stria) och äppelspinnmalen
(Hypono-meuta malinellus) förstöra stundom lövverket,
och inuti trädens stammar leva larverna till
trädödaren (Cossus cossus) och 1 ö v v e
d-borren (Anisandrus dispar), som bringa
grenar och kvistar att vissna ned.
Päronträden ha ett par skadedjur
gemensamma med äppelträden, däribland
frostfjärilen och vissa andra lövätande insekter.
Specifika för detta trädslag äro
pärongallmyggan (Contarinia pyrivora), vars små
skära larver leva i päronkarten och bringa
den att falla av och förstöras, samt p
ä-rongallk val s tr e t (Eriophyes piri), ett
mikroskopiskt litet spindeldjur, som lever
inuti päronbladen och bringar dem att antaga
en svartaktig färg och senare vissna ned.
Fruktbladsstekeln (Eriocampoides
U-macina) gör stundom även skada på
päronbladen, som avgnagas av dess svarta,
snigellika larver.
1238
Plommonträden ha som specifika skadedjur
bl. a. en vecklare, plommonvecklaren
(Grapholitha funebrana), vars larver angripa
karten och förstöra den, vidare
plommon-gallkvalstret (Eriophyes similis),
vilket liksom pärongallkvalstret lever inuti
bladen men stundom även deformerar frukterna,
och slutligen plommonbladlusen
(Hya-lopterus pruni), som förstör blad och
grenspetsar genom att suga ur deras safter.
Körsbärsträden slutligen äro ofta mycket svårt
utsatta för bladätande fjärilslarver, särskilt
frostfjärilens. Mera speciellt skadas detta
fruktträdsslag av körsbärsmalen
(Argyresthia pruniella), vars larv angriper
körsbärsknopparna och redan på ett tidigt
stadium bringar dem att vissna. Bladlöss
äro f. ö. rätt ofta besvärliga skadedjur på
detta trädslag.
Mot flertalet av dessa fruktträdens
skadedjur finnas numera rätt goda medel
utexperi-menterade (se B e s p r u t n i n g). — Jfr även
plansch vid art. Trädgårdens
skadedjur. N. A. K.
Fruktträdssplintborre, se Splintborrar.
Fruktved, de av kortare skott bildade
smågrenar på fruktträden, vilkas uppgift är att
bära blommor och frukter, i motsats till
»ledgrenarna», vilka utgöra stommen i
trädkronan och i sin tur uppbära f. C. G. D.
Fruktvin, den jästa saften av frukt från
åtskilliga träd, mest äpple och päron (jfr C
i-der). Kemiskt är f. likartat med bärviner
och i Sverige underkastat samma
tillverk-ningsbestämmelser. Se B ä r v i n. G. H-r.
Fruktvägg, se Frukt.
Fruktämne, se Blomma.
Frume’ntios, etiopisk biskop, se
Etiopiska kyrkan.
Frumerie [frü’meri], Agnes Augusta
Emilia Eleonora, f. Kjellberg,
skulptris (f. 1869 20/n), g. 1893 m. kaptenen
Gustav F., fransk med. dr. Studerade vid
Konstakademien i Stockholm 1886—90 och
som stipendiat i utlandet 1892—96; är bosatt
i Paris. Har utfört statyer, grupper,
porträttbyster, statyetter, kompositioner i silver,
keramik och tenn, ofta utmärkta för fantasi och
pikanteri, även för känslig behandling och
friskt skämtlynne — grupperna »Poesien och
musiken» (i franska statens ägo), »Svunnen
hägring», »De spökrädda», »Tre
skvallerkäringar» m. fl. G-g N.
Frumerie [frü’mori], M a u r i t z,
medalj-gravör (1775—1853); elev av Enhörning.
Bland hans många officiella medaljer märkas
Karl XIII:s och drottning Charlottas
krö-ningsmedalj 1809 samt jubelfestmedaljen 1818.
F. var även litograf.
Frundsberg [fro’ntsbärk], Georg von, tysk
landsknektbefälhavare (1473—1528), främste
organisatör av det kort förut skapade tyska
legotruppsväsendet till fots (se
Landsknektar). F. stred för Maximilian och
Karl V i Schweiz och Italien, förde 1519 be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
